Två partier har kollapsat i Danmark

2021 05 09

Vid valet 2015 samlade Danmarks två ledande högerpartier Venstre och Dansk Folkeparti totalt 41% och statsminister Lars Løkke Rasmussen kunde regera vidare ytterligare fyra år.

Men Danmarks politiska landskap har sedan dess ritats om helt och både Venstre och Dansk Folkeparti har kollapsat och rasat till katastrofala nivåer.

ANALYS

Här är partiernas resultat i de två senaste valen samt nuvarande opinionsläge:

Parti 2015 2019 idag

Enhetslistan, vänstergröna 8 7 8

Socialistisk Folkeparti 4 8 8

Miljöpartiet Alternativet 5 3 1

Socialdemokraterna 26 26 33

Radikale, vänsterliberaler 5 9 5

Liberal Allians, högerliberaler 8 2 3

Venstre, liberalkonservativa 20 23 11

Konservativa 4 7 14

Dansk Folkeparti 21 9 6

Nye Borgerlige -- 2 9

Kollapsen för Dansk Folkeparti inträffade redan vid valet 2019 när invandringsfrågan och klimatet stod i centrum i valkampanjen. Socialdemokraternas rejäla åtstramningar i migrationspolitiken bidrog till att väljare strömmade till vänster samtidigt som Dansk Folkeparti även utmanades till höger av framförallt nybildade nationalkonservativa Nye Borgerlige.

Att Dansk Folkepartis profil på klimatområdet dessutom var svag förstärkte problemen i valkampanjen och partiet rasade från 21% till 9%. Under pandemin har partiet haft ännu svårare att profilera sig och har nu fallit till cirka 6% i mätningarna.

Samtidigt har Nya Borgerlige sedan valet ökat från 2% till 9% och har med sitt krav på totalt asylstopp tagit kommandot när det gäller att ha den mest migrationskritiska politiken. Partiet är ännu så länge inte lika uppskattat bland allmänborgerliga väljare som Dansk Folkeparti tidigare har varit och splittringen inom det Blå Blocket i dansk politik har därför ökat. En orsak till att nya partier relativt snabbt kan röna framgång i Danmark är att spärren till folketinget endast är 2%.

Kollapsen för Venstre har varit ännu mer omskakande i dansk politik. Vid valet 2019 ökade Venstre med 4 procentenheter men tappade makten då det Blå Blocket inte nådde upp till majoritetsgränsen på 90 av de 179 mandaten. Efter valförlusten ville partiledaren Lars Løkke Rasmussen diskutera partiets vision och samarbete mot mitten men istället blev det en diskussion om partiledarskapet och vid landsmötet röstades Løkke bort som partiledare.

Partiet höll sig kvar nära 20% fram till december 2020 då Venstres vice partiledare Inger Støjberg avgick efter ett bråk med den nya ledaren Jakob Ellemann-Jensen. Vid nyårshelgen i vintras meddelade Løkke att han lämnar Venstre efter 40 års medlemskap vilket slog ned som en bomb. Han ansåg att pragmatism och samverkan ersatts av ultimativa krav och murbyggande till omvärlden. Partiet tappade kraftigt efter Løkkes besked och ligger nu kring 11% i mätningarna.

Samtidigt har Konservative Folkepartiet – som genom årtionden turats om med Venstre om att vara det ledande högerpartiet i Danmark – ökat rejält.

Men nedgången hos Venstre och Dansk Folkeparti har inte motsvarats av uppgången hos Konservative och Nya Borgerlige. Konflikterna bland högerpartierna i kombination med Socialdemokraternas och statsminister Mette Frederiksens strama insatser mot pandemin har lett till att Socialdemokraterna stärkt sina aktier. S ligger nu på lika höga nivåer som vid valet 1998 då Poul Nyrup Rasmussen ledde partiet.

[forminator_poll id="1297"]

Pensionsmyndigheten: Många kan få 8 000 kronor mindre i pension

2026 09 17

Många blivande pensionärer riskerar att gå miste om cirka 8 200 kronor i månaden när de väl slutar jobba.

Det flaggar Pensionsmyndigheten för i ett uttalande på torsdagen.

Myndigheten syftar på att många fortfarande saknar tjänstepension. Idag är det en av tio anställda som inte har tjänstepension, till exempel för att de jobbar på mindre företag eller saknar kollektivavtal. Dessutom finns det egenföretagare som inte själva sätter undan utebliven tjänstepension.

– Många känner till att tjänstepensionen är viktig, men få inser att den kan vara värd över 8 000 kronor i månaden. De här beräkningarna visar vilken betydelse tjänstepensionen kan ha för ekonomin som pensionär, säger Monica Zettervall, pensionsexpert på Pensionsmyndigheten, i en kommentar.

Värre smäll nu än förr

Summan på 8 200 kronor är baserad på en person med medianlön, det vill säga 38 500 kronor i månaden. Enligt Pensionsmyndigheten handlar det om 26 procent av hela den totala pensionen som denna grupp går miste om.

Det finns dessutom ytterligare en alarmerande faktor. De senaste åren har tjänstepensionens andel av den framtida pensionen vuxit för svenska folket. Saknar man tjänstepension blir därför den ekonomiska smällen värre idag än för tidigare generationer.

– Tjänstepensionen är en av de viktigaste ekonomiska förmånerna som en arbetsgivare kan erbjuda. Det har undersökningar från Tjänstepensionens dag visat i många år. Därför finns det mycket att vinna på att vara tydliga med att man erbjuder tjänstepension, inte minst för att skapa trygghet för medarbetarna, säger Pia Carlsson Thörnqvist, enhetschef Kommunikation och marknad på Avtalat och projektledare för Tjänstepensionens dag, som inträffar 27 september.

Läs mer: Norsk varning för värsta finanskrisen någonsin

Fakta: så mycket pengar handlar det om

Nedan ser du Pensionsmyndighetens uträkning för hur stor del av pensionen som skulle kunna komma från tjänstepensionen, beroende på hur mycket du tjänar. Räkneexemplet är baserat på personer födda 1982 som börjar arbeta vid 23 års ålder och går i pension vid 69 års ålder, det vill säga nuvarande riktålder.

Medialön per månad	Tjänstepension per månad	Andel av total pension
31 700 kr	6 700 kr	25,6 %
38 500 kr	8 200 kr	26,4 %
60 000 kr	24 000 kr	43,6 %

Källa: Pensionsmyndigheten

Foto: Geralt

Text: Redaktionen

Blankt nej – nytt besked i regeringsfrågan

2026 09 18

Oppositionen har vunnit valet.

Nu ska de rödgröna partierna försöka enas om ett regeringsunderlag.

Tidigare under dagen öppnade Centerpartiet för en ren S-regering med stöd av MP, C och V.

– Varken V och C är intresserade av att MP får fördelen att sitta i regeringen, sade en C-källa till Aftonbladet.

Blankt nej

Nu svarar Vänsterpartiet.

V säger blankt nej till förslaget, rapporterar Aftonbladet.

Alla regeringsalternativ där V inte ingår ses som uteslutna, uppger tidningen med hänvisning till källor inom Vänsterpartiet.

”Alla ska med!”

Vänsterpartiets vice partiledare Ida Gabrielsson dömer också ut förslaget om en ren S-regering.

– Klart att alla fyra partier bör ta ansvar i regeringen, för stabiliteten, så att våra överenskommelser och budgetar kan genomföras. Nu testar C att säga nej till ännu ett parti, skriver hon på X och fortsätter:

– Tror ärligt talat det är bättre att inse att man måste börja säga ja istället! Alla ska med!

Samtal inleds i morgon

Talmannen Andreas Norlén kommer att inleda samtal med alla partiledare under fredagen. Detta efter att statsminister Ulf Kristersson (M) meddelat sin avgång under dagen.

– Talmannen har i dag tagit emot begäran om entledigande från statsminister Ulf Kristersson (M). Mot bakgrund av detta inleder talmannen uppdraget att ta fram förslag till ny statsminister, framhåller riksdagen i ett uttalande.

LÄS OCKSÅ: Butikskedja delar ut 56 miljoner till anställda efter jättesuccén

Ebba Busch: Vi står redo

Om förhandlingarna mellan de rödgröna partierna skulle kollapsa är högersidan redo att ta över ledartröjan, uppger KD-ledaren Ebba Busch.

– Det blågula laget har i fyra år visat att vi både kan enas och genomföra för Sverige nödvändiga reformer, politik och budget. Vi kan också konstatera att valresultatet gett Sverige en majoritet för en borgerlig ekonomisk politik framåt, det står vi redo att söka möjligheter kring framåt, skriver hon på X.

LÄS MER: Arbetslösheten minskar i Sverige – en grupp sticker ut

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen