Två partier har kollapsat i Danmark

2021 05 09

Vid valet 2015 samlade Danmarks två ledande högerpartier Venstre och Dansk Folkeparti totalt 41% och statsminister Lars Løkke Rasmussen kunde regera vidare ytterligare fyra år.

Men Danmarks politiska landskap har sedan dess ritats om helt och både Venstre och Dansk Folkeparti har kollapsat och rasat till katastrofala nivåer.

ANALYS

Här är partiernas resultat i de två senaste valen samt nuvarande opinionsläge: 

Parti                                                       2015         2019      idag
🔴Enhetslistan, vänstergröna          8                 7             8
🔴Socialistisk Folkeparti                     4                 8             8
🟢Miljöpartiet Alternativet               5                3             1
🔴Socialdemokraterna                      26             26          33
🟣Radikale, vänsterliberaler             5                9             5
🔵Liberal Allians, högerliberaler     8                2             3
🔵Venstre, liberalkonservativa     20              23         11
🔵Konservativa                                        4                 7         14
🟡Dansk Folkeparti                             21                 9            6
🟡Nye Borgerlige                                   --                  2            9
 

Kollapsen för Dansk Folkeparti inträffade redan vid valet 2019 när invandringsfrågan och klimatet stod i centrum i valkampanjen. Socialdemokraternas rejäla åtstramningar i migrationspolitiken bidrog till att väljare strömmade till vänster samtidigt som Dansk Folkeparti även utmanades till höger av framförallt nybildade nationalkonservativa Nye Borgerlige.

Att Dansk Folkepartis profil på klimatområdet dessutom var svag förstärkte problemen i valkampanjen och partiet rasade från 21% till 9%. Under pandemin har partiet haft ännu svårare att profilera sig och har nu fallit till cirka 6% i mätningarna.

Samtidigt har Nya Borgerlige sedan valet ökat från 2% till 9% och har med sitt krav på totalt asylstopp tagit kommandot när det gäller att ha den mest migrationskritiska politiken. Partiet är ännu så länge inte lika uppskattat bland allmänborgerliga väljare som Dansk Folkeparti tidigare har varit och splittringen inom det Blå Blocket i dansk politik har därför ökat. En orsak till att nya partier relativt snabbt kan röna framgång i Danmark är att spärren till folketinget endast är 2%.

Kollapsen för Venstre har varit ännu mer omskakande i dansk politik. Vid valet 2019 ökade Venstre med 4 procentenheter men tappade makten då det Blå Blocket inte nådde upp till majoritetsgränsen på 90 av de 179 mandaten. Efter valförlusten ville partiledaren Lars Løkke Rasmussen diskutera partiets vision och samarbete mot mitten men istället blev det en diskussion om partiledarskapet och vid landsmötet röstades Løkke bort som partiledare.

Partiet höll sig kvar nära 20% fram till december 2020 då Venstres vice partiledare Inger Støjberg avgick efter ett bråk med den nya ledaren Jakob Ellemann-Jensen. Vid nyårshelgen i vintras meddelade Løkke att han lämnar Venstre efter 40 års medlemskap vilket slog ned som en bomb. Han ansåg att pragmatism och samverkan ersatts av ultimativa krav och murbyggande till omvärlden. Partiet tappade kraftigt efter Løkkes besked och ligger nu kring 11% i mätningarna.

Samtidigt har Konservative Folkepartiet – som genom årtionden turats om med Venstre om att vara det ledande högerpartiet i Danmark – ökat rejält.

Men nedgången hos Venstre och Dansk Folkeparti har inte motsvarats av uppgången hos Konservative och Nya Borgerlige. Konflikterna bland högerpartierna i kombination med Socialdemokraternas och statsminister Mette Frederiksens strama insatser mot pandemin har lett till att Socialdemokraterna stärkt sina aktier. S ligger nu på lika höga nivåer som vid valet 1998 då Poul Nyrup Rasmussen ledde partiet.

[forminator_poll id="1297"]

14 mars 2026

Kina skickar ut tusentals båtar

2026 03 14

Kina misstänks förbereda en insats.

Bakom misstankarna står flera observationer där tusentals fiskebåtar skickas ut i märkliga formationer i havet utanför Kina.

– Tusentals kinesiska fiskebåtar har samlats i geometriska formationer i Östkinesiska havet i samordnade insatser som experter tror är en del av Pekings förberedelser för en potentiell regional konflikt eller kris, rapporterar nyhetsbyrån AFP.

