Turkiet kritiseras från amerikanskt håll

2023 01 29

Donald Trumps tidigare rådgivare menar att Turkiet bör uteslutas ur Nato.

Sedan Sverige ansökte till Nato den 16 maj förra året har Turkiet avvaktat med att acceptera ansökan.

Nu har Erdogan öppnat för att släppa in Finland i organisationen, men är alltjämt kritisk till Sverige.

I USA växer kritiken mot Turkiet och flera politiker känner missnöje med situationen, rapporterar SVT.

En av de är Donald Trumps tidigare rådgivare tillika USA:s tidigare FN-ambassadör John Bolton som vill se Turkiet uteslutas ur Nato.

– Det är befängt. Jag hoppas bara att folk i båda länderna inte tappar tålamodet. Det här är en sorts utpressning. Erdogan beter sig likadant mot sitt eget folk så det är knappast överraskande att han beter sig så mot andra, säger han.

“Kan ombilda det”

Bolton menar att Turkiets köp av det ryska luftvärnssystemet S-400 kan vara skäl för uteslutning.

På frågan om det är möjligt att utesluta länder ur Nato menar han att det inte är en omöjlighet.

– Klausulen rebus sic stantibus i internationell rätt tillåter nästan vad som helst. De kan välja om de vill vara med i Nato. Eller så kan vi upplösa Nato och ombilda det. Det finns många sätt att lösa det, säger Bolton.

Har flera krav

För att acceptera Sveriges Natoansökan har Turkiet ställt ett antal krav som måste uppfyllas.

Bland annat vill landet att Sverige ska överlämna personer som Turkiet anser vara terrorister.

Relationen mellan länderna har försämrats avsevärt under den senaste tiden.

“I linje med avtalet”

Statsminister Ulf Kristersson (M) har tidigare uttryckt att vissa av kraven är omöjliga för Sverige att genomföra.

Ahmet Berat Conkar, vice ordförande i Turkiets Natodelegation, har förtydligat att det är upp till Sverige att leverera.

– Turkiet har krävt saker som är i linje med det multilaterala avtalet med Sverige och Finland. Det är nu Sveriges och Finlands uppgift att uppfylla sina åtaganden, har Conkar uppgett enligt Aftonbladet.

Öppnar för Finland

Under söndagskvällen gav Erdogan ett besked som kan öppna för Finland i Nato.

Den turkiska presidenten menar att Turkiet kan komma att ge ett annat besked till Finland än till Sverige.

Han har tidigare riktat stark kritik mot Sveriges hantering av Rasmus Paludans koranbränning.

Foto: A. Burden resp I. Alassiry

Text: Redaktionen


4 sep 2026

UPPGIFTER: Planerar avsluta Ukrainakriget

2026 09 04

USA kraftsamlar för att avsluta kriget i Ukraina.

Inför presidentvalet 2024 lovade Donald Trump att han skulle få ett slut på kriget, som nu är inne på sitt femte år.

Hittills har försöken inte gett resultat och sedan USA gick in i strider med Iran har frågan hamnat i skymundan.

Nu händer det dock saker.

För första gången sedan Trump inledde sin andra mandatperiod skickar han USA:s specialsändebud Steve Witkoff samt samt sin svärson Jared Kushner till Kyiv i helgen, erfar Axios.

Redan idag uppges Witkoff och Kushner dessutom resa till Moskva för att personligen träffa och samtala med Rysslands diktator Vladimir Putin.

Syfte: få slut på kriget

Det stora syftet med resan är att få till samtal om ett slut på kriget, uppger amerikanska tjänstemän till Axios.

Besöket av Trumps sändebud kommer tio dagar efter att CIA-chefen John Ratcliffe träffade cheferna för den ryska underrättelse- och säkerhetstjänsten i Moskva, konstaterar den amerikanska nyhetssajten och tillägger:

– Ratcliffe försökte ta reda på om de ryska underrättelsecheferna kunde övertala Putin att fortsätta diplomatiskt med målet att avsluta kriget.

Läs mer: USA skyller på Ukraina – deras fel

Ukrainsk oro

Från ukrainskt håll möts resan med viss fruktan att den kan komma att ställas in, enligt källor till Kyiv Independent. Anledningen är att det befaras att Witkoff kan ge efter för alternativa planer på grund av att han “börjar bli rädd”.

Ryssarna vill inte att de ska komma hit till Kyiv, och Witkoff är alltid lyhörd för den ryska inställningen. De får höra att det är farligt, säger en uppgiftslämnare till tidningen.

Enligt Kyiv Independent kan logistiska hinder stoppa sändebuden från att resa till Kyiv med flyg, och en källa uppger att Witkoff inte är bekväm med att resa till huvudstaden med tåg.

Läs mer: Moskvas nya vapen totalförstört

Foto: President of Russia Office resp President of Ukraine Office

Text: Redaktionen


4 sep 2026

Fyll tanken idag – chansen snart över

2026 09 04

Bensin- och dieselpriset har höjts vid flera tillfällen den senaste veckan.

Den senaste höjningen kom igår, torsdag, och innebar att bensinpriset därmed uppgick till 17,89 kronor litern och dieselpriset till 21,84 kronor per liter, enligt Circle K:s listpriser.

Nu bryts trenden.

Inför helgen sänks dieselpriset med 15 öre litern hos de stora kedjorna, och på flera håll har även bensinpriset sänkts med 40 öre litern, enligt bilsajten Carup.

Och det är kanske nu du ska passa på att tanka bilen full. För trots sänkningen på fredagen lär det knappast fortsätta i den riktningen, menar Christian Kopfer, råvaruanalytiker på Arctic Capital.

Han syftar på kraftigt höjda priser på naturgas och olja som driver upp även de svenska drivmedelspriserna till följd av kriget mellan USA och Iran.

– Vi ska förvänta oss att drivmedelspriser fortsätter upp om inte situationen förbättras, vi ska förvänta oss att elpriser blir betydligt högre nu i vinter än vad de var förra vintern, säger Christian Kopfer till SVT.

Dubbelsmäll

Enligt experterna står svenska hushåll därmed inför en dubbelsmäll inför hösten och vintern. 

Redan i augusti flaggade SEB:s råvaruanalytiker Bjarne Schieldrop att det framöver kommer att bli betydligt dyrare att tanka bilen. Han pekade främst ut att Hormuzsundet fortsatt håller stängt som den främsta anledningen.

Petroleumprodukter (och fossilgas) är det stora problemet. Vintern kan bli dyr för konsumenterna, skriver Schieldrop i ett marknadsbrev, enligt Di. 

Andra läser: 870 kronor extra i månaden – svenska hushåll uppmanas

"Kört fast militärt"

Priset för brentolja ligger idag på cirka 94 dollar per fat, en liten minskning från igår men fortsatt på väg mot 100 dollar fatet.

De senaste dagarna har USA och Iran intensifierat attackerna mot varandra.

Militärt sett har vi väldigt tydligt kört fast. Det råder ingen tvekan om det, säger Pat Harrigan, republikansk kongressledamot från North Carolina, enligt Bloomberg.

Andra läser: Två nya skattesatsningar från regeringen

Foto: Circle K

Text: Redaktionen