Tusentals skadade och flera döda – stort larm om populärt fordon

2025 04 03

Antalet skadade i olyckor med elsparkcykel ökar kraftigt.

Det visar ny statistik från Transportstyrelsen.

Under 2024 omkom fem personer och 4 599 personer skadades i elsparkcykelolyckor.

Jämfört med året innan ökade antalet elsparkcykelolyckor med hela 30 procent – från 3 425 olyckor under 2023 till 4 476 olyckor under fjolåret.

– Det är för tidigt att dra slutsatser om förändringen, men om man sätter antal olyckor i förhållande till antal genomförda resor eller till total reslängd så ser vi att i till exempel Stockholm har antal resor med uthyrda elsparkcyklar minskat med en tredjedel sedan 2021, säger Khabat Amin, statistiker vid Transportstyrelsen, och tillägger:

– Samma utveckling syns inte i olycksstatistiken vilket kan bero på att antalet privatägda elsparkcyklar ökar.

”Oroande utveckling”

Nästan hälften av alla som skadades i elsparkcykelolyckor under fjolåret var ungdomar och unga personer under 25 år.

– Olyckorna i gruppen barn och unga under 18 år har ökat mest jämfört med tidigare åren, det är en oroande utveckling, säger Khabat Amin.

Män sticker ut i statistiken. I cirka 66 procent av olyckorna var de inblandade män.

Singelolyckor står för drygt tre av fyra olyckor.

Men kollisionsolyckor med fotgängare och cyklister är den olyckstyp som har ökat mest under 2024 jämfört med året innan (59 procent respektive 41 procent).

Bryter trenden

Ett annat fordon som är populärt bland svenska ungdomar är A-traktorer. I dag finns det omkring 60 000 A-traktorer registrerade i Sverige.

Under 2024 rapporterades 343 personskadeolyckor med A-traktor inblandad, två personer omkom och 504 personer skadades.

Statistiken innebär att olyckorna fortsätter att ligga kvar på samma nivå som under föregående år.

– Antalet skadade har varit oförändrat de senaste tre åren med ett snitt på cirka 500 personer per år, säger Khabat Amin.

– Det är positivt att antal olyckor inte följer den ökande trenden av registrerade fordon. De nya reglerna som trädde i kraft i slutet av augusti 2023 för att öka säkerheten vid körning med A-traktor, bland annat med krav på säkerhetsbälte, plats för alla passagerare och krav på vinterdäck, kan förklara en del av stagnationen.

Foto:

Text: Redaktionen

UPPMANINGEN: Ta ut pengar nu – så mycket ska du ha hemma

2026 03 04

SBAB slår larm om svenskarnas kontantvanor.

Myndigheterna har flera gånger gått ut med uppmaningar till svenska folket om att förvara kontanter hemma.

Men svenskarna lyssnar inte.

Rekommendationen är att hushåll ska ha kontanter hemma så att de klarar sig i minst en vecka – ett mål som enligt SBAB “långt ifrån uppnås”.

Bara en av tio

Bara en av tio svenskar har ökat innehavet av kontanter i hemmet trots myndigheternas rekommendationer.

Nu är det dags att agera, säger SBAB:s privatekonom Linda Hasselvik.

– Att ha kontanter hemma för att kunna köpa det nödvändigaste om möjligheten att genomföra digitala betalningar tillfälligt ligger nere borde vara en självklarhet, säger hon i ett pressmeddelande.

– Vi behöver inte stå inför en invasion för att det ska ske. Givet dagens teknik skulle det också kunna hända i samband med till exempel ett längre elavbrott eller cyberangrepp, en risk som kanske underskattas.

Så mycket ska du ha

Myndigheten för civilt försvar (tidigare MSB) och Finansinspektionens rekommendation är att ha kontanter hemma så att det räcker för minst en vecka.

– Konsumentverket beräknar att bara matkostnaden för en familj med två vuxna och två barn uppgår till cirka 2 500 kronor per vecka, fortsätter Hasselvik.

– Lägg därtill potentiella kostnader för drivmedel och andra oväntade småutgifter. Rekommendationen är också att ha mindre valörer hemma då det kan vara svårt att få tillbaka växel om betalningssystemen ligger nere.

Läs mer: 375 procent dyrare i fysisk butik än online

Minst en vecka

Myndigheten för civilt försvar framhåller inte någon konkret summa – men understryker att alla bör ha tillräckligt mycket kontanter i hemmet för att klara sig i en vecka.

– Fundera på hur beredskapen ser ut för ditt hushåll och hur mycket kontanter ni behöver för att klara er en vecka utan samhällets hjälp, gärna längre.

Ta ut pengar

En majoritet av svenskarna har inte ens tusen kronor i kontanter hemma.

Den som saknar tillräckligt med kontanter i hemmet för att klara sig en vecka uppmanas därmed att ta ut pengar nu.

Läs mer: ”Du kan misstänkas för penningtvätt” – polisen varnar för nytt bedrägeri

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters.

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP.

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen