Många svenskar har nära band till Norge.

Det syns inte minst i statistiken över människor som har fått norskt medborgarskap de senaste åren.

Tidigare har Norge inte tillåtit dubbelt medborgarskap, men 2020 ändrades reglerna.

Sedan dess har 11 000 svenskar blivit norrmän, rapporterar SR.

Lever vid gränsen

På norska UDI, Utlänningsdirektoratet, vilket motsvarar Migrationsverket, vittnar man om ett särskilt stort intresse från svenskt håll sedan lagen ändrades.

Svenskar utgör den största gruppen i Europa som har fått norskt medborgarskap.

Många lever vid gränsen mellan de två länderna, och en hel del av dem är jobbpendlare.

Men det finns också andra skäl till att fler svenskar vill bli norrmän.

– Just med pandemin färskt i åtanke så är det väldigt många nu som vill ansöka om dubbelt medborgarskap, säger Madelene Kutt på Grensetjänsten vid norsk-svenska gränsen, till radiokanalen.

Pandemin har påverkat

Pandemin medförde stora problem för många som lever på gränsen mellan Sverige och Norge.

Många fick plötsligt inte möjlighet att träffa släktingar, vänner och partners på andra sidan gränsen.

För många jobbpendlare blev det också väldigt besvärligt.

Det kan vara ett skäl till att många svenskar vid gränsen nu har velat ha dubbelt medborgarskap.

– Om det nu skulle bli en ny pandemi så kommer man då ha möjlighet att passera gränsen på ett annat sätt, säger Madelene Kutt till radiokanalen.

Många av de nyblivna norska medborgarna är emellertid födda i Norge men har hamnat i Sverige av olika skäl.

Norrmän vill bli svenskar

Det är dock inte bara svenskar som vill bli norrmän.

Det är också många norrmän som vill bli svenskar, vilket SVT tidigare har rapporterat.

Efter att Norge började tillåta dubbelt medborgarskap skedde en stor ökning i antalet norrmän som anmälde att de ville bli svenskar.

Ökningen skedde framför allt i området Dalarna-Värmland-Örebro-Gävleborg, enligt kanalen.

Text: Redaktionen

Kina har gått kraftigt framåt som bilexportör de senaste åren.

Detta framgår tydligt bland annat i en graf som New York Times har publicerat.

Kina hade en mycket begränsad förmåga att exportera bilar för bara två decennier sedan. Men 2020 låg deras bilexport på samma nivå som USA:s, och sedan dess har exporten ökat explosionsartat. Idag exporterar Kina 5,7 miljoner bilar om året och är världens i särklass största bilexportör.

Men nu varnar en säkerhetsexpert för vissa bilar från Kina, rapporterar NRK.

Varnar för dessa bilar

Tor Indstøy är säkerhetsexpert på Telenor, och jobbar på fritiden med ”Project Lion Cage”, där han tillsammans med andra arbetar med att kartlägga säkerhetsutmaningar med kinesiska bilar.

Projektet har blivit omtalat i hela världen, trots att det startade som en ren hobby.

Enligt Tor Indstøy är kinesiska elbilar förknippade med betydande risker – framför allt på grund av hur de kan användas för övervakning och kontroll.

Gruppen har specifikt studerat familjebilar av märket NIO. Men samma problem gäller för många kinesiska bilar.

– Vi hittar en överraskande mängd datatrafik mellan bilen och Kina. Det var en överraskning. Det hade vi inte förväntat oss, säger han till kanalen.

Bilen kommunicerar med både Kina, Ryssland, USA, Kanada och Australien.

– Och då ser vi också hur mycket data som skickas. Det är ganska intressant. Även om bilen är avstängd kommer bilen att kommunicera, säger Tor Indstøy.

Kan användas i politisk situation

Enligt säkerhetsexperten och hans grupp är detta ett stort problem.

Bilen är utrustad med kameror, avancerade datasystem, radar och höghastighetsdatanät.

Den kan användas i ohederliga syften, menar Tor Indstøy och hans grupp.

Säkerhetsrisken kan bli påtaglig i exempelvis en pressad politisk situation. Kinesiska elbilar har blivit populära i Norge liksom i Sverige och i hela västvärlden.

Man har bland annat tittat på ett scenario där kinesiska bilar kan användas för att blockera vägar eller skapa kaos, men också för att övervaka och pressa enskilda personer.

– Det är helt klart att till exempel kinesisk underrättelsetjänst har förmågan att utföra det. Om de gör det är en helt annan fråga och det är inget vi tittar på, säger Tor Indstøy till kanalen.

Många gör också tolkningen att den kinesiska underrättelsetjänsten kan tvinga vilket kinesiskt företag som helst till samarbete, vilket ytterligare ökar säkerhetsrisken, rapporterar NRK.

Foto: A. Jumper

Text: Redaktionen