Turistorter i kris – besöks av tiotusentals svenskar varje år

2024 02 19

Det råder sportlovstider i Sverige och många utnyttjar ledigheten genom att åka på skidsemester – faktum är att omkring två miljoner svenskar åker skidor, enligt Skiistar.

Många nöjer sig dock inte med de svenska backarna utan söker sig istället till de stora och populära skidorterna i Alperna.

I år är det dock kris på flera av turistanläggningarna. Det finns ingen snö.

– Vi har aldrig haft en säsong som den här, det är tufft, säger Domenico Cerza som bor nära den italienska skidanläggningen Terminillo, enligt Reuters.

Kan inte producera konstsnö

Omkring 90 procent av Italiens pister är helt beroende av konstsnö för att skapa förutsättningar för skidåkning.

Men det är alldeles för varmt för att det ska ens ska vara möjligt att producera.

– Att omvandla vatten till snö kräver en temperatur som är minst nära noll grader. Förra veckan hade vi tolv grader, säger Vinzenzo Regnini, vd för den lokala skidliftsanläggningen, till nyhetsbyrån.

"Är dödsdömt"

Tiotusentals svenskar reser mot Alperna varje vinter och skidindustrin omsätter hisnande 600 miljarder kronor varje år.

Och det är inte bara Italien som är beroende av konstsnö – det är likadant för Österrike, Schweiz och Frankrike.

Nu är det bara en tidsfråga innan skidanläggning efter skidanläggning slår igen, larmar Italiens största klimatorganisation Legambiente.

Alla skidorter måste vakna, säger dess vicepresident Vanda Bonardi.

– Konstsnön är konstgjord andning. Stora delar av skidåkningen i södra Europa är dödsdömd, säger hon till SVT som rapporterar på plats från Italien.

Rapport: Går inte att rädda

Enligt Legambiente kräver konstsnön “enorma mängder energi och vatten” samtidigt som det råder torka i södra Europa i allmänhet och Italien i synnerhet.

Nyligen konstaterade en rapport från Cour des Comptes, Frankrikes högsta revisionsorgan, att snökanoner och konstsnö inte kommer att kunna rädda de franska skidorterna då de enbart utgör ett "relativt och tillfälligt skydd”.

– Investeringar är alltför ofta okorrelerade med klimatprognoser, och snöproduktionens inverkan på vattenresurserna verkar vara underskattad i många områden, framhålls i rapporten enligt The Telegraph.

Foto: M. Duineveld

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ryssland har slagit till mot Natoland

2026 08 19

Förra veckan kom rapporter om en storskalig brand vid försvarsföretagets Milrem Robotics anläggning i Estland.

Branden i byggnaden i Tallinn utreds som misstänkt anlagd.

Nu kopplas Ryssland till det påstådda sabotaget.

Det bekräftar Estlands premiärminister Kristen Michal.

– En av utredningens teorier är att detta var en sabotagehandling, med stöd av Ryssland, säger han enligt oberoende Moscow Times.

Identifierat misstänkta

De misstänkta för dådet har identifierats.

Enligt premiärministern är personerna bosatta i Lettland. Åklagaren har begärt att de ska gripas.

– Estland tar alla attacker mot vår försvarsindustri på största allvar. Vi kommer alltid att skydda våra medborgare och företaget med alla medel som står till buds, framhåller Michal.

Hjälper Ukraina

Milrem Robotics producerar obemannade markstridsfordon. 

Företaget har ett nära samarbete med Ukraina. Bland annat levereras den obemannade markroboten THeMIS (Tracked Hybrid Modular Infantry System) till den ukrainska armén.

Roboten används för att stödja infanteri genom att transportera utrustning och evakuera skadade. Den kan också utrustas med vapensystem.

LÄS MER: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Danmark har varnat

Ryssland har tidigare förnekat anklagelser om att ha planerat eller utfört sabotage mot länder utanför Ukraina.

Flera västländer varnar dock för ryska sabotageaktioner.

Danmarks militära underrättelsetjänst FE bedömer det som “sannolikt” att Ryssland kontinuerligt “planerar och förbereder” sabotage mot mål i flera europeiska länder.

På FE:s egen skala motsvarar begreppet “sannolikt” att risken för sabotage i någon form ligger på mellan 60 och 90 procent.

– Ryssland har ökat sin vilja att ta risker för att testa och pressa oss här i väst, har Anja Dalgaard-Nielsen, chef för FE:s underrättelsesektor, sagt till Danmarks Radio.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Stor amerikansk säkerhetslucka kan utnyttjas av Kina

Foto: Geralt resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

“70 procent av mackarna har slut på bensin”

2026 08 19

De ukrainska drönarattackerna mot rysk energiinfrastruktur fortsätter.

Angreppen ger resultat.

På tisdagskvällen kommer uppgifter om att så mycket som 70 procent av de ryska bensinstationerna har slut på bensin, rapporterar Moscow Times.

Slut på bensin

Den 16 augusti fanns bensin eller diesel tillgängligt på endast 28,1 procent av landets mackar, jämfört med 41 procent veckan innan. 

Under de senaste sju dagarna har tillgången på bränsle minskat i regionerna Volgograd, Tjeljabinsk, Orenburg, Voronezj, Samara, Penza, Saratov, Lipetsk och Rostov, samt i Tatarstan. 

Myndigheterna i minst åtta regioner – däribland Krasnodar Kraj samt Kaluga och Nizjnij Novgorod oblast – har bekräftat att det finns problem på bensinstationerna.

Invånare i ytterligare minst 13 regioner har rapporterat om bränslebrist i sociala medier. 

Bekräftar problemen

Igor Jusjkov, ledande analytiker vid Fonden för nationell energisäkerhet, bekräftar problemen.

– Den nya bristvågen beror på de fortsatta attackerna och oplanerade reparationerna vid oljeraffinaderierna, säger han.

Läs mer: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Har fått böter

Att klaga på bensinbristen har dock inte slutat väl för vissa ryssar.

En domstol i ryska Volgograd har bötfällt en lokal kvinna för att ha deltagit i ett kollektivt upprop gällande bränslebristen, uppger RBC Ukraine.

Säkerhetsstyrkor stämplade en video som spelades in nära en bensinstation som en ”otillåten allmän sammankomst”. 

“Orättvis fördelning”

En person som var på plats vid uppropet hördes i ett filmklipp säga så här:

– Det handlar specifikt om en orättvis fördelning: vår administration tankar fulla tankar med bensin med hjälp av drivmedelskort, medan vanliga invånare ofta helt enkelt avvisas. Poliserna ansåg att detta var en otillåten allmän sammankomst.

Läs mer: Ghana rasar mot Ryssland

Foto: A. Malenchik

Text: Redaktionen