TURKIET: Tungt ekonomiskt besked efter jordbävningen

2023 02 12

Den katastrofala jordbävningen beräknas kosta enorma summor pengar.

Naturfenomenet har orsakat enorm förödelse i Syrien och Turkiet och över 33 000 människor har omkommit.

Enorma räddningsinsatser har tagit plats i de berörda områdena och många länder har bidragit med hjälp i form av räddningsarbetare och ekonomiskt stöd.

Enligt en beräkning från den turkiska företagsgruppen Turkonfed kommer katastrofen kosta uppemot 84 miljarder dollar, eller 880 miljarder kronor.

Det motsvarar ungefär 10 procent av Turkiets BNP, uppger Bloomberg.

Stort stöd

Sverige är ett av många länder som erbjudit stöd till Turkiet och Syrien, regeringen har beslutat att skicka över 30 miljoner kronor.

Ett annat land som var tidigt med att skicka hjälp är Grekland, som trots en skakig relation med Turkiet bistod med olika former av stöd.

– Grekland var ett av de första länderna som ringde Turkiet direkt efter att jordbävningen slog till och erbjöd sig att hjälpa. De skickade omedelbart sina sök- och räddningsteam, och förmedlade humanitärt bistånd till Turkiet med ett stort antal flygplan, säger Turkiets utrikesminister Mevlut Cavusoglu enligt CNN.

Återuppbyggnad och förlorade intäkter

Av de 84 miljarder dollar som katastrofen uppges kosta väntas cirka 70 miljarder behövas för återuppbyggnaden av bostäder.

10 miljarder dollar behövs för att täcka upp för förlorade skatteintäkter och arbetskraft.

Utöver det handlar en del kostnader om bland annat uppbyggnad av raserad infrastruktur.

Väntas fortsätta öka

Under söndagen steg dödstalen över 33 000, varav 29 605 dött i Turkiet och 3 576 i Syrien.

Enligt organisationer i området väntas den siffran öka och kan redan nu egentligen vara mycket högre än vad som meddelats officiellt.

149 timmar

Räddningsarbetare arbetar dagligen för att rädda människor som är fast under rasmassorna.

På söndagen räddades en man av rumänska hjälparbetare i Hatay 149 timmar efter att jordbävningen skedde.

Det stora räddningsarbetet fortsätter och Jamie Lesueur, internationell ledare för Röda Korset, menar att de gått in i en “humanitär fas”.

– Vi har nu gått in i en humanitär fas. Det kommer pågå i några månader och vi kommer försöka möta människors grundläggande behov, säger han.

Foto: I. Alassiry

Text: Redaktionen

Nya regler för din router – gäller från 11 september

2026 09 02

Din router kan vara hackad av Rysslands militära underrättelsetjänst (GRU).

Det har Finlands motsvarighet till Säpo, Skyddspolisen, varnat för.

Enligt myndigheten har ryska hackare utnyttjat dåligt skyddade routrar i vanliga bostäder runt om i Europa. I korthet innebär det att många med en router för hemmabruk kan ha främjat ryskt cyberspionage, utan att veta om det.

– Kapade nätverksenheter har kunnat användas som en del av en så kallad operativ skyddsinfrastruktur, som både möjliggör att cyberspionagetrafik maskeras som vanlig nätverkstrafik och försvårar upptäckt, indentifiering och spårning av aktören, framhåller Skyddspolisen i ett uttalande.

Nya regler införs

Nu agerar EU.

Unionens nya lagstiftning Cyber Resilience Act (CRA) träder i kraft den 11 september och innebär betydligt hårdare krav på tillverkare av uppkopplade produkter, som routrar, datorer och mobiltelefoner.

Om en sårbarhet identifieras ska tillverkaren lämna en första varning inom 24 timmar och en fullständig anmälan inom 72 timmar, uppger EU-kommissionen.

För aktivt utnyttjade sårbarheter ska en slutgiltig rapport lämnas senast 14 dagar efter att en korrigerande åtgärd har vidtagits.

Tillverkarna ska också informera användare som påverkas av problemet. Vid behov ska användare även informeras om vilka åtgärder som de behöver vidta för att minska riskerna och konsekvenserna av den upptäcka sårbarheten.

ANDRA LÄSER: Turkiet vill öppna Ukrainakorridor – i samtal med Kreml och Kyiv

Alla påverkas

Konsumenter i hela Sverige påverkas av den nya lagstiftningen.

– Förordningen gäller för alla produkter med digitala komponenter, både hårdvara och mjukvara, samt för produkternas hela livscykel. Med andra ord omfattas både tillverkare, importörer och distributörer som vill agera på EU:s inre marknad, rapporterar Svenska Institutet för Standarder, SiS.

LÄS OCKSÅ: En av fyra bilister gör fel vid däckbyte

Foto: S. Phillips - Hostreviews.co.uk

Text: Redaktionen

Jätteras mellan USA och Sverige

2026 09 01

Bilden av USA som handelspartner har förändrats kraftigt i Sverige.

Västsvenska Handelskammarens rapporterar om ett kraftigt ras i svenska företags syn på den amerikanska marknaden.

Enligt en ny rapport från organisationen har 64 procent av de svenska företagen en negativ syn på den amerikanska marknaden, jämfört med 21 procent under samma period förra året.

Samtidigt vänder många företag bort blicken från USA. Bara 20 procent uppger att de kommer att öka sin närvaro i landet, jämfört med 38 procent året innan.

Svenska företag vänder i stället blickarna mot Norden och EU. Hela 74 procent ser positivt på utvecklingen i Norden, medan motsvarande andel för EU är 69 procent. Dessutom planerar 71 procent att öka sin närvaro i Norden och 67 procent inom EU.

– I en mer osäker värld söker sig företagen mot marknader där villkoren upplevs som stabila och förutsägbara, säger Charlotte Ljunggren, vd för Västsvenska Handelskammaren.

– Det gör Europas inre marknad ännu viktigare för ett handelsberoende Västsverige. Samtidigt behöver svenska företag fortsatt kunna konkurrera och göra affärer på de stora globala marknaderna.

LÄS OCKSÅ: Sverige i EU-botten gällande bostadspriser

EU i blickfånget

Rapporten visar också att 69 procent av företagen bedömer att omsättningen i den egna branschen kommer att öka.

Över hälften av företagen (53 procent) pekar ut EU-medlemskapet som viktigt för deras konkurrenskraft. Samtidigt anser endast 27 procent att Sverige i dag driver företagens intressen väl inom EU.

– Företagen ser tydligt värdet av EU, men de efterfrågar också ett Sverige som är mer aktivt i frågor som påverkar deras konkurrenskraft. När Europa blir viktigare för företagen blir det också viktigare att Sverige har inflytande över de beslut som fattas, säger Charlotte Ljunggren.

ANDRA LÄSER: Attack vid Östersjön

Foto: Official White House Photo by Molly Riley resp T. Flyckt

Text: Redaktionen