TURKIET: Tungt ekonomiskt besked efter jordbävningen

2023 02 12

Den katastrofala jordbävningen beräknas kosta enorma summor pengar.

Naturfenomenet har orsakat enorm förödelse i Syrien och Turkiet och över 33 000 människor har omkommit.

Enorma räddningsinsatser har tagit plats i de berörda områdena och många länder har bidragit med hjälp i form av räddningsarbetare och ekonomiskt stöd.

Enligt en beräkning från den turkiska företagsgruppen Turkonfed kommer katastrofen kosta uppemot 84 miljarder dollar, eller 880 miljarder kronor.

Det motsvarar ungefär 10 procent av Turkiets BNP, uppger Bloomberg.

Stort stöd

Sverige är ett av många länder som erbjudit stöd till Turkiet och Syrien, regeringen har beslutat att skicka över 30 miljoner kronor.

Ett annat land som var tidigt med att skicka hjälp är Grekland, som trots en skakig relation med Turkiet bistod med olika former av stöd.

– Grekland var ett av de första länderna som ringde Turkiet direkt efter att jordbävningen slog till och erbjöd sig att hjälpa. De skickade omedelbart sina sök- och räddningsteam, och förmedlade humanitärt bistånd till Turkiet med ett stort antal flygplan, säger Turkiets utrikesminister Mevlut Cavusoglu enligt CNN.

Återuppbyggnad och förlorade intäkter

Av de 84 miljarder dollar som katastrofen uppges kosta väntas cirka 70 miljarder behövas för återuppbyggnaden av bostäder.

10 miljarder dollar behövs för att täcka upp för förlorade skatteintäkter och arbetskraft.

Utöver det handlar en del kostnader om bland annat uppbyggnad av raserad infrastruktur.

Väntas fortsätta öka

Under söndagen steg dödstalen över 33 000, varav 29 605 dött i Turkiet och 3 576 i Syrien.

Enligt organisationer i området väntas den siffran öka och kan redan nu egentligen vara mycket högre än vad som meddelats officiellt.

149 timmar

Räddningsarbetare arbetar dagligen för att rädda människor som är fast under rasmassorna.

På söndagen räddades en man av rumänska hjälparbetare i Hatay 149 timmar efter att jordbävningen skedde.

Det stora räddningsarbetet fortsätter och Jamie Lesueur, internationell ledare för Röda Korset, menar att de gått in i en “humanitär fas”.

– Vi har nu gått in i en humanitär fas. Det kommer pågå i några månader och vi kommer försöka möta människors grundläggande behov, säger han.

Foto: I. Alassiry

Text: Redaktionen

Lågpriskedja ska öppna 80 nya butiker

2026 03 12

Lågprisjätten Rusta har stora planer för de kommande åren.

I dagsläget har Rusta 220 varuhus i Sverige, Norge, Finland och Tyskland.

På torsdagsmorgonen har lågpriskedjan släppt en stark kvartalsrapport där det framgår att omsättningen ökar med nio procent och en vinstökning med drygt 10 procent.

Samtidigt meddelar Rusta att de planerar att öppna uppemot 80 nya varuhus de kommande tre åren.

80 nya varuhus

Under det gångna kvartalet öppnade kedjan bara ett nytt varuhus, i Vallentuna.

Under kalenderårets första sex månader ökar Rusta takten och ska öppna 13 nya varuhus.

Men för de kommande tre åren är antalet ännu högre.

– Tidigare har vi kommunicerat att antalet öppningar bedöms hamna i den övre delen av intervallet 50–80 nya varuhus de kommande tre åren, framhåller Rusta.

– Det konkretiseras nu till 65–80 nya varuhus under räkenskapsåren 2026/27 till 2028/29, det vill säga under treårsperioden 1 maj 2026 till 30 april 2029.

Siffror från rapporten

Här är några av nyckelsiffrorna från Rustas kvartalsrapport:

- Nettoomsättningen uppgick till 3 796 MSEK (3 483), en ökning med 9,0% (7,3%).

