Under december månad är det nämligen ett annat program som fängslat svenska folket och gjort fullständig dundersuccé.

Alla vill se julkalendern

Det är årets upplaga av SVT:s julkalender “Snödrömmar” som stormar fram.

I mitten av förra veckan nådde det populära programmet över en miljon tittare för åttonde gången i december, enligt siffror från MMS.

Under avsnitt 19 i torsdags, det senaste uppmätta, var man ohotad etta på 1 005 000 tittare – nästan 200 000 fler än de som tittade på tvåan Rapport.

Det enda program som slår julkalendern på fingrarna är På spåret som drog över två miljoner tittare den 13 december.

Redan rekord

Faktum är dock att Snödrömmar redan har slagit rekord. 

Årets upplaga petade ned 2023 års julkalender “Trolltider” från tronen redan vid första avsnittet med 1 077 000 tittare i broadcast.

– Julkalendern renderar alltid jättemycket engagemang och förra årets ”Trolltider” var fantastisk i sin räckvidd och i sin uppskattning. Men det känns som att det pratas mer om ”Snödrömmar” och engagemanget är utan tvekan stort, säger Göran Danasten, exekutiv producent på SVT, till den egna kanalen.

Samisk värld

Snödrömmar utspelar sig i ett samiskt sammanhang i norra Sverige.

Och det har gett ett uppsving för samisk kultur och fyllt kunskapsluckor hos både vuxna och barn i hela landet.

Johan Sandberg McGuinne, hemspråkslärare i sydsamiska i Lycksele, jämför Snödrömmar med Disneys succéfilm “Frost” som fick ett enormt genomslag bland annat i Sverige.

– Jag tror att många av våra sydsamiska elever tänker på årets julkalender lite som vad jag tror många nordsamiska barn tänkte när Frost kom på nordsamiska: någonting som alla tittar på men det är vårt språk. Det är jättefint, säger han till SVT.

Kritiseras för att var "gruvkritisk"

Julkalendern har dock inte helt undgått kritik. 

I en del recensioner har den anklagats för att vara “woke” och “politiskt korrekt”. Huvudkaraktären Ristin jämförs av vissa debattörer med klimataktivisten Greta Thunberg och en del av dem har påpekat ett underliggande gruvkritiskt tema, då seriens huvudpersoner ska stoppa en gruva som planerats av kommunens styrelseordförande.

SVT menar att inga sådana idéer ligger bakom Snödrömmar och att det alltid finns många åsikter om julkalendern.

Foto: Bo Håkanson, SVT På spåret

Text: Redaktionen

Kritiken gäller den svenska bostadsmarknaden som skiljer sig på flera sätt från den finska.

Riktningen för den svenska politiken kring bostäderna har sina rötter i 1930-talets folkhemsbygge, och det är hög tid att en ny linje tas ut.

Den analysen gör en rådgivare inom penningpolitik och forskning vid den finska riksbanken, Finlands bank, som inriktat sig mot just bostadsmarknaden.

– I Sverige har man universalismen som en bärande bostadspolitisk idé, medan man i Finland haft en mer selektiv och marknadsorienterad syn på bostadspolitiken. På sätt och vis kan man säga att bostadsmarknaden i Finland är mer en marknad än vad den är i Sverige, säger rådgivaren Essi Eerola, till DN.

”Fungerar sällan”

Finland och Sverige har många likheter, men också många skillnader när det kommer till politiken kring bostäderna.

I grannlandet Finland har bostadspolitiken varit inriktad på att lösa bostäder till de i samhället som har störst behov av stöd.

I Sverige har man oftast satsat på storskaliga samhällsdrivna program som riktar sig till alla, menar Essi Eerola.

– Universalismen som idé är vacker men den fungerar sällan så som man tänkt sig, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik går i konkurs

Byggföretagens behov

Branschorganisationen Byggföretagen anser också att Sverige behöver se över sin bostadspolitik för att kunna möta framtidens behov.

– Inom tio år blir vi 11 miljoner invånare. Befolkningstillväxten skapar goda möjligheter för ökad sysselsättning och förbättrad skattekraft, uppger organisationen Byggföretagen.

– Trots det stora behovet av bostäder tappar byggandet fart. För att kunna upprätthålla en hög och jämn byggtakt krävs bostadspolitiska reformer.

Förslag från branschen

Från branschorganisationens sida vill man se flera ändringar framöver, vilka finns mer utförligt beskrivna på Byggföretagens hemsida.

- Förtydligat förbud mot kommunala särkrav
- Transparent marktilldelning
- Översyn av kreditrestriktioner och undantag för förstagångsköpare
- Subventionerat bosparande
- Hyrköp som ny upplåtelseform
- Förändrad fastighetsavgift
- Sänkt reavinstbeskattning
- Friare hyressättning
- Tillfälligt omställningsstöd
- Sociala bostadskontrakt

Källa: Byggföretagen

LÄS OCKSÅ: Meddelande dyker upp i mejlkorgen - radera det direkt

Foto: Försvarsministeriet Finland

Text: Redaktionen

Uppdraget gavs till en utredare som skulle göra en snabbspårsutredning.

Nu har regeringen mottagit en rapport med flera förslag som är tänkta att öka tryggheten för boende i bostadsrätter.

Ökad trygghet

Förslagen i rapporten syftar till att motverka brottslig verksamhet i anknytning till bostadsrätter.

– Den innehåller förslag som ger bostadsrättsföreningar utökade möjligheter att säga upp bostadsrättshavare som begår brott och att neka medlemskap när någon som ska använda lägenheten har begått brott. Syftet är att öka tryggheten i och kring bostadsrätter, uppger regeringen.

Förslagen

I rapporten som regeringen nu ska ta ställning till finns bland annat förslag om att:

- Bostadsrättshavare ska kunna sägas upp på grund av brott som begås på ett längre avstånd från lägenheten än i dag, till exempel i en lekpark eller på ett torg.

- Tröskeln för när en lägenhet får sägas upp på grund av att den används för brott sänks, och bostadsrättshavarens ansvar för trygghet i huset skärps.

- Möjligheterna att neka medlemskap i en bostadsrättsförening när någon som ska använda lägenheten har gjort sig skyldig till brott, förtydligas och skärps.

Lagen föreslås börja gälla den 1 januari 2027.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik går i konkurs

Ansiktsigenkänning

I veckan kom också beskedet att regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag på en ny lag som ger polisen möjlighet att använda AI-teknik för ansiktsigenkänning.

Förhoppningen är att lagen ska hjälpa till att bekämpa allvarlig brottslighet, som människohandel, mord och handel med narkotika och vapen.

– För att trycka tillbaka gängkriminaliteten och återupprätta tryggheten i samhället måste polisen ha tillgång till effektiva verktyg, säger justitieminister Gunnar Strömmer, i ett uttalande.

– Den föreslagna lagen om användning av AI för ansiktsigenkänning i realtid är ytterligare ett viktigt steg för att ge polisen efterfrågade verktyg för att effektivt bekämpa allvarlig brottslighet. Samtidigt säkerställer vi att rättssäkerheten och den personliga integriteten värnas.

LÄS OCKSÅ: Meddelande dyker upp i mejlkorgen - radera det direkt

Foto: MKB

Text: Redaktionen