Två partier har kollapsat i Danmark

2021 05 09

Vid valet 2015 samlade Danmarks två ledande högerpartier Venstre och Dansk Folkeparti totalt 41% och statsminister Lars Løkke Rasmussen kunde regera vidare ytterligare fyra år.

Men Danmarks politiska landskap har sedan dess ritats om helt och både Venstre och Dansk Folkeparti har kollapsat och rasat till katastrofala nivåer.

ANALYS

Här är partiernas resultat i de två senaste valen samt nuvarande opinionsläge: 

Parti                                                       2015         2019      idag
🔴Enhetslistan, vänstergröna          8                 7             8
🔴Socialistisk Folkeparti                     4                 8             8
🟢Miljöpartiet Alternativet               5                3             1
🔴Socialdemokraterna                      26             26          33
🟣Radikale, vänsterliberaler             5                9             5
🔵Liberal Allians, högerliberaler     8                2             3
🔵Venstre, liberalkonservativa     20              23         11
🔵Konservativa                                        4                 7         14
🟡Dansk Folkeparti                             21                 9            6
🟡Nye Borgerlige                                   --                  2            9
 

Kollapsen för Dansk Folkeparti inträffade redan vid valet 2019 när invandringsfrågan och klimatet stod i centrum i valkampanjen. Socialdemokraternas rejäla åtstramningar i migrationspolitiken bidrog till att väljare strömmade till vänster samtidigt som Dansk Folkeparti även utmanades till höger av framförallt nybildade nationalkonservativa Nye Borgerlige.

Att Dansk Folkepartis profil på klimatområdet dessutom var svag förstärkte problemen i valkampanjen och partiet rasade från 21% till 9%. Under pandemin har partiet haft ännu svårare att profilera sig och har nu fallit till cirka 6% i mätningarna.

Samtidigt har Nya Borgerlige sedan valet ökat från 2% till 9% och har med sitt krav på totalt asylstopp tagit kommandot när det gäller att ha den mest migrationskritiska politiken. Partiet är ännu så länge inte lika uppskattat bland allmänborgerliga väljare som Dansk Folkeparti tidigare har varit och splittringen inom det Blå Blocket i dansk politik har därför ökat. En orsak till att nya partier relativt snabbt kan röna framgång i Danmark är att spärren till folketinget endast är 2%.

Kollapsen för Venstre har varit ännu mer omskakande i dansk politik. Vid valet 2019 ökade Venstre med 4 procentenheter men tappade makten då det Blå Blocket inte nådde upp till majoritetsgränsen på 90 av de 179 mandaten. Efter valförlusten ville partiledaren Lars Løkke Rasmussen diskutera partiets vision och samarbete mot mitten men istället blev det en diskussion om partiledarskapet och vid landsmötet röstades Løkke bort som partiledare.

Partiet höll sig kvar nära 20% fram till december 2020 då Venstres vice partiledare Inger Støjberg avgick efter ett bråk med den nya ledaren Jakob Ellemann-Jensen. Vid nyårshelgen i vintras meddelade Løkke att han lämnar Venstre efter 40 års medlemskap vilket slog ned som en bomb. Han ansåg att pragmatism och samverkan ersatts av ultimativa krav och murbyggande till omvärlden. Partiet tappade kraftigt efter Løkkes besked och ligger nu kring 11% i mätningarna.

Samtidigt har Konservative Folkepartiet – som genom årtionden turats om med Venstre om att vara det ledande högerpartiet i Danmark – ökat rejält.

Men nedgången hos Venstre och Dansk Folkeparti har inte motsvarats av uppgången hos Konservative och Nya Borgerlige. Konflikterna bland högerpartierna i kombination med Socialdemokraternas och statsminister Mette Frederiksens strama insatser mot pandemin har lett till att Socialdemokraterna stärkt sina aktier. S ligger nu på lika höga nivåer som vid valet 1998 då Poul Nyrup Rasmussen ledde partiet.

[forminator_poll id="1297"]

Efterlängtat besked om Aladdinasken

2025 12 23

Marabous populära chokladaskar Aladdin och Paradis har blivit dyrare och dyrare.

Inför årets jul har askarna både minskat i storlek och ökat i pris.

De populära chokladaskarna har minskat i storlek från 500 till 410 gram. Samtidigt har priset ökat från 119 till 129 kronor.

– Det innebär en prisökning på över 32 procent per 100 gram – trots att förpackningen ser ut ungefär som vanligt, rapporterar sajten Godare som är en del av Aftonbladet.

Annonserar efterlängtad vändning

Nu kommer dock ett efterlängtat besked för alla chokladälskare.

Marabous ägare Mondelez indikerar att en prissänkning är närstående.

Julia Lindberg, vd Mondelez Sverige, hänvisar till att kakaopriserna är på väg ner.

– Vår förhoppning är att kostnadstrycket ska kunna minska, och att detta i sin tur kan komma att märkas även för konsumenterna. Det är dock viktigt att komma ihåg att det alltid är handeln som sätter priserna mot konsument, säger hon till Dagligvarunytt.

Lindberg försvarar samtidigt prishöjningarna inför julen.

– Kakaopriserna har under en längre tid varit rekordhöga och resulterat i kraftigt ökade kostnader för vår produktion i Upplands Väsby. Det är även det som föranledde våra produktjusteringar, säger hon till tidningen.

LÄS MER: Förbud införs för matbutiker – förslaget finns i Sverige

Flera faktorer

Mondelez-chefen har tidigare hänvisat till att priset på kakao ökat dramatiskt på grund av dåliga skördar till följd av extrema väderhändelser.

– Svenska folket ska ha råd att njuta av vår choklad, det har varit vår idé sedan vi grundades för över hundra år sedan. Vi förstår att våra konsumenter inte kommer uppskatta att de får mindre choklad, men vår förhoppning är att konsumenten får tillgång till ett mer överkomligt styckpris beroende på hur handeln väljer att prissätta våra produkter.

– Den här förändringen möjliggör att vi kan fortsätta erbjuda konsumenterna ett varierat utbud, inom ett tillgängligt prisspann och med samma fantastiska smak och kvalitet, sade Lindberg när priserna höjdes.

LÄS OCKSÅ: Raseri mot storkedja – julpyntet var “stötande”

Foto: Mondelez Nordic Press Office

Text: Redaktionen


23 dec 2025

Massiv attack – Natoländer i blixtaktion

2025 12 23

Flera Natoländer har på tisdagsmorgonen aktiverat sina stridsflyg.

Det bekräftar Polens operativa ledning för de väpnade styrkorna.

Skälet är det massiva anfall som Ryssland i natt riktat mot Ukraina och som även riskerar att äventyra säkerheten i polskt luftrum.

– Stridsflygplan utplacerades och markbaserade luftförsvars- och radarspaningssytem sattes i ökad beredskap, framhåller den polska militären enligt Reuters.

Ett flertal länder deltog

Flera Natoallierade ska ha ingått i den blixtinkallade insatsen.

– Åtgärderna är av förebyggande karaktär och är avsedd att säkra och skydda luftrummet, särskilt i områden som gränsar till de hotade regionerna, meddelar Polens operativa ledning vidare.

Enligt ukrainska medier har Ryssland under natten inlett storskaliga missil- och drönarattacker mot ett flertal städer i Ukraina.

I synnerhet riktas attackerna mot landets infrastruktur. Explosioner har bland annat hörts i delar av västra Ukraina, bland annat staden Rivne. 

Även Kyiv är under kraftig attack och flera delar av huvudstaden har förlorat strömmen.

Tymor Tkachenko, som leder Kyivs militära administration, uppmanar folk att söka skydd.

– Var snäll och stanna i skyddsrummen tills faran är över, varnar han enligt Reuters.

LÄS MER: Motståndsgrupp slår till i Ryssland

Varnat för julattacker

Det ryska anfallet kommer strax efter att Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj varnat för att Ryssland planerar storskaliga anfall mot landet just under julhelgen.

– Det ligger i (ryssarnas) natur att göra någon form av massiv anfall under vår jul. Vi tar återigen upp frågan om luftförsvar och skyddet av våra samhällen, särskilt den 23, 24 och 25 december, sade Zelenskyj häromdagen enligt Kyiv Independent.

Ryssland har tidigare sagt nej till vapenvila över jul med motiveringen att det skulle ge Ukraina “respit”, enligt Kremls talesperson Dmitrij Peskov.

Förr har Ryssland initierat partiella vapenvilor under religiösa helgdagar, men konsekvent brutit mot dem.

LÄS MER: Fler ryska stridsflyg förstörda – två attacker på två dagar

Arkivfoto: G. Croisiaux

Text: Redaktionen