Tvärvändning om elbilar – uppmärksammat krav slopas

2024 01 22

I september 2023 fastslog det Europeiska rådet en ny standard för elbilar inom EU.

Bland annat beslutade rådet att den nya standarden skulle innehålla krav på ett ”vintertest” för elbilar. 

Testet skulle fastställa hur elbilarnas räckvidd påverkas av vinterkyla.

Men när den nya ”Euro 7-standarden” ska klubbas igenom slopas kravet.

Det rapporterar tidningen Ny Teknik.

Slår mot konsumenter

Den norska bilorganisationen NAF beklagar beslutet.

Att vinterräckviddtestet utgår ser Nils Sødal, senior kommunikationsrådgivare på NAF, som ett slag mot kunderna.

–  En officiell vinter-WLTP hade gett konsumenterna ny och jämförbar information om bilens egenskaper. Räckvidden är fortfarande viktig för bilköpare och vi är måna om att konsumenterna ska få så bra information som möjligt om elbilar, säger han.

Fyra av tio är missnöjda

NAF har själva varit drivande i frågan.

Tillsammans med  norska bildtidningen Motor genomför man varje år ett stort vintertest.

Testet visar att  fyra av tio elbilsförare är besvikna över vinterräckvidden på sin bil.

– Under de värsta kylperioderna vi har haft i vinter halveras elbilarnas räckvidd. Alla bilköpare är inte beredda på det, säger Sødal.

Han betonar att kunder behöver få bättre information om elbilarnas räckvidd under vintermånaderna.

–  Därför är de tester NAF genomför på vinterräckvidd viktiga och vi ser att det är information bilköpare efterfrågar. Både förbrukning, laddning och räckvidd förändras i vintertid och det sätter vi strålkastarljuset på i de här testerna.

Fakta:

Elbilars räckvidd under vintern

- Flera tester har visat att räckvidden för en elbil minskar i kyla

- Undersökningar har visat att elbilar tappar mellan 11 och 32 procent i räckvidd när det är mellan 0 och minus 10 grader

Källa: Skårebo, specialister på elbilsladdning och distributör för flera marknadsledande varumärken av laddboxar för elbilsladdning och tillbehör.

Foto: M. Energy 

Text: Redaktionen

JUST NU: Nato bekräftar enormt fiasko för Putin

2025 06 04

Vladimir Putin har länge använt Rysslands militära förmåga som ett avskräckningsmedel mot västvärlden och Ukraina.

Under kriget gång har Putins ständigt hotat med kärnvapen och ”militära åtgärder” i försök att avskräcka väst från att stödja Ukraina.

Nu har den ryska avskräckningsförmågan fått sig en rejäl törn.

Ukrainas drönaroperation ”Spindelnät”, som genomfördes i måndags, har skadat 40 ryska bombflygplan och totalförstört 10 till 13 plan.

Det uppger en högt uppsatt tjänsteman vid Nato på onsdagseftermiddagen. 

– De förstörda flygplanen bär ansvaret för 3 000 kryssningsrobotar som har avfyrats mot kritisk infrastruktur och civila mål i Ukraina sedan krigets början, säger tjänstemannen enligt Meduza.

”Oerhört hårt slag mot Ryssland”

Nato bekräftar således Ukrainas uppgifter om att ett 40-tal ryska bombplan träffades i drönaroperationen. Av dessa ska alltså 10-13 vara helt förstörda.

Ett enormt fiasko för den ryska krigsmakten.

– Attacken försvagar Rysslands militära prestationsförmåga och ökar dess krigskostnader. Samtidigt är attacken symboliskt och kommunikationsmässigt mycket viktig för Ukraina eftersom den visar att Ukraina kan överraska Ryssland.

Det säger Ilmari Käihkö, docent i krigsvetenskaper vid Försvarshögskolan och universitetsforskare vid Helsingfors universitet, till Yle.

Militärexperten och tidigare överstelöjtnant Joakim Paasikivi gör samma bedömning.

– Detta är ett oerhört hårt slag mot Ryssland. Det kommer få långsiktiga effekter bland annat eftersom den här typen av plan inte tillverkas längre, säger han till SVT.

LÄS MER OM SÄKERHETSLÄGET HÄR:

Ryssland “extremt provocerat" – Kreml varnar för nytt krig

UPPGIFTER: Amerikansk militär fruktar stor attack i USA

Rysslands ex-president erkänner: Vi söker ”fullständig förintelse”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Gigantiskt rökmoln drar in över Sverige

2025 06 04

Kanada har drabbats av omfattande skogsbränder under hela maj och början av juni.

Tiotusentals invånare har evakuerats från provinserna Saskatchewan, Manitoba och Ontario.

Men det är inte bara Kanada som påverkas. 

Satellitbilder har visat hur stora rökmoln rör sig bort från skogsbränderna. Rökmolnen har färdats över Atlanten och nått Europa vid flera tillfällen, rapporterar EU:s klimatövervakningsprogram Copernicus Climate Change Service.

Den 18-19 maj nådde ett stort rökmoln Grekland och östra Medelhavet.  

Ett andra, mycket större rökmoln, korsade Atlanten under den sista veckan i maj och nådde de nordvästra delarna av Europa den 1 juni.

Nu har ytterligare ett rökmoln svept in över den europeiska kontinenten. Och den här gången drabbas Norden.

Det visar nya satellitbilder som danska TV2 tagit del av.

– Röken anlände redan till nordvästra Europa på söndagen och drog in över Danmark (och Sverige, reds.anm) under tisdagen, rapporterar kanalen.

Så påverkas allmänheten

Enligt Christoffer Karoff, docent vid institutionen för geovetenskap vid Aarhus universitet, går det att se röken med blotta ögat.

– För det första ger röken himlen ett mjölkvitt sken, vilket kommer att skymma solens strålar. Dessutom blir soluppgångar och solnedgångar rödare, eftersom endast de långvågiga rödaktiga färgerna går igenom lagret av sotpartiklar.

Så påverkas luftkvalitén

EU:s Copernicus fastslår att luftkvalitén inte kommer att påverkas i någon större skala, eftersom rökmolnen vanligtvis befinner sig på mycket hög höjd.

– Skogsbränder är en vanlig företeelse i skogar på norra halvklotet från våren och under sommarmånaderna. Fram till början av juni visar våra data att de centrala regionerna i Kanada upplevt några mycket intensiva veckor vad gäller utsläpp från skogsbränder, säger Mark Parrington, senior forskare vid Copernicus atmosfärövervakningstjänst, i ett uttalande.

– Dessa uppgifter, och det faktum att vi kan observera röken i Europa, är en återspegling av omfattningen av bränderna och de effekter de har haft i Manitoba och Saskatchewan. På CAMS övervakar vi händelser som dessa för att förstå hur de påverkar atmosfären och luftkvaliteten regionalt och globalt.

Akrivfoto: V.Aivazovsky

Text: Redaktionen