Turistorter i kris – besöks av tiotusentals svenskar varje år

2024 02 19

Den här tiden på året brukar svenska folket flockas ned till södra delarna av Europa.

Det råder sportlovstider i Sverige och många utnyttjar ledigheten genom att åka på skidsemester – faktum är att omkring två miljoner svenskar åker skidor, enligt Skiistar.

Många nöjer sig dock inte med de svenska backarna utan söker sig istället till de stora och populära skidorterna i Alperna.

I år är det dock kris på flera av turistanläggningarna. Det finns ingen snö.

– Vi har aldrig haft en säsong som den här, det är tufft, säger Domenico Cerza som bor nära den italienska skidanläggningen Terminillo, enligt Reuters.

Kan inte producera konstsnö

Omkring 90 procent av Italiens pister är helt beroende av konstsnö för att skapa förutsättningar för skidåkning.

Men det är alldeles för varmt för att det ska ens ska vara möjligt att producera.

– Att omvandla vatten till snö kräver en temperatur som är minst nära noll grader. Förra veckan hade vi tolv grader, säger Vinzenzo Regnini, vd för den lokala skidliftsanläggningen, till nyhetsbyrån.

"Är dödsdömt"

Tiotusentals svenskar reser mot Alperna varje vinter och skidindustrin omsätter hisnande 600 miljarder kronor varje år.

Och det är inte bara Italien som är beroende av konstsnö – det är likadant för Österrike, Schweiz och Frankrike.

Nu är det bara en tidsfråga innan skidanläggning efter skidanläggning slår igen, larmar Italiens största klimatorganisation Legambiente.

Alla skidorter måste vakna, säger dess vicepresident Vanda Bonardi.

– Konstsnön är konstgjord andning. Stora delar av skidåkningen i södra Europa är dödsdömd, säger hon till SVT som rapporterar på plats från Italien.

Rapport: Går inte att rädda

Enligt Legambiente kräver konstsnön “enorma mängder energi och vatten” samtidigt som det råder torka i södra Europa i allmänhet och Italien i synnerhet.

Nyligen konstaterade en rapport från Cour des Comptes, Frankrikes högsta revisionsorgan, att snökanoner och konstsnö inte kommer att kunna rädda de franska skidorterna då de enbart utgör ett "relativt och tillfälligt skydd”.

– Investeringar är alltför ofta okorrelerade med klimatprognoser, och snöproduktionens inverkan på vattenresurserna verkar vara underskattad i många områden, framhålls i rapporten enligt The Telegraph.

Foto: M. Duineveld

Text: Redaktionen

BEKRÄFTAT: Jätteförändring för alla som tankar bilen

2026 08 13

Inflationen rasade i juli.

Det visar nya siffror från Statistikmyndigheten SCB.

Inflationstakten enligt KPI var 0,2 procent i juli 2026 – en minskning med 0,5 procentenheter jämfört med föregående månad.

Två faktorer drev på inflationsfallet.

För det första sjönk priserna på el i juli jämfört med juni.

För det andra noterades en kraftig nedgång för bränslepriserna. Priserna vid pump sjönk med hela 10 procent i juli.

Sticker ut i Europa

Nedgången innebär att Sverige har bland Europas lägsta bränslepriser. Prisskillnaderna är stora jämfört med flera närliggande länder.

I finska Torneå är 95-oktanig bensin drygt 8 kronor dyrare per liter än på andra sidan gränsen i svenska Haparanda, rapporterar TV4.

Prisutvecklingen har fått många finländare att passera gränsen för att tanka i Sverige.

– Det är mycket billigare än i Finland, säger Nina Mojlanen från Uleåborg till kanalen.

Flera skattesänkningar

Regeringen har genomfört flera sänkningar av bränsleskatten.

I år har skatten sänkts med omkring 3 kronor per liter från 1 maj juni till 30 september. Dessutom har koldioxidskatten på bensin och diesel sänkts med 2 kronor och 40 öre från den 1 juli till 30 november.

Det rör sig om två tillfälliga skattesänkningar, men Tidöpartierna går till val på att hålla nere bränslepriserna.

– Vi vill bibehålla reduktionsplikten för bensin och diesel på EU:s miniminivå, eftersom vi värnar Sveriges hushåll och företag, säger Kristdemokraternas pressekreterare Gustaf Wärnberg till Carup.

ANDRA LÄSER: Amerikanska soldater ”krossade” av Ukraina

Utredaren går emot

Regeringens egen utredare Svante Mandell är dock av en annan uppfattning. Han menar att både bränsleskatten och reduktionsplikten måste höjas för att Sverige ska nå klimatmålen.

Mandell föreslår en skattehöjning på minst tre kronor per liter.

– Det är inte så drastiskt, vi går upp till priser i jämförbara länder. Det är inga höga priser, sade Svante Mandell till SVT i maj.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

96 000 kronor i månaden – hög kostnad för alla med fritidshus

2026 08 13

Kostnaderna har ökat kraftigt för svenskar med fritidshus.

Det uppger Länsförsäkringar i en stor kartläggning av fritidshus runt om i landet.

Enligt undersökningen uppgår kostnaden för den som använder stugan fyra veckor om året till omkring 24 000 kronor per utnyttjad vecka, eller 96 000 kronor per utnyttjad månad.

– Ju mer huset används och uppskattas, desto lättare är det att motivera kostnaden. Men ett fritidshus som används sällan kan bli en dyr semesterform, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom.

Höga kostnader

Flera prisökningar har lett till att kostnaderna för fritidshus har stigit under de senaste åren. Det handlar bland annat om ränta efter skattereduktion, fastighetsavgift, energi, avfall, försäkring, kommunalt vatten och avlopp samt en årlig underhållsreserv.

Stefan Westerberg uppmanar svenskar med fritidshus att fundera över om kostnaderna står i proportion till hur mycket huset faktiskt används.

– Många av kostnaderna finns kvar oavsett hur ofta stugan används. Ränta, fastighetsavgift och försäkring finns kvar även när huset står tomt. Dessutom behöver huset underhållas oavsett hur många veckor det används. Därför är det viktigt att väga kostnaden mot hur mycket glädje och användning du faktiskt får ut av huset, säger han.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Nya kostnader väntar

Hösten kan bli en dyr period för många med fritidshus. Flera nya utgifter kan bli synliga, varnar Länsförsäkringar.

Det kan handla om reparationer av tak, fasad och fönster samt underhåll av värmen. I genomsnitt beräknas ägare av fritidshus avsätta 24 000 kronor per år till reparationer och underhåll, enligt Länsförsäkringars kalkyl.

– Underhållskostnaderna är särskilt lätta att underskatta och är sällan jämnt fördelade över åren. Några år kan utgifterna vara små, medan ett nytt tak, en fuktskada eller ett trasigt värmesystem kan kosta tiotusentals kronor, säger Stefan Westerberg.

– Den som är händig kan göra en del själv, men då krävs tid och kunskap. Behöver arbetet köpas in blir kostnaden betydligt högre. Därför är det viktigt att inte tumma på underhållsbufferten.

LÄS MER: Europeisk gigant i konkurs – har 2 000 anställda

Foto: K. Hörnfeldt

Text: Redaktionen