Tusentals svenskar lever i rädsla – uppmanas söka hjälp

2025 06 28

Tusentals svenskar är rädda helt i onödan.

Många människor lider av irrationella rädslor.

Det kallas för fobier, och många är så allvarligt drabbade att det begränsar deras vardag.

Att bota en fobi anses dock inte vara så svårt – även om det kan kännas så.

Här är de vanligaste fobierna

Det finns några fobier som är vanligare än andra, rapporterar GP.

Runt fem procent av Sveriges befolkning lider av någon fobi.

Vanligast är att ha fobi för smitta, att flyga, blod och sprutor, och trånga utrymmen, uppger psykologen Jeremy Ray som är verksam vid Göteborgs Universitet, enligt tidningen.

En fobi är någonting mer än bara vanlig rädsla. Fobier påverkar människors liv på riktigt.

Rädslan beskrivs som irrationell.

– Det är inte rimligt hur rädd man blir och man är medveten om att det är orimligt. Det kan finnas en logik i att vara rädd men inte så mycket, säger Jeremy Ray till tidningen.

Social ångest vanligt

Vissa fobier har större påverkan på vardagslivet än andra.

Psykologen Fingal Bruhn sade till SR att den vanligaste fobin, eller i alla fall den fobi som han behandlar flest människor för, är en form av ångest inför sociala situationer.

– Den vanligaste fobin som vi behandlar, det är faktiskt social fobi, eller social ångest som vi också kallar det. Och det kan vara väldigt begränsande, sade Fingal Bruhn till radiokanalen förra året.

Social fobi kan påverka ens liv i mycket hög utsträckning, eftersom man då har fobi för något som man inte kan undvika.

– På något sätt så är det lite paradoxalt med de här djurfobierna, som till exempel spindlar och ormar, att vi kan vara extremt rädda för dem, alltså väldigt stark fobi, men det behöver inte nödvändigtvis begränsa oss så himla mycket i vardagen, beroende på var vi bor och vad vi har för intressen, säger han.

Social fobi kan däremot vara väldigt begränsande.

Det kan dock hjälpa att utsätta sig för sin fobi lite i taget för att successivt bli av med rädslan.

Går att bota

Social fobi kan vara extra svårt, men även andra fobier kan ha stor påverkan på vardagen.

Vanliga fobier är bland annat höjdskräck, torgskräck, cellskräck och hypokondri, alltså rädslan för att drabbas av en allvarlig sjukdom.

Fobier är dock ganska lätta att bota genom bland annat KBT, säger Jeremy Ray till GP.

– Det är en av de mest framgångsrika och lättaste behandlingsformerna. Det är lätt att få hjälp att bli botad, säger han till tidningen.

Foto: Alexandra Gorn

Text: Redaktionen


21 september 2026

Börja bunkra – hela Sverige uppmanas

2026 09 21

Idag, måndag, inleds den nationella beredskapsveckan i Sverige.

Veckan fungerar som en påminnelse till hela befolkningen om att börja bunkra nödvändigheter vid händelse av kris.

Det gäller kanske specifikt vatten. Svenska hushåll bör spara minst 25 liter krisvatten per person, lyder rådet från Myndigheten för civilt försvar, MCF. Idag är det enbart 7 procent av svenskarna som gör det, enligt en undersökning från Svenskt Vatten.

– Det har i flera år talats om beredskap och motståndskraft, men den här undersökningen visar att det ännu inte fått fullt genomslag i människors vardag. Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel och fler behöver fundera över hur de klarar sig om vattnet i kranen inte går att använda under några dagar, säger Pär Dalhielm, vd Svenskt Vatten.  

"Inte förberett sig alls"

I samband med beredskapsveckan har bland annat Göteborgs stad gått ut och uppmanat sina invånare att ha vatten redo hemma.

Vi möter göteborgare som inte har förberett sig alls, de som säger att de har tomma dunkar hemma och de som räknar med att kunna köpa vatten i mataffären vid en kris, men vi kan räkna med att vattnet kommer att ta slut väldigt snabbt på butikshyllorna, säger Josefin Lundberg Abrahamsson, chef över Göteborgs dricksvattenproduktion inom Kretslopp och vatten, i ett uttalande.

