Två partier har kollapsat i Danmark

2021 05 09

Vid valet 2015 samlade Danmarks två ledande högerpartier Venstre och Dansk Folkeparti totalt 41% och statsminister Lars Løkke Rasmussen kunde regera vidare ytterligare fyra år.

Men Danmarks politiska landskap har sedan dess ritats om helt och både Venstre och Dansk Folkeparti har kollapsat och rasat till katastrofala nivåer.

ANALYS

Här är partiernas resultat i de två senaste valen samt nuvarande opinionsläge: 

Parti                                                       2015         2019      idag
🔴Enhetslistan, vänstergröna          8                 7             8
🔴Socialistisk Folkeparti                     4                 8             8
🟢Miljöpartiet Alternativet               5                3             1
🔴Socialdemokraterna                      26             26          33
🟣Radikale, vänsterliberaler             5                9             5
🔵Liberal Allians, högerliberaler     8                2             3
🔵Venstre, liberalkonservativa     20              23         11
🔵Konservativa                                        4                 7         14
🟡Dansk Folkeparti                             21                 9            6
🟡Nye Borgerlige                                   --                  2            9
 

Kollapsen för Dansk Folkeparti inträffade redan vid valet 2019 när invandringsfrågan och klimatet stod i centrum i valkampanjen. Socialdemokraternas rejäla åtstramningar i migrationspolitiken bidrog till att väljare strömmade till vänster samtidigt som Dansk Folkeparti även utmanades till höger av framförallt nybildade nationalkonservativa Nye Borgerlige.

Att Dansk Folkepartis profil på klimatområdet dessutom var svag förstärkte problemen i valkampanjen och partiet rasade från 21% till 9%. Under pandemin har partiet haft ännu svårare att profilera sig och har nu fallit till cirka 6% i mätningarna.

Samtidigt har Nya Borgerlige sedan valet ökat från 2% till 9% och har med sitt krav på totalt asylstopp tagit kommandot när det gäller att ha den mest migrationskritiska politiken. Partiet är ännu så länge inte lika uppskattat bland allmänborgerliga väljare som Dansk Folkeparti tidigare har varit och splittringen inom det Blå Blocket i dansk politik har därför ökat. En orsak till att nya partier relativt snabbt kan röna framgång i Danmark är att spärren till folketinget endast är 2%.

Kollapsen för Venstre har varit ännu mer omskakande i dansk politik. Vid valet 2019 ökade Venstre med 4 procentenheter men tappade makten då det Blå Blocket inte nådde upp till majoritetsgränsen på 90 av de 179 mandaten. Efter valförlusten ville partiledaren Lars Løkke Rasmussen diskutera partiets vision och samarbete mot mitten men istället blev det en diskussion om partiledarskapet och vid landsmötet röstades Løkke bort som partiledare.

Partiet höll sig kvar nära 20% fram till december 2020 då Venstres vice partiledare Inger Støjberg avgick efter ett bråk med den nya ledaren Jakob Ellemann-Jensen. Vid nyårshelgen i vintras meddelade Løkke att han lämnar Venstre efter 40 års medlemskap vilket slog ned som en bomb. Han ansåg att pragmatism och samverkan ersatts av ultimativa krav och murbyggande till omvärlden. Partiet tappade kraftigt efter Løkkes besked och ligger nu kring 11% i mätningarna.

Samtidigt har Konservative Folkepartiet – som genom årtionden turats om med Venstre om att vara det ledande högerpartiet i Danmark – ökat rejält.

Men nedgången hos Venstre och Dansk Folkeparti har inte motsvarats av uppgången hos Konservative och Nya Borgerlige. Konflikterna bland högerpartierna i kombination med Socialdemokraternas och statsminister Mette Frederiksens strama insatser mot pandemin har lett till att Socialdemokraterna stärkt sina aktier. S ligger nu på lika höga nivåer som vid valet 1998 då Poul Nyrup Rasmussen ledde partiet.

[forminator_poll id="1297"]

JUST NU: Ockuperade Krym attackerat – mängder av explosioner

2025 11 22

Ukrainska drönare har slagit till mot Krym.

