Turistubåt försvunnen – skulle till Titanic

2023 06 19

En stor sökinsats har inletts då en turistubåt försvunnit.

På måndagseftermiddagen har en ubåt som används för att ta turister till Titanics vrak försvunnit i Atlanten.

En stor sökinsats har inletts, och det är oklart hur många som är ombord på ubåten, rapporterar BBC.

Ubåtar tar sig med jämna mellanrum till vraket för att visa det för turister.

Turistresor till vraket kan kosta hundratusentals kronor och tar omkring åtta timmar.

Utforskats mycket

Det kända skeppsvraket vilar 3 800 meter nere på botten av Atlanten.

Passagerarfartyget krockade som bekant med ett isberg år 1912 i en olycka som tog livet av över 1 500 människor.

Sedan vraket upptäcktes 1985 har det utforskats utförligt.

Nytt projekt

Ett nytt projekt har kommit igång i år för att försöka ta reda på mer om detaljerna kring Titanic.

Det handlar om unika 3D bilder av skeppet som möjliggjorts med hjälp av djuphavskartläggning.

– Det finns fortfarande frågor, grundläggande frågor, som måste besvaras om fartyget, säger analytikern Parks Stephenson.

700 000 bilder

Det är företaget Magellan som tillsammans med Atlantic Productions tagit över 700 000 bilder av skeppet från olika vinklar.

Gerhard Seiffert, som lett det ambitiösa arbetet, menar att det är det största projektet under vattnet han deltagit i.

– Djupet på den, nästan 4 000 meter, utgör en utmaning, och du har strömmar på platsen också - och vi får inte röra någonting för att inte skada vraket.

– Och den andra utmaningen är att du måste kartlägga varje kvadratcentimeter - även ointressanta delar, som att du måste kartlägga lera, du behöver detta för att fylla i rummet mellan alla dessa intressanta föremål, säger han.

Finns saker att berätta

Parks Stephenson understryker att allting förmodligen inte är känt ännu angående vad som hände med Titanic.

– Det finns fortfarande mycket att lära av vraket, som i huvudsak är det sista överlevande ögonvittnet till katastrofen. Hon har historier att berätta, säger han till The Guardian.

Foto: NOAA

Text: Redaktionen


Vita huset sätter deadline – pressar Ryssland inför möte imorgon

2025 03 23

USA sätter en deadline för vapenvila i Ukraina och försöker sätta press på Ryssland.

Vita huset har inte gett upp hoppet om att uppnå en vapenvila i Ukraina inom en snar framtid.

Imorgon måndag ska USA och Ryssland mötas för fredssamtal i Riyad i Saudiarabien. Samma dag ska den amerikanska delegationen även möta ukrainska representanter.

Nu kommer uppgifter om att Vita huset har satt en deadline.

Vita husets deadline

Vita huset vill ha en vapenvila mellan Ryssland och Ukraina senast den 20 april, enligt källor till Bloomberg.

Den 20 april infaller påskdagen såväl protestanter och katoliker som ortodoxa.

Samtidigt säger källorna att man i Vita huset är medveten om att denna deadline kan bli svår att hålla, eftersom parterna fortfarande står långt ifrån varandra.

Ändå hoppas man alltså på att kunna sätta press på Ryssland, bland annat vid mötet i Saudiarabien imorgon måndag.

Donald Trump har lovat att snabbt få ett slut på kriget i Ukraina.

– Jag tror att vi ganska snart kommer att ha en fullständig vapenvila, sade president Trump till reportrar på fredagen, enligt nyhetsbyrån.

Från ryskt håll verkar man dock måttligt intresserade av att ingå ett fredsavtal.

Ryssland har inte bråttom

Ryssland har ställt mycket hårda krav för att gå med på en vapenvila. Man har bland annat krävt att vapenleveranser till Ukraina stoppas.

Putin uppges skicka representanter på lägre nivå till samtalen i Saudiarabien.

– Det här är relativt tekniska personer som kan se till att samtalen inte skyndas på, för att bromsa Trump, säger Mikhail Vinogradov, chef för tankesmedjan St. Petersburg Politics Foundation, enligt nyhetsbyrån.

Kreml har heller inte gått med på ett toppmöte mellan Trump och Putin, vilket USA har velat få till snarast möjligt.

Ryssland skickar alltså tydliga signaler om att man inte vill ingå en vapenvila eller ett fredsavtal med kort varsel.

– Jag ser ingen anledning att tro att Ryssland har bråttom att nå en vapenvila, säger Kristine Berzina, vd tankesmedjan för German Marshall Fund.

Men i Vita huset hoppas man alltså på att uppnå en vapenvila senast den 20 april, inte minst för att Trump förväntas leverera på sitt löfte om att få slut på kriget i Ukraina.

Foto: Gage Skidmore resp President of Russia Office

Text: Redaktionen


Sverige kräver USA på hundratals miljoner kronor

2025 03 23

Hundratals miljoner kronor sitter fast i USAID – pengar som Sverige nu kräver få tillbaka.

Sverige har tillsammans med Norge och Nederländerna fört över minst 15 miljoner dollar (cirka 152 miljoner kronor) till USAID – pengar som skulle gå till hjälp för bönder i fattiga länder.

Men efter att den amerikanska biståndsmyndigheten stängts ner av Donald Trump i början av året har pengarna suttit fast i flera månader, enligt uppgifter till Aftonbladet.

“Ett bekymmer för oss”

Dessutom har den svenska biståndsmyndigheten Sida gått in med ytterligare tolv miljoner dollar (cirka 122 miljoner kronor) i ett annat USAID-projekt som också är frysta.

Pengar som Sida nu försöker driva in – utan framgång.

Det är nämligen helt tyst från amerikanskt håll när man försöker ta kontakt.

En mycket problematisk situation, menar Sidas talesperson Julia Lindholm.

– Det är ett bekymmer för oss, särskilt eftersom vi vill att våra partnerorganisationer ska kompensera för det arbete de redan har lagt ner på programmen, säger Lindholm till AP.

“Ett hårt slag för fattiga”

USAID var världens största biståndsgivare och stod för 42 procent av allt humanitärt bistånd i världen innan man stängdes ner av Trump.

Redan i samband med att myndigheten stängdes ner i februari larmade Sida för stora konsekvenser globalt.

– Vi kan konstatera att det är ett hårt slag för både världens fattiga och utsatta och för globala samarbeten om USA drar sig ur biståndet i världen. Att allt detta sker när fattigdomen ökar, konflikterna och antalet flyktingar är rekordmånga samtidigt som det demokratiska utrymmet minskar, är problematiskt, sade Sidas avdelningschef Annika Otterstedt då.

Foto: Johannes Frandsen, Regeringskansliet

Text: Redaktionen