LÄS OCKSÅ: Stopp för förnybar el

Läckor varje dag

Mer eller mindre varje dag sker det vattenläckor på olika håll i Sverige. Det kan gå illa. Om det inte kommer något vatten i kranen, eller om det inte går att dricka, behöver invånare vara redo.

Enligt Svenskt vattens undersökning har sex av tio, 62 procent, inget dricksvatten sparat överhuvudtaget.

– Många förväntar sig att kommunen snabbt ska ordna så att det går att få tillgång till dricksvatten på något annat sätt, men då ska man veta att ju fler göteborgare som drabbas av en vattenläcka desto längre tid kommer det att ta innan alla har fått tillgång till dricksvatten från nödvattentanksstationer eller vattenposter, säger Josefin Lundberg Abrahamsson. 

Omkring var tredje svensk, 34 procent, har i någon mån sparat dricksvatten hemma, enligt Svenskt Vatten.

LÄS MER: ”Katastrof” – besked från danska utrikesministern

Foto: R. Iwata

Text: Redaktionen


21 sep 2026

Vänder SD ryggen – “väldigt dålig stämning”

2026 09 21

Sverigedemokraterna backade 3,1 procentenheter i förra helgens riksdagsval.

Valet 2026 blev ett magplask för SD. För första gången tappade partiet i ett riksdagsval och gick dessutom back i 285 av landets 290 kommuner.

Samtidigt har inflytesrika högerkonton på sociala medier dumpat SD under mandatperioden och istället uppmanat folk att rösta på mindre partier på högerkanten, visar en granskning av DN.

Ett tufft slag särskilt för ett parti som Sverigedemokraterna, menar Nils Gustafsson, forskare i strategisk kommunikation vid Lunds universitet.

Sociala medier är helt centrala för SD. Redan på 90-talet började de bygga upp en digital gräsrotsrörelse, säger han till tidningen.

"Väl medvetet"

Anton Törnberg, docent i sociologi vid Göteborgs universitet, är inne på samma sak. Han menar att SD tidigare haft funktionen som samlingspunkt även för mer radikala aktörer på högerkanten.

Carl Eos är senior fellow på Oikos, en sverigedemokratisk tankesmedja. Han säger att det blivit väldigt dålig stämning mellan SD och småpartier till höger som konsekvens av partiförflyttningarna. Hade dessa väljare istället röstat på SD hade Tiödsidan vunnit, lyder argumentet.

Partiet är väldigt medvetet om att man har tappat i den radikala nationalistiska rörelsen, som hörs och syns mycket på sociala medier och det är en smäll man är beredd att ta, säger Carl Eos till DN.

"Grattis!"

Att SD suttit med i ett regeringsunderlag och agerat stödparti kan ha gjort högerväljare besvikna över att partiet inte fått igenom större förändringar, nämns som anledningar till varför dessa väljare gått till mindre partier. Inom SD har åsikten lyfts att det istället hjälpte oppositionen.

Grattis alla mentalhandikappade småpartiröstare! Kul, skrev exempelvis riksdagsledamoten Josef Fransson på X efter valnatten.

Andra läser: ”Katastrof” – danskt besked direkt från New York

Åkesson: eventuellt läckage

Även partiledare Jimmie Åkesson (SD) lyfte tappet till mindre partier när han kommenterade valresultatet förra veckan.

– Det har blivit ett eventuellt läckage till mikropartier utanför riksdagen, sade han enligt Aftonbladet.

Han var också inne på att SD till viss del räknade med att förlora röster.

Det finns exempel på nödvändiga, populära reformer som vi har i samordningskansliet stångat oss blodiga för att få igenom tillsammans med de borgerliga partierna som har varit, många gånger, ganska skeptiska men sedan har andra partiers ministrar ändå kunnat stå där och fronta de här reformerna inför väljarna. Emellanåt har Sverigedemokraterna drunknat i samarbetet.

Andra läser: Sveriges bästa storbank korad – folket har sagt sitt

Foto: Sverigedemokraterna

Text: Redaktionen