Omkring 1 200 båtar

Totalt ska det röra sig om cirka 1 200 båtar, som format två parallella linjer i havet.

Fiskebåtarna har behållit sina positioner i närmare 30 timmar, innan formationen upplöstes.

– Jag har aldrig sett en samling kinesiska fiskebåtar i sådana mängder utanför hamnen, säger Gregory Poling, chef för den amerikanska tankesmedjan Center for Strategic and International Studies, rapporterar NDTV World.

Liknande händelser har noterats tidigare, bland annat i januari i år men också i slutet av förra året.

LÄS OCKSÅ: Diktaturen böjer sig för USA

”Militär demonstration”

Manövern kallas för en ”militär demonstration” som syftar till att visa upp Kinas förmåga att samordna sina aktioner, uppger Jennifer Parker, en expert och tidigare officier i den australiensiska flottan.

– Jag har seglat runt hela världen och jag har inte sett fiskare verka så nära varandra, i den koncentrationsgraden, säger Jennifer Parker, rapporterar nyhetskanalen.

– De fiskar definitivt inte.

Kinas flotta

Kinas militära flotta är en av världens största.

Men i händelse av en konflikt eller kris i närområdet är stormakten redo att också använda sig av den gigantiska civila flottan, som utgörs av bland annat fiskebåtar, färjor och lastfartyg, uppger experter enligt nyhetskanalen.

På grunda av de ökade oroligheterna i området, främst relaterat till relationen mellan Kina och Taiwan, har Japan börjat rusta upp sin militära förmåga.

Något som Kina reagerar kraftigt på.

– Kina varnar Japan för en möjlig direktattack med anledning av att landet har påbörjat utplacering av inhemskt producerade långdistansmissiler, enligt Jiang Bin, talesperson för det kinesiska försvarsdepartementet, rapporterar Global Times.

LÄS MER: Kina hotar med direktattack

Foto: Alejandro Luengo

Text: Redaktionen


Kriget har vänt – första gången på 2,5 år

2026 03 13

Ett trendbrott har skett i Ukraina.

Kriget i Ukraina har pågått i över fyra år och fortsätter utan slut i sikte.

Inledningen av 2026 har varit förhållandevis positiv för de ukrainska styrkorna.

För första gången på två och ett halvt år tar Ukraina mer terräng än vad de förlorar till Ryssland, enligt tankesmedjan Institute for the Study of War.

“Ett trendbrott”

Ryssarna förlorade tidigare i år tillgång till Elon Musks satellittjänst Starlink – och har sedan dess fått problem med kommunikationen.

Ukrainarna har dragit nytta av det och avancerar i bland annat Dnipropetrovsk, Kharkiv och Zaporizjzja.

– Det är ett trendbrott som visar på att Ukraina inte är stridsutmattade. Man är taktiskt och teknologiskt starkare just nu, säger militärexperten Johan Huovinen till Svenska Dagbladet.

“Tekniskt svaga”

På grund av den ryska Starlink-förlusten har ryssarna fått det svårare att kommunicera med sina förband.

Samtidigt har det ställt till det vad gäller den ryska drönaranvändningen.

– Det finns bilder på hur ryssarna satt upp vanliga gamla modem på lyktstolpar för att kunna koppla upp sig och flyga drönare. De ryska lösningarna är så tekniskt svaga att ukrainarna blir helt överlägsna, fortsätter Huovinen.

Läs mer: Paniken sprider sig – Ryssland stängs ner

Fortsatta attacker

Ukrainarna avancerar längs med frontlinjen – och fortsätter samtidigt med omfattande drönarattacker mot mål i Ryssland och de ockuperade territorierna.

Samtidigt får de stöd av partisaner.

– Den ukrainska partisan­gruppen Atesh rapporterade att deras agenter satte ett järnvägsreläskåp ur funktion nära Staryj Oskol i Belgorod oblast, vilket stödjer ryska operationer i riktning mot Kupjansk, rapporterar tankesmedjan ISW.

Brist på ammunition

ISW fortsätter.

– Atesh-gruppen rapporterade att attacken påverkade en brådskande ammunitionstransport till den ryska 122:a motoriserade gevärsregementet, Leningrads militärdistrikt och 27:e motoriserade gevärsbrigaden  i området, vilket tvingade de ryska enheterna att genomföra attacker med ammunitionbrist och därmed drabbas av höga förluster.

Läs mer: Franska soldater attackerade

Foto: V. Razom

Text: Redaktionen