Attacken har genomförts under natten till lördagen.

Samtidigt som Zelenskyj funderar på om han ska acceptera USA:s fredsförslag eller inte fortsätter ukrainska drönare att slå till mot territorium som de ryska styrkorna har ockuperat.

Mängder av explosioner har noterats på Krym under natten, rapporterar Ukrainska Pravda.

Under attack

Drönare genomförde en storskalig attack mot det ockuperade Krym under natten.

Explosioner har inträffat i Simferopol, Hvardiiske, Krasnoperekopsk och Armiansk. 

Tidiga rapporter tyder på att kritisk energiinfrastruktur har träffats.

– Lokala invånare uppgav att de första explosionerna inträffade runt klockan 00:45 i Simferopol. Vittnen rapporterade smällar från riktningen av kraftvärmeverket, varefter en ambulans anlände till platsen runt klockan 00:50, uppger den ukrainska tidningen.

Minst tio i Hvardiiske

Bara i Hvardiiske har minst tio explosioner skett.

Ett av de sannolika målen för attacken var 220 kV-transformatorstationen i Krasnoperekopsk – som förser stora delar av Krym med elektricitet.

Även skottlossning ska ha hörts på halvön.

Läs mer: Bensinkedja kollapsar – förbereder nedläggning

Nya osäkerheter

Den nya amerikanska 28-punktsplanen har lett till oro i Europa och Ukraina om att det krigshärjade landet kommer att tvingas acceptera betydande eftergifter.

Samtidigt kommer uppgifter om att ryssarna inte är helt nöjda med planen, rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

“För framtida avtal”

ISW förklarar.

– Den ryska oppositionstidningen Verstka rapporterade den 21 november att diplomatiska källor och källor nära Kreml uppgav att bestämmelserna i den 28-punkts fredsplanen borde ses mer som en grund för ett framtida avtal och inte som ett avtal som Putin formellt skulle skriva under, uppger ISW.

Läs mer: Krym under attack – rysk militärhelikopter utslagen

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen


UPPGIFTER: “Zelenskyj kommer att säga ja”

2025 11 22

USA tror att Ukraina kommer att säga ja till det nya fredsförslaget.

En ny plan med 28 punkter har ställts fram av Trump-administrationen för att försöka få slut på kriget i Ukraina.

I Europa har reaktionerna på planen varit stora, då den kräver omfattande ukrainska eftergifter.

Men Zelenskyj kan ändå vara på väg att säga ja, menar amerikanska tjänstemän.

“Kommer säga ja”

Trump-administrationen anser att tidpunkten är inne för att pressa Ukraina till ett fredsavtal.

Detta då president Volodymyr Zelenskyj är "särskilt svag på hemmaplan" och plågas av en korruptionsskandal som utgör det mest direkta hotet mot hans ledarskap sedan Ryssland invaderade 2022, rapporterar Politico.

– Ukrainarna kommer att behöva acceptera avtalet med tanke på svagheten i Zelenskyjs nuvarande position, säger en tjänsteman i Vita huset.

“Ska gå med”

Tjänstemannen fortsätter.

– Det antyddes starkt för ukrainarna att USA förväntar sig att de ska gå med på ett fredsavtal. Eventuella ändringar kommer att beslutas av presidenten själv.

Läs mer: Rykten exploderar – USA:s sändebud raderar inlägg omedelbart

Mindre än en vecka

USA:s president Donald Trump har gett Ukraina mindre än en vecka på sig att acceptera hans plan, uppger CNN.

Den 28-punktsplan som Trump har lagt fram sätter press på Kyiv att avträda territorium, begränsa storleken på sin militär och lova att inte gå med i Nato i utbyte mot ett slut på kriget, vilket är krav som Kreml länge har haft.

“Måste gilla det”

På fredagen höll Zelenskyj ett tal till nationen där han sade att Ukraina står mellan att förlora sin värdighet och att förlora sin främsta partner – USA.

– Han kommer att bli tvungen att gilla det. Och om han inte gillar det, då får de väl bara fortsätta strida, antar jag, säger Donald Trump om saken.

Läs mer: Krym under attack – rysk militärhelikopter utslagen

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen