Tvåbarnspappa dog– Google anklagas

2023 09 22

Google anklagas för att indirekt ha orsakat ett tragiskt dödsfall. 

I september 2022 satte sig tvåbarnspappan Philip Paxson i bilen efter att ha lämnat sin 9-åriga dotter på ett födelsedagskalas. 

Han kom aldrig hem igen. 

Föräldern körde sitt fordon över en kollapsad bro i Hickory, North Carolina, och dog därefter genom drunkning. 

Stämmer Google 

Nu, ganska exakt ett år senare, lägger familjen officiellt skulden på Google. 

En stämningsansökan har lämnats in mot jätteföretaget, rapporterar BBC.  

Specifikt anklagar man Google för oaktsamhet genom att inte ha uppdaterat sin karttjänst då bron i fråga hade kollapsat hela nio år före händelsen. 

Vid den aktuella tidpunkten för olyckan var det mörkt och pappan körde enligt familjen i ett, för honom, främmande område. 

– Obekant med lokala vägar litade han på Google Maps och förväntade sig att det säkert skulle leda honom hem till sin fru och sina döttrar, säger familjens advokater i ett uttalande.

"Bron till ingenstans" 

Advokaterna tillägger: 

– Tragiskt nog, när han körde försiktigt i mörkret och regnet, följde han intet ont anande Googles föråldrade anvisningar till vad hans familj senare fick veta i nästan ett decennium kallats för “Bron till ingenstans” och kraschade in i Snow Creek, där han drunknade.

Har vädjat till Google  

Lokala invånare har återkommande kontaktat Google för att få företaget att uppdatera sina onlinebaserade kartor, som bestått sedan bron rasade samman 2013.

När Philip Paxson körde över bron saknades barriärer som vanligtvis blockerar vägen, skriver BBC. 

Anledningen var vandalism. 

Google: "Djup sympati"  

Google har uttalat sig om den stämningsansökan som nu lämnats in. 

– Vi känner en djup sympati för familjen Paxson, säger en talesperson till nyhetsbyrån AP. 

– Vårt mål är att tillhandahålla korrekt ruttinformation i Maps.  

Se en bild på den kollapsade bron genom att klicka här (länk till BBC). 

Foto: S. Feyissa 

Text: Redaktionen


08 april 26

Viktigt meddelande från Skatteverket

2026 04 09

Skatteverket går ut med en varning till svenskarna.

Miljontals svenskar har deklarerat – och miljontals svenskar väntar på att återbäringen ska komma.

Men mitt i återbäringstider försöker bedragare lura folk på pengar.

Skatteverket går ut nu med en varning om att mängder av bedrägeriförsök sker just nu, rapporterar TV4.

Skatteverket varnar

30 miljarder kronor kommer att delas ut till tre miljoner svenskar.

I snitt rör det sig om en återbäring på 10 000 kronor.

Men Johan Schauman, deklarationsexpert på Skatteverket, varnar för att bedragare nu pumpar ut bluff-sms och bluffmejl.

– Bedragarna drar nytta av att människor sitter och väntar på digitala besked om att pengarna kommit in, säger han till kanalen.

“De är sluga”

Det är enligt myndigheten viktigt att känna till att Skatteverket aldrig efterfrågar kontouppgifter via sms eller mejl.

– Vi kommunicerar via säkra digitala brevlådor. Vi skulle aldrig mejla och fråga om kontouppgifter eller lösa en utbetalning så, säger Schauman.

Men han beskriver bedragarna som “sluga” – och varnar för att det kan dyka upp bluffmejl och bluff-sms som ser ut att komma från myndigheten.

Läs mer: Många missar vanligt vägmärke – 2 000 kronor i böter

Det ska du göra

Om du har fått ett bluffmejl eller sms som ser ut att komma från Skatteverket, men som du misstänker är falskt och ett försök till bedrägeri ska du:

- inte klicka på länkar eller skanna QR-koder

- inte öppna bilagor

- inte svara på meddelandet.

“Radera det”

Skatteverket går ut med en tydlig uppmaning till vad som är bäst att göra för den som har fått ett misstänkt bluffmejl eller bluff-sms.

– Vi rekommenderar att du raderar mejlet eller meddelandet, uppmanar myndigheten.

– Skatteverket efterfrågar aldrig dina kontouppgifter i mejl eller sms. Det gör vi endast genom våra e-tjänster som du loggar in i med din e-legitimation.

Läs mer: 300 000 svenskar måste betala tillbaka

Foto:

Text: Redaktionen


8 april 2026

Populär aktie mot fritt fall – 250 000 svenskar äger den

2026 04 08

En populär aktie kan falla med motsvarande 30-50 procent.

Försvarsaktien Saab, som innehas av drygt 250 000 svenskar, har gått upp kraftigt de senaste åren.

I dagsläget är den värd över 600 kronor.

Men nu varnas det för att aktien kan falla med flera hundra kronor.

Kan falla rejält

Saab-aktien har ökat i värde från 200 till 600 kronor på bara några år.

Men aktien vilar på en ostadig grund och riskerar att falla kraftigt på kort tid, enligt en analys från DI.

Uppgången har drivits på av indexfonder som köper oavsett pris, och enligt tidningen har fonderna köpt utifrån felaktiga data.

Indexleverantörer redovisar free float, alltså andelen akter som är tillgängliga för fri handel, till 69 procent, men enligt tidningen bör siffran ligga på 44 procent.

Det gör att fonder köper mer än de egentligen borde, och priset pressas upp. Aktien har drivits upp av inflöden och om dessa avtar finns det få naturliga köpare.

– Under mars 2026 har indexfonderna fortsatt att öka sitt ägande i Saab. Frågan som övriga aktieägare i Saab bör ställa sig är vilket aktiepris som krävs för att det ska dyka upp eventuella dippköpare – om fondflödena avtar och aktien vänder ned, skriver tidningen i analysen och tillägger:

– Risken är att den nivån är flera hundra kronor ned. 

Flera hundra kronor

Den populära försvarsaktien riskerar nu att rasa i värde, enligt tidningen.

Den kan rasa med flera hundra kronor, eller runt 30-50 procent.

Saab-aktien har ökat i popularitet efter att kriget i Ukraina bröt ut, och har sedan dess tredubblats i värde.

Men nu förutspås aktien alltså rasa eftersom fonderna har köpt utifrån felaktiga data.

Om den populära aktien rasar så kan det påverka många svenska småsparare.

I mars föll Saab-aktien tungt efter en sänkt rekommendation från Bank of America, rapporterar EFN. Och nu finns alltså risken att aktien fortsätter rasa rejält.

Det är också en tidsfråga innan så kallade blankare kastar sig över aktien, rapporterar Börskollen. Det kan också bidra till att aktien faller.

Foto: C. Liverani

Text: Redaktionen