TURKIET: Tungt ekonomiskt besked efter jordbävningen

2023 02 12

Naturfenomenet har orsakat enorm förödelse i Syrien och Turkiet och över 33 000 människor har omkommit.

Enorma räddningsinsatser har tagit plats i de berörda områdena och många länder har bidragit med hjälp i form av räddningsarbetare och ekonomiskt stöd.

Enligt en beräkning från den turkiska företagsgruppen Turkonfed kommer katastrofen kosta uppemot 84 miljarder dollar, eller 880 miljarder kronor.

Det motsvarar ungefär 10 procent av Turkiets BNP, uppger Bloomberg.

Stort stöd

Sverige är ett av många länder som erbjudit stöd till Turkiet och Syrien, regeringen har beslutat att skicka över 30 miljoner kronor.

Ett annat land som var tidigt med att skicka hjälp är Grekland, som trots en skakig relation med Turkiet bistod med olika former av stöd.

– Grekland var ett av de första länderna som ringde Turkiet direkt efter att jordbävningen slog till och erbjöd sig att hjälpa. De skickade omedelbart sina sök- och räddningsteam, och förmedlade humanitärt bistånd till Turkiet med ett stort antal flygplan, säger Turkiets utrikesminister Mevlut Cavusoglu enligt CNN.

Återuppbyggnad och förlorade intäkter

Av de 84 miljarder dollar som katastrofen uppges kosta väntas cirka 70 miljarder behövas för återuppbyggnaden av bostäder.

10 miljarder dollar behövs för att täcka upp för förlorade skatteintäkter och arbetskraft.

Utöver det handlar en del kostnader om bland annat uppbyggnad av raserad infrastruktur.

Väntas fortsätta öka

Under söndagen steg dödstalen över 33 000, varav 29 605 dött i Turkiet och 3 576 i Syrien.

Enligt organisationer i området väntas den siffran öka och kan redan nu egentligen vara mycket högre än vad som meddelats officiellt.

149 timmar

Räddningsarbetare arbetar dagligen för att rädda människor som är fast under rasmassorna.

På söndagen räddades en man av rumänska hjälparbetare i Hatay 149 timmar efter att jordbävningen skedde.

Det stora räddningsarbetet fortsätter och Jamie Lesueur, internationell ledare för Röda Korset, menar att de gått in i en “humanitär fas”.

– Vi har nu gått in i en humanitär fas. Det kommer pågå i några månader och vi kommer försöka möta människors grundläggande behov, säger han.

Foto: I. Alassiry

Text: Redaktionen

”Inget gott kan komma ur detta” – dystert besked om kärnvapen

2025 11 04

Agerandet från världens två största kärnvapenmakter oroar Juha Honkonen, docent i militärteknologi vid Försvarshögskolan.

Honkonen befarar att världen är på väg in i en ny kärnvapenkappupprustning.

Om kärnvapenavtalet START mellan USA och Ryssland – som begränsar antalet strategiska och löper ut i februari – inte förnyas kommer antalet kärnvapen i världen att öka snabbt, befarar Honkonen. 

– Om en sådan förhandlingsprocess bryts samman och förtroendet förloras, kommer det att bli mycket svårare att återgå till förhandlingsbordet. Det kommer sannolikt leda till att kärnvapenkapprustningen börjar om på något sätt, säger Honkonen till Iltalehti.

– Jag anser att det är mycket oroväckande att förhandlingslänken mellan de viktigaste kärnvapenmakterna kommer att brytas.

”Inget kan kan komma ur det”

Enligt Honkonen ”kan inget gott komma” från ett scenario där förhandlingarna mellan USA och Ryssland upphör.

– Förtroendet borde upprätthållas på någon nivå, säger han.

LÄS MER: Raseri mot Orbán – ”Specifikt stöd till Putin”

Trump anklagar Kina och Ryssland

Donald Trump har klargjort att USA kan komma att återuppta kärnvapentester.

– På grund av andra länders testprogram har jag instruerat krigsdepartementet att börja testa våra kärnvapen på lika villkor. Den processen kommer att påbörjas omedelbart, skrev presidenten på Truth Social i slutet av oktober.

Om uttalandet syftar på tester med skarpa kärnvapenladdningar vore det en dramatisk upptrappning. USA genomförde sitt senaste skarpa kärnvapentest 1992, Kina 1996 och Rysslands senaste kända test ägde rum 1990.

I en intervju med CBS;s ”60 Minutes” hävdar Trump att både Kina och Ryssland i hemlighet utför underjordiska kärnvapentester.

– Ryssland testar, Kina testar, men de pratar inte om det. Jag vill inte vara det enda landet som inte testar, säger presidenten.

LÄS OCKSÅ: Tung konkurs i Danmark – “Nordeuropas största”

Foto: Geralt

Text: Redaktionen