- Bruttovinsten ökade med 10,4% och uppgick till 1 672 MSEK (1 514) och bruttomarginalen uppgick till 44,1% (43,5%).

- Kvartalets resultat uppgick till 330 MSEK (257).

Läs mer: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

“Välfylld pipeline”

Rustas vd Göran Westerberg kommenterar utsikterna för framtiden.

– Vi har en stark balansräkning, en bruttomarginal som ökar och en välfylld pipeline av nya varuhus, säger han.

“Vidare ut på kontinenten”

Westerberg fortsätter.

– Samtidigt finns mycket kvar att göra och potentialen är fortsatt stor för Rusta, menar han.

– Inte minst arbetet med att oavbrutet utveckla vårt sortiment till att ännu bättre svara på kundernas behov till marknadens lägsta priser. Dessutom återstår den viktiga utmaningen med att fortsätta inbrytningen i Tyskland och vidare ut på kontinenten.

Läs mer: USA svänger – grönt ljus till Erdogan

Foto: Rusta

Text: Redaktionen

Högsta varning utfärdas – hushållen nära jättesmäll

2026 03 12

Det internationella maritima informationscentret, JMIC, har utfärdat högsta möjliga varning för sjöfarten genom Hormuzsundet.

Röd markering – den högsta varningsnivån – gäller för närvarande. Detta efter att omkring 20 kommersiella fartyg attackerats i eller i närheten av Hormuzsundet, rapporterar AFP.

Samtidigt rapporteras det att Irans militär börjat placera ut minor i farleden.

Ett skräckscenario för världsekonomin.

Även om kriget skulle ta slut innebär en minering av sundet att sjöfarten kommer att stå still under en längre tid.

– Oavsett om man har försäkring, hur många lastfartygskaptener skulle vilja segla dit med vetskapen om att det finns ett minfält längre fram? säger Jan von Gerich, chefsanalytiker på Nordea, till Iltalehti.

Hans Liwång, professor i försvarssystem vid Försvarshögskolan, gör samma bedömning.

– Risken att träffa en mina kan vara tillräckligt för att de här civila lastfartygen väljer att inte passera genom sundet. Iran behöver bara skapa osäkerhet för att flödet av olja ska stoppas i regionen, säger han till DN.

”Ingen kan ersätta”

En längre stängning av Hormuzsundet kommer att leda till omfattande kostnadsökningar runt om i världen. Omkring 20 procent av all gas som produceras och cirka 25 procent av världens sjöburna olja transporteras genom sundet.

– Ingen aktör kan ersätta den mängd som skulle gå förlorad, säger Jan von Gerich till Iltalehti.

LÄS MER: EU-CHEFEN: Stort misstag av Europa – kan bli dyrt

Hushållen får ta smällen

Thina Saltvedt är expert på oljemarknaden och senior rådgivare på Nordea. Hon konstaterar att hushållen redan i dag märker av effekterna av energikrisen i Mellanöstern. Om stoppet i Hormuzsundet blir långvarigt kommer det leda till ”storskaliga effekter”, varnar experten.

– När du kommer till pumpen och ska fylla bensin eller diesel så kommer du märka det ganska fort, inom den närmaste veckan, säger hon till Expressen och tillägger:

– Det är fruktansvärt svårt att säga hur mycket det kommer stiga. Det beror på hur lagernivåerna ser ut, men det är också ett problem med raffinaderierna som det har bombats mot.

Drivmedelspriser som skjuter i höjden riskerar också att elda på inflationen, vilket statsminister Ulf Kristersson (M) har varnat för.

Högre bränslepriser innebär att företag får ökade transport- och produktionskostnader. Kostnadsökningar som företagen ofta kompenserar för genom att höja priserna på sina varor.

LÄS OCKSÅ: Ryssland kan skicka in soldater i nytt land – president larmar

Foto: StockSnap

Text: Redaktionen