Tusentals skadade och flera döda – stort larm om populärt fordon

2025 04 03

Det visar ny statistik från Transportstyrelsen.

Under 2024 omkom fem personer och 4 599 personer skadades i elsparkcykelolyckor.

Jämfört med året innan ökade antalet elsparkcykelolyckor med hela 30 procent – från 3 425 olyckor under 2023 till 4 476 olyckor under fjolåret.

– Det är för tidigt att dra slutsatser om förändringen, men om man sätter antal olyckor i förhållande till antal genomförda resor eller till total reslängd så ser vi att i till exempel Stockholm har antal resor med uthyrda elsparkcyklar minskat med en tredjedel sedan 2021, säger Khabat Amin, statistiker vid Transportstyrelsen, och tillägger: 

– Samma utveckling syns inte i olycksstatistiken vilket kan bero på att antalet privatägda elsparkcyklar ökar.

”Oroande utveckling”

Nästan hälften av alla som skadades i elsparkcykelolyckor under fjolåret var ungdomar och unga personer under 25 år.

– Olyckorna i gruppen barn och unga under 18 år har ökat mest jämfört med tidigare åren, det är en oroande utveckling, säger Khabat Amin.  

Män sticker ut i statistiken. I cirka 66 procent av olyckorna var de inblandade män.

Singelolyckor står för drygt tre av fyra olyckor.

Men kollisionsolyckor med fotgängare och cyklister är den olyckstyp som har ökat mest under 2024 jämfört med året innan (59 procent respektive 41 procent). 

Bryter trenden

Ett annat fordon som är populärt bland svenska ungdomar är A-traktorer. I dag finns det omkring 60 000 A-traktorer registrerade i Sverige.

Under 2024 rapporterades 343 personskadeolyckor med A-traktor inblandad, två personer omkom och 504 personer skadades.

Statistiken innebär att olyckorna fortsätter att ligga kvar på samma nivå som under föregående år.

– Antalet skadade har varit oförändrat de senaste tre åren med ett snitt på cirka 500 personer per år, säger Khabat Amin.

– Det är positivt att antal olyckor inte följer den ökande trenden av registrerade fordon. De nya reglerna som trädde i kraft i slutet av augusti 2023 för att öka säkerheten vid körning med A-traktor, bland annat med krav på säkerhetsbälte, plats för alla passagerare och krav på vinterdäck, kan förklara en del av stagnationen.

Foto:

Text: Redaktionen

Ny funktion för BankID i augusti

2026 08 04

Nu kommer en nyhet för alla som ska förtidsrösta eller rösta på valdagen den 13 september.

I årets val kommer väljare för första gången kunna välja att identifiera sig med ett digitalt id-kort i BankID-appen.

Identifieringen utförs genom att kontrollanter i vallokalerna skannar QR-koden på det digitala id-kortet.

– Digitalt id-kort från BankID är ett tryggt, smidigt och säkert sätt att styrka sin identitet. Det viktigaste är att kontrollanten skannar QR-koden när en identitet ska verifieras. Det kan man enkelt göra direkt i BankID-appen, säger Charlotte Pataky, pressansvarig vid BankID.

 ”Ingen information sparas”

BankID beskriver den nya verifieringsmetoden som säker och snabb.

– Det innebär en snabb och tillförlitlig identifiering i realtid. Kontrollen görs enkelt med BankID-appen på en mobiltelefon. Inga personliga uppgifter eller koder behöver delas och ingen information sparas, framhåller företaget.

Den som vill aktivera sitt digitala id-kort behöver ha ett giltigt svenskt pass eller nationellt ID-kort samt en mobil med Mobilt BankID och NFC-läsare. 

Processen består av tre steg:

1, Öppna BankID-appen och klicka på ikonen för "ID-kort". 

2, Ha ditt svenska pass eller nationella ID-kort till hands. 

3, Följ instruktionerna i appen. 

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget 

Digitala röstkort

En annan nyhet inför årets val är att Valmyndigheten för första gången kommer att skicka ut röstkorten digitalt till alla väljare med en digital brevlåda. Det innebär att 6 518 642 personer får sitt röstkort digitalt.

– Oavsett om man får sitt röstkort digitalt eller på papper så räcker det att kunna identifiera sig vid röstning. Väljare behöver inte längre ta med sig röstkortet, säger Anna Nyqvist, kanslichef på Valmyndigheten.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: Bank ID

Text: Redaktionen

Ryssland agerar mot Sverige

2026 08 04

Det uppger Matti Pesu, forskare vid Utrikespolitiska institutet i Finland.

Enligt Pesu pågår en omfattande rysk militär upprustning längs gränsen mot Finland. Han ser det som ett svar på det svensk-finska inträdet i Nato.

– Ryssland skapar nu förutsättningarna för att genomföra sina uttalade mål. Om de vill ha mer trupper och utrustning behöver det mer utrymme och infrastruktur, säger Pesu till Iltalehti.

– Ryssland kan bli militärt farligare efter kriget än före kriget. De bygger ut sina väpnade styrkor och har lärt sig mycket av kriget i Ukraina. Till exempel ligger Ryssland delvis före västländerna inom drönarkrigföring, fortsätter han och tillägger:

– Fred i Ukraina betyder inte nödvändigtvis en säkrare tid för Europa.

115 000 soldater

Enligt uppgift planerar Ryssland att stationera 115 000 soldater i närheten av Petrozavodsk, huvudstaden i Karelska republiken. Det innebär en femfaldig ökning av antalet soldater i området, uppger Iltalehti.

Matti Pesu bedömer att upprustningen kommer att vara genomförd inom fem till tio år. Samtidigt varnar han för att ett militärt angrepp skulle kunna ske innan dess.

– Antalet trupper i fredstid visar bara en del av hotbilden. Bedömningen måste ta hänsyn till Rysslands hela militära potential och förmåga att förflytta trupper från olika håll, säger han till tidningen.

Huruvida Finland och Sverige riskerar att hamna i skottgluggen är osäkert.

– Vi vet ännu inte vilka resurser Ryssland har för att utöka sina väpnade styrkor eller hur landet prioriterar Finlands närområde i förhållande till andra områden, betonar Pesu.

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget

”Handlar om att kunna möta Nato”

En stor granskning från de nordiska public service-kanalerna har tidigare avslöjat att Ryssland rustar upp i Sveriges närområde.

Enligt granskningen väntas Ryssland placera ut åtta divisioner, eller 80 000 soldater, endast kilometer från en svenskledd Natobas i norra Finland.

– Vi tror inte att de finns enbart för syns skull. Det handlar ju om att kunna möta Nato i en större konflikt längre fram, säger Thomas Nilsson, chef för militära underrättelsetjänsten Must, till SVT.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen