Turkiet uttalar sig om SD – pekar ut Jimmie Åkesson

2024 01 23

Utspel från Sverigedemokraterna har väckt reaktioner i Turkiet.

Den turkiska regeringen håller Sveriges Natoöde i sina händer. Igår kom uppgifter om att det redan nu i veckan kan röstas om det svenska inträdet till försvarsalliansen.

Går till angrepp mot SD

Beslutet om att godkänna Sverige i Nato stöds av president Recep Tayyip Erdoğans vice utrikesminister Burak Akcapar.

Det framgår i nya dokument, där ministern även uttalar sig om Sverigedemokraterna.

Burak Akcapar kallar partiet för “högerextremt” och pekar indirekt ut partiledaren Jimmie Åkesson.

– Den svenska statsministern gav det nödvändiga svaret på uttalandena från ledaren för det högerextrema partiet, som stöder koalitionsregeringen i Sverige, om att nya moskébyggen inte bör tillåtas i landet och att befintliga moskéer bör rivas, säger han enligt ett protokoll som Dagens Nyheter tagit del av.

Turkiet nöjda med Kristersson

SD nämns inte uttryckligen vid namn, men det går inte att missta vilka uttalanden som Erdoğan-ministern syftar på.

– Vi behöver börja konfiskera och riva moskébyggnader där det sprids antidemokratisk, antisvensk, homofob eller antisemitisk propaganda, sade Jimmie Åkesson på partiets kongress i november.

Förslaget slogs ned direkt av statsminister Ulf Kristersson (M), vilket alltså ska ha gjort Turkiet nöjda.

– I Sverige river vi inte gudstjänstlokaler, framhöll Kristersson kort efter Åkessons uttalande.

Kommer att rösta

Turkiet har officiellt inte uttalat sig om gårdagens uppmärksammade förslag från SD-toppen Richard Jomshof om att förbjuda den muslimska halvmånen, som bland annat finns i den turkiska flaggan, i offentligheten.

Samma dag som Jomshof öppnade för en sådan begränsning kom alltså uppgifter om att Turkiet röstar om svenskt Natomedlemskap i veckan – efter nästan två års förhalande av saken.

– AKP (regeringspartiet) kommer att lägga fram lagförslaget i parlamentet, uppgav en turkisk regeringskälla för Bloomberg på måndagen.

Kan ske idag

Enligt uppgifter till SVT kommer omröstningen att ske redan på tisdagen.

Det bedöms som högst sannolikt att parlamentet ger grönt ljus för den svenska ansökan.

AKP och dess samarbetspartier, som stöder ja-sidan, har en majoritet i parlamentet.

Foto: President of Russia Office resp Henrik Nyström Regeringskansliet

Text: Redaktionen

JUST NU: Svenskt jätteföretag viker sig för Donald Trump

2025 04 01

USA kräver att stora europeiska företag följer en exekutiv order som undertecknats av president Donald Trump.

I ordern fastslås det att företag inte ska ha särskilda program som tar hänsyn till mångfald, jämställdhet och inkludering i strid med amerikansk lag.

Vita huset har tidigare krävt att amerikanska företag ska följa riktlinjerna, men nu ställs samma krav på företag i Europa som levererar varor och tjänster till USA.

Svensk jätte viker sig 

Ett av företagen som mottagit ordern är den svenska telekomjätten Ericsson.

Nu väljer Ericsson att vika sig för kraven från Trumpadministrationen, rapporterar Di.

Det svenska företaget har redigerat texten i årsredovisningen från 2023 till 2024. Begreppen ”mångfald” och ”inkludering” har försvunnit och ersatts av ”likabehandling och lika möjligheter”.

– Den svenska telekomjätten Ericsson, som nyligen skänkte miljoner till Donald Trumps installation, har nu tvättat årsredovisningen från just de ord som är ett rött skynke för den amerikanske presidenten, uppger tidningen.

Måste kryssa i ruta

I brevet från Trumpadministrationen ombeds företagen att kryssa i en ruta för att bekräfta att de "inte driver några program som främjar mångfald, jämlikhet och inkludering som bryter mot federala antidiskrimineringslagar".

– Om du inte går med på att underteckna detta dokument skulle vi uppskatta om du kunde ge detaljerade skäl, som vi kommer att vidarebefordra till våra juridiska avdelningar, står det i dokumentet enligt Euronews.

Frankrike svarar

Frankrikes jämställdhetsminister Aurore Bergé anser att USA försöker blanda sig i europeiska företags verksamhet.

– Det är ett försök att påtvinga våra företag ett diktat, säger Bergé enligt Euronews.

– Tack och lov är det många franska företag som inte planerar att ändra sina regler, tillägger ministern.

LÄS MER HÄR:

USA kräver underskrifter från danska företag – ”otroligt dumt”

Foto:

Text: Redaktionen

Trendbrott för nyblivna pensionärer – får mer pengar

2025 04 01

Trenden är bruten.

Nu stiger pensionerna i Sverige.

Det visar Pensionsmyndighetens rapport ”Nyblivna pensionärers kompensationsgrader”.

Enligt rapporten ökade kompensationsgraden för nyblivna pensionärer med 7 procentenheter under 2024. Detta på grund av att riksdagen beslutat om höjningar av åldersgränser i pensionssystemet.

Åldern då man tidigast kan ta ut inkomst- och premiepension höjdes från 62 till 63 år och den lägsta tillåtna åldern för rätt till garantipension från 65 till 66 år.

Tillsammans har höjningarna lett till att kompensationsgraden ökat – det vill säga pensionen jämfört med den inkomst en person hade innan han eller hon gick i pension.

–  Pensionsnivån i förhållande till slutlönen var för den allmänna pensionen i genomsnitt mellan 56 och 58 procent för en medelinkomsttagare som är född 1958 och tog ut sin pension vid 66 års ålder 2024. Det är 7 procentenheter högre än kompensationsgraden för födda 1957 som tog ut pensionen vid 65 års ålder 2022, säger Kristin Kirs som är analytiker och rapportförfattare.

Bekräftad ökning

Beräknat för samtliga pensionsåldrar var kompensationsgraden för allmän pension 50 procent 2024. En bekräftad ökning jämfört med 2022, då den landade på 46 procent.

Pensionsmyndigheten presenterar ingen data för tjänstepensionsutbetalningar under fjolåret, men under 2022 var den totala kompensationsgraden 67 procent, nästan 20 procentenheter högre än kompensationsgraden för allmän pension.

Vidare fastslår Pensionsmyndigheten att spridningen i kompensationsgraden är mycket stor mellan olika inkomsttagare. 

– Man måste komma ihåg att kompensationsgrader är ett trubbigt mått på hur goda pensionsnivåer det svenska pensionssystemet levererar. Kompensationsgraderna, och därmed hur väl systemet levererar, behöver ses i sammanhang med en persons livsinkomst och ålder vid pensionering, säger Kristin Kirs.

Så mycket ökade kompensationsgraden för nyblivna pensionärer under 2024:

Foto: L. Hetteberg resp Pensionsmyndigheten 

Text: Redaktionen