Två nya länder godkänner Sveriges Natoansökan – Bara tre kvarstår

2022 09 17

Det stod klart vid omröstningar i två nya länder som röstat om Sveriges Natoansökan. När Portugals parlament röstade i går så röstade hela 219 ledamöter ja samtidigt som 11 röstade nej i omröstningen i parlamentet i huvudstaden Lissabon.

Endast 11 kommunister och vänstersocialister röstade nej vilket innebär att Portugal godkänner Sveriges ansökan till Nato.

Partierna som röstade ja

Den överväldigande segern till ja-sidan innebär att Portugal är det senaste i raden av länder som sagt ja till att ratificera Sveriges ansökan till världens mäktigaste försvarsorganisation.

De partier som röstade ja till Sveriges ansökan var följande:

Socialdemokraterna PS (120 mandat)

Liberalkonservativa PSD (72)

Nationalkonservativa Chega (12)

Liberalerna LI (8)

Miljöpartiet (1)

Djurpartiet (1)

Madeira Först (3)

Azorernas liberalkonservativa (2)

Partierna som röstade nej

De två partier  i Portugal som röstade nej till att släppa in Sverige i Nato var följande:

Kommunistpartiet CDU (6 mandat)

Vänstersocialisterna Left Bloc (5)

Det blev med andra ord en stor seger till ja-sidan och samtidigt godkände Portugal även Finlands Natoansökan.

– Genom att godkänna att Finland och Sverige går med i Nato så förstärker [Portugals] parlament sin ambition att skapa fred i Europa och den gemensamma säkerheten i euro-atlantiska området, säger Marco Perestrello från Socialdemokraterna.

– Även mänskliga rättigheter och demokrati stärks, säger han.

Bland argumenten för nejsidan på iberiska halvön, där Portugal och Spanien ligger, återfinns en vilja att begränsa USA:s inflytande, enligt Euractiv.

Även Spanien röstade ja

Omröstningen i Portugal skedde på fredagseftermiddagen och dagen innan, på torsdagen, röstade även Spanien ja till svenskt medlemskap i Nato.

290 av ledamöterna i Spaniens 350 platser stora parlament röstade ja till Sveriges ansökan.

Såväl Socialdemokraterna som det ledande högerpartiet Partido Popular röstade ja. På ja-sidan återfanns följande partier:

Socialdemokraterna (129) mandat)

Konservativa Partido Popular (89)

Nationalkonservativa Vox (52)

Liberala Ciudadanos/Citizens (10)

Baskiska Nationalisterna (6)

Katalanska liberala partiet (4)

Kommunister sade nej

47 ledamöter avstod från att rösta och endast 11 röstade nej.

Landets fjärde största parti, vänstersocialistiska Podemos avstod att rösta och de har en längre tid varit skeptiska till att Sverige och Finland ska få släppas in i Nato.

Kommunistpartiet Förenade Vänstern IU röstade nej. Partiet ingår i valsamverkan med Podemos och har för första gången en plats i regeringskonstellationen.

– Det är en historisk omröstning därför att vi stärker Nato som en allians för fria och frivilliga demokratier som förenas för att försvara freden, säger Sergio Gutierrez, ledamot för de styrande Socialdemokraterna, uppger Reuters.

Bara tre länder kvar

Av Natos 30 medlemsländer återstår nu bara tre länder som fortfarande inte har sagt ja till att Sverige och Finland ska få gå med i Nato.

Det är först och främst Turkiet med sin alltmer diktatoriska ledare Erdoğan som gång på gång försökt hindra och bromsa Sveriges och Finlands Natoansökan.

Dessutom handlar det om Ungern och dess kontroversiella premiärminister Viktor Orban som under många år varit EU:s främsta vän med Rysslands diktator.

Även Slovakien har kvar att ratificera Sveriges och Finlands Natoansökningar.

Alla 30 länder måste säga ja för att de båda Natoansökningarna ska godkännas.

Sverige och Finlands svängde om och ansökte om Natomedlemskap efter att Rysslands diktator Vladimir Putin inledde ett brutalt och olagligt anfallskrig mot Ukraina torsdagen den 24 februari i år.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Ryskt bombplan har begått jättemisstag – “Finns ingen förklaring”

2024 05 05

De intensiva stridigheterna pågår alltjämt i östra Ukraina.

Ryssland har under den senaste tiden ökat attackerna i samband med offensiven i Kharkiv.

På lördagen har dock ett ryskt bombflygplan begått ett jättemisstag, och bombat eget territorium.

Det uppger Anton Gerashchenko, som tidigare varit rådgivare för Ukrainas inrikesminister, via X.

Stora explosioner

En bomb har släppts i den ryska staden Belgorod, belägen ungefär fyra mil från Ukraina.

– Bomben föll rätt ner i ett bostadsområde och exploderade, framhåller Gerashchenko.

Belgorods guvernör bekräftar att explosioner har skett men uttalar sig inte om vad orsaken är, uppger Kyiv Post.

Flera personer har förts till sjukhus i samband med explosionen.

“Finns ingen förklaring”

Det är inte första gången som Ryssland av misstag riktar attacker mot eget territorium.

Den oberoende ryska publiceraren Astra har tidigare tagit upp fenomenet.

– Det finns ingen exakt förklaring varför detta fortsätter att ske, har man förklarat.

Kemiska vapen

På annat håll i kriget har Ryssland anklagats för att använda kemiska vapen mot ukrainska soldater.

Det är USA som formellt har framhållit anklagelserna, och därmed infört nya sanktioner gentemot Ryssland.

Gör framsteg

Ukrainska tjänstemän har varnat för att situationen vid frontlinjen blir allt svårare och Ryssland gör framsteg på flera håll.

– Ryska styrkor verkar välja att utnyttja det taktiska läget nordväst om Avdiivka, en rimligt militär satsning, men deras slutliga mål i denna region förblir oklart, meddelar tankesmedjan Institute for the Study of War.

– Ryska styrkor verkar välja att utnyttja det område där ryska styrkor mest sannolikt kommer att göra taktiska vinster inom en snar framtid, men det är oklart om de kommer att fortsätta att driva norrut mot Toretsk eller återgå till sitt tidigare fokus på Pokrovsk i nordväst.

Uppgifter kommer samtidigt om att Ryssland förbereder en storoffensiv till sommaren, någonting som kan ha snabbats på i och med det nya amerikanska stödpaketet till Ukraina.

Foto: Vitaly V. Kuzmin

Text: Redaktionen