Två nya länder godkänner Sveriges Natoansökan – Bara tre kvarstår

2022 09 17

Flera kommunistpartier i Sydeuropa vill stoppa Sverige från att gå med i Nato.

Det stod klart vid omröstningar i två nya länder som röstat om Sveriges Natoansökan. När Portugals parlament röstade i går så röstade hela 219 ledamöter ja samtidigt som 11 röstade nej i omröstningen i parlamentet i huvudstaden Lissabon.

Endast 11 kommunister och vänstersocialister röstade nej vilket innebär att Portugal godkänner Sveriges ansökan till Nato.

Partierna som röstade ja

Den överväldigande segern till ja-sidan innebär att Portugal är det senaste i raden av länder som sagt ja till att ratificera Sveriges ansökan till världens mäktigaste försvarsorganisation.

De partier som röstade ja till Sveriges ansökan var följande:

Socialdemokraterna PS (120 mandat)

Liberalkonservativa PSD (72)

Nationalkonservativa Chega (12)

Liberalerna LI (8)

Miljöpartiet (1)

Djurpartiet (1)

Madeira Först (3)

Azorernas liberalkonservativa (2)

Partierna som röstade nej

De två partier  i Portugal som röstade nej till att släppa in Sverige i Nato var följande:

Kommunistpartiet CDU (6 mandat)

Vänstersocialisterna Left Bloc (5)

Det blev med andra ord en stor seger till ja-sidan och samtidigt godkände Portugal även Finlands Natoansökan.

– Genom att godkänna att Finland och Sverige går med i Nato så förstärker [Portugals] parlament sin ambition att skapa fred i Europa och den gemensamma säkerheten i euro-atlantiska området, säger Marco Perestrello från Socialdemokraterna.

– Även mänskliga rättigheter och demokrati stärks, säger han.

Bland argumenten för nejsidan på iberiska halvön, där Portugal och Spanien ligger, återfinns en vilja att begränsa USA:s inflytande, enligt Euractiv.

Även Spanien röstade ja

Omröstningen i Portugal skedde på fredagseftermiddagen och dagen innan, på torsdagen, röstade även Spanien ja till svenskt medlemskap i Nato.

290 av ledamöterna i Spaniens 350 platser stora parlament röstade ja till Sveriges ansökan.

Såväl Socialdemokraterna som det ledande högerpartiet Partido Popular röstade ja. På ja-sidan återfanns följande partier:

Socialdemokraterna (129) mandat)

Konservativa Partido Popular (89)

Nationalkonservativa Vox (52)

Liberala Ciudadanos/Citizens (10)

Baskiska Nationalisterna (6)

Katalanska liberala partiet (4)

Kommunister sade nej

47 ledamöter avstod från att rösta och endast 11 röstade nej.

Landets fjärde största parti, vänstersocialistiska Podemos avstod att rösta och de har en längre tid varit skeptiska till att Sverige och Finland ska få släppas in i Nato.

Kommunistpartiet Förenade Vänstern IU röstade nej. Partiet ingår i valsamverkan med Podemos och har för första gången en plats i regeringskonstellationen.

– Det är en historisk omröstning därför att vi stärker Nato som en allians för fria och frivilliga demokratier som förenas för att försvara freden, säger Sergio Gutierrez, ledamot för de styrande Socialdemokraterna, uppger Reuters.

Bara tre länder kvar

Av Natos 30 medlemsländer återstår nu bara tre länder som fortfarande inte har sagt ja till att Sverige och Finland ska få gå med i Nato.

Det är först och främst Turkiet med sin alltmer diktatoriska ledare Erdoğan som gång på gång försökt hindra och bromsa Sveriges och Finlands Natoansökan.

Dessutom handlar det om Ungern och dess kontroversiella premiärminister Viktor Orban som under många år varit EU:s främsta vän med Rysslands diktator.

Även Slovakien har kvar att ratificera Sveriges och Finlands Natoansökningar.

Alla 30 länder måste säga ja för att de båda Natoansökningarna ska godkännas.

Sverige och Finlands svängde om och ansökte om Natomedlemskap efter att Rysslands diktator Vladimir Putin inledde ett brutalt och olagligt anfallskrig mot Ukraina torsdagen den 24 februari i år.

Foto: Nato

Text: Redaktionen


JUST NU: Kaos på ryska flygplatser

2025 07 06

Kaos har uppstått på ryska flygplatser.

Kaotiska scener uppges ha utspelat sig på flera ryska flygplatser.

Flera flygplatser har tvingats stänga tillfälligt och ett stort antal flyg har blivit inställda, enligt ryska myndigheter.

Kaos på flygplatser

Kaoset uppstod under natten mellan lördag och söndag, rapporterar Kyiv Post.

Enligt ryska försvarsministeriet beror det på ukrainska drönarattacker.

Ministeriet hävdar på söndagsmorgonen att man har skjutit ned 120 ukrainska drönare i tio olika regioner i Ryssland under natten.

Detta ska ha lett till att flera flygplatser tvingats stänga och att många flyg blivit inställda.

Bland annat påverkades flygplatser i Moskva och Sankt Petersburg.

I Moskva blev 174 flyg inställda på Sheremetyevo flygplats, och ytterligare 47 blev kraftigt försenade.

”Måste sitta och ligga på golvet”

Trängsel, trafikstockning och kaos ska ha uppstått på grund av situationen.

– Många passagerare har tillbringat mer än nio timmar på flygplatser. Situationen är allvarligast på Sheremetyevo flygplats, rapporterar den ryska mediekanalen Baza, enligt tidningen.

– Folk måste sitta och ligga på golvet – det finns inga lediga platser kvar ens på kaféer och i affärslounger, tillägger mediekanalen.

Dessutom har vissa passagerare inte fått stiga av sina flygplan efter landning, på grund av den kaotiska situationen.

Det är oklart vilka flygplatser som har tvingats stänga på lördagskvällen och vilka som ”bara” har drabbats av inställda flyg och annat kaos.

Drönare i flera regioner

Enligt Ryssland har kaoset alltså uppstått på grund av drönarattacker. Kyiv har inte kommenterat uppgifterna.

Ryska försvarsministeriet uppger bland annat att det har skjutit ned 30 drönare över Bryanskregionen, 29 över Kurskregionen och tre över Leningradregionen med staden Sankt Petersburg.

Kaoset på flygplatserna ska enligt ryska uppgifter ha pågått på kvällen och natten mot söndag.

Foto: Leonardo Yip resp President of Russia Office

Text: Redaktionen


UPPGIFTER: USA säger nej till Sverige

2025 07 06

USA uppges ha sagt nej till Sverige och Finland.

Sverige ska leda arbetet med den nya Natostyrkan FLF, vilket står för Forward Land Forces.

Styrkan kommer att vara baserad i norra Finland.

Men USA säger nej till att låta amerikanska soldater ingå i styrkan.

USA säger nej

I samband med Natos toppmöte i Haag meddelades att Danmark, Frankrike, Island, Norge och Storbritannien kommer att ingå i den svenskledda Natostyrkan Rovaniemi och Sodankylä.

Sverige och Finland hade dock hoppats på att även Kanada och framför allt USA skulle ingå i styrkan, rapporterar DN.

Sverige har dock fått nej – USA vill inte ingå i styrkan. De är för upptagna på annat håll.

– De vill nog inte sträcka ut sina åtaganden för mycket, framför allt om det blir kris eller konflikt, säger Joel Linnainmäki, försvarsforskare i Finland, till tidningen.

USA:s närvaro i Europa minskar, och landet vill göra andra prioriteringar.

– Det är säkerligen en besvikelse för både Finland och Sverige, säger Joel Linnainmäki till tidningen.

Ska ha ”framskjuten närvaro” i Finland

Det var vid Natos toppmöte i Washington 2024 som alliansens medlemsländer enades om att etablera en ”ny, framskjuten närvaro” i Finland, enligt regeringen. Styrkan ska vara skräddarsydd för regionala förhållanden i norra Finland.

Senare har det alltså beslutats att styrkan ska ledas av Sverige men utgöras av multinationella styrkor från Natoländerna.

Men USA vill alltså inte ingå. Istället får andra länder – Danmark, Frankrike, Island, Norge och Storbritannien – bidra till styrkan.

– Sverige ser fram mot att fortsätta utvecklingen av FLF Finland tillsammans med dessa länder, har försvarsminister Pål Jonson (M) tidigare sagt i ett uttalande.

– FLF Finland är en viktig del av Natos samlade avskräckning och försvar och bidrar till att stärka alliansens förmåga i Natos norra flank. Det är också en viktig del av Sveriges och Finlands integrering i Nato, tillade försvarsministern.

Foto: Nato resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen