Två partier har kollapsat i Danmark

2021 05 09

Vid valet 2015 samlade Danmarks två ledande högerpartier Venstre och Dansk Folkeparti totalt 41% och statsminister Lars Løkke Rasmussen kunde regera vidare ytterligare fyra år.

Men Danmarks politiska landskap har sedan dess ritats om helt och både Venstre och Dansk Folkeparti har kollapsat och rasat till katastrofala nivåer.

ANALYS

Här är partiernas resultat i de två senaste valen samt nuvarande opinionsläge:

Parti 2015 2019 idag

Enhetslistan, vänstergröna 8 7 8

Socialistisk Folkeparti 4 8 8

Miljöpartiet Alternativet 5 3 1

Socialdemokraterna 26 26 33

Radikale, vänsterliberaler 5 9 5

Liberal Allians, högerliberaler 8 2 3

Venstre, liberalkonservativa 20 23 11

Konservativa 4 7 14

Dansk Folkeparti 21 9 6

Nye Borgerlige -- 2 9

Kollapsen för Dansk Folkeparti inträffade redan vid valet 2019 när invandringsfrågan och klimatet stod i centrum i valkampanjen. Socialdemokraternas rejäla åtstramningar i migrationspolitiken bidrog till att väljare strömmade till vänster samtidigt som Dansk Folkeparti även utmanades till höger av framförallt nybildade nationalkonservativa Nye Borgerlige.

Att Dansk Folkepartis profil på klimatområdet dessutom var svag förstärkte problemen i valkampanjen och partiet rasade från 21% till 9%. Under pandemin har partiet haft ännu svårare att profilera sig och har nu fallit till cirka 6% i mätningarna.

Samtidigt har Nya Borgerlige sedan valet ökat från 2% till 9% och har med sitt krav på totalt asylstopp tagit kommandot när det gäller att ha den mest migrationskritiska politiken. Partiet är ännu så länge inte lika uppskattat bland allmänborgerliga väljare som Dansk Folkeparti tidigare har varit och splittringen inom det Blå Blocket i dansk politik har därför ökat. En orsak till att nya partier relativt snabbt kan röna framgång i Danmark är att spärren till folketinget endast är 2%.

Kollapsen för Venstre har varit ännu mer omskakande i dansk politik. Vid valet 2019 ökade Venstre med 4 procentenheter men tappade makten då det Blå Blocket inte nådde upp till majoritetsgränsen på 90 av de 179 mandaten. Efter valförlusten ville partiledaren Lars Løkke Rasmussen diskutera partiets vision och samarbete mot mitten men istället blev det en diskussion om partiledarskapet och vid landsmötet röstades Løkke bort som partiledare.

Partiet höll sig kvar nära 20% fram till december 2020 då Venstres vice partiledare Inger Støjberg avgick efter ett bråk med den nya ledaren Jakob Ellemann-Jensen. Vid nyårshelgen i vintras meddelade Løkke att han lämnar Venstre efter 40 års medlemskap vilket slog ned som en bomb. Han ansåg att pragmatism och samverkan ersatts av ultimativa krav och murbyggande till omvärlden. Partiet tappade kraftigt efter Løkkes besked och ligger nu kring 11% i mätningarna.

Samtidigt har Konservative Folkepartiet – som genom årtionden turats om med Venstre om att vara det ledande högerpartiet i Danmark – ökat rejält.

Men nedgången hos Venstre och Dansk Folkeparti har inte motsvarats av uppgången hos Konservative och Nya Borgerlige. Konflikterna bland högerpartierna i kombination med Socialdemokraternas och statsminister Mette Frederiksens strama insatser mot pandemin har lett till att Socialdemokraterna stärkt sina aktier. S ligger nu på lika höga nivåer som vid valet 1998 då Poul Nyrup Rasmussen ledde partiet.

[forminator_poll id="1297"]

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

Mitt i prick – svart rök lägger sig över Moskva

2026 07 20

Över 400 ukrainska drönare har satt sikte på Rysslands huvudstad..

Kriget kommer allt närmare den ryska befolkningen.

Under natten till måndagen har hundratals drönare skickats in över Moskvaregionen, uppger Kyiv Independent.

Minst en av dem ska ha fått en fullträff.

– Foton och videor som publicerats på sociala medier uppges visa tjock svart rök som stiger över staden Podolsk, som ligger cirka 40 kilometer söder om Kreml, efter en attack mot en oljedepå, skriver den ukrainska tidningen.

Även ett bostadshus i Domodedovo i södra Moskva ska ha träffats av drönare, precis som lagerlokaler i samhället Belye Stolby.

Rysk media: största på flera år

Sergej Sobjanin, borgmästare i Moskva, uppger att Ryssland skjutit ned 85 av de 400 drönare som närmat sig huvudstaden.

Enligt den ryska statskontrollerade mediebyrån Tass handlar det om en av de största attackerna hittills.

– Försöket med drönarattacken mot Moskva var ett av de största på flera år, hävdar Tass.

Ukrainas militär har inte kommenterat uppgifterna om attacken.

Attackerats flera nätter

Den exakta omfattningen av skadorna från nattens anfall är inte klarlagd.

Nattens dramatik utspelar sig enbart två dagar efter en storskalig attack mot just Moskva. Över 370 drönare ska då ha tagit sig in över den ryska huvudstaden. Då spreds bilder och filmer på en stor brand i ett lager för den ryska nätbutiken Wildberries, söder om Noginsk i Moskvaregionen.

– Ukraina har intensifierat sin långsiktiga attackkampanj mot militära, industriella och energimål i Ryssland de senaste månaderna, med drönare som upprepade gånger når Moskva och andra regioner hundratals kilometer från den ukrainska gränsen, rapporterar Kyiv Independent.

Ukraina: legitima mål

Att Ukraina attackerar oljeraffinaderier beror på att de betraktas som legitima militära mål, eftersom anläggningarna förser den ryska krigsmaskinen med bränsle.

Tidigare under sommaren uppgavs att det stora raffinaderiet i Moskva kommer att hållas stängt resten av året till följd av omfattande skador efter att ha attackerats, enligt Reuters.

Foto: X

Text: Redaktionen