Turbulent inom Moderaterna efter inlägg om muslimer och vildsvin

2022 05 14

– Vi moderater ställer oss inte bakom sådana rasistiska inlägg.

Det säger Moderaternas ordförande i Krokoms kommun i mellersta Jämtland till Östersunds-Posten efter att Moderaternas tredjenamn på valsedeln inför kommunvalet i höst gått ut på Facebook med ett omdiskuterat inlägg.

Vildsvin enligt jägare

Det hela började med att SVT Blekinge rapporterade om att den muslimska begravningsplatsen i Kallinge norr om Ronneby i Blekinge haft påhälsning av vad som tros vara vildsvin.

Gräs och jord har rivits upp på flera gravplatser och jägare bedömer att det är vildsvin som varit i farten.

Svinen bökar

Detta fick Moderaternas tredjekandidat i Krokom att gå ut på Facebook med följande inlägg.

– Här råder tydlig ömsesidig respektlöshet, svinen bökar på muslimsk kyrkogård, skrev Moderaternas Karin Bångman samtidigt som hon delade SVT-nyheten.

Detta fick Moderaternas ordförande i Krokom kommun att bli upprörd.

Väldigt opassande

– Det var väldigt opassande, säger moderatordföranden Stina Kimselius till SVT.

– Jag ansåg att det var ett påhopp på muslimerna, säger hon.

Stina Kimselius framhåller till SVT att man inte får kränka andra och att hon tagit upp det med sin partikamrat.

Kritiserar Östersunds-Posten

Karin Bångman å sin sida förklarar för SVT att det handlar om satir och hon är kritisk mot Östersunds-Posten.

– När tidningen skapar rasism, utan egentlig anledning - känner vi igen detta? Hur mycket polariserar inte en tidning som ÖP samhället när de kokar ihop saker och fultolkar, framhåller Karin Bångman.

Väntar sig fler försök

Hon anser att Östersunds-Posten försöker skrämma henne till tystnad.

– Den här gången blev jag drabbad när jag gjorde ett försök att använda satir, som är ett viktigt verktyg i ett fritt land och i en demokrati.

–  Det kommer säkert fler försök i framtiden från ÖP:s sida med påhopp om rasism för att få bort meningsmotståndare, men vi ska inte låta oss skrämmas och tystas, utan vi ska vara modiga och våga stå upp för satir och yttrandefrihet, framför hon på sin Facebooksida.

Ser ett mönster

Hon understryker att hon inte fått några synpunkter förutom från tidningen.

– Ingen har hört av sig till mig och haft synpunkter på mitt inlägg mer än en skribent från ÖP. Jag ser ett mönster här när det gäller Centerns partiorgan Östersunds Posten.

Ville inte göra någon ledsen

Karin Bångman har även förklarat sin syn för Moderaternas kommunordförande Stina Kimselius.

– Jag har pratat med Karin Bångman och hon ville inte göra någon ledsen. Hon tycker det är olyckligt att fokus blev på satiren och inte sakfrågan, säger Stina Kimselius till SVT.

Karin Bångman har fortsatt förtroende inom Moderaterna och stannar kvar på valsedeln rapporterar SVT.

– Hon är duktig på landsbygdspolitik och har många bra idéer, framhåller M-ordföranden.

15 000 invånare

Krokoms kommun ligger strax norr om Östersund och gränsar såväl till Norge som till Storsjöns strand. Kommunen har över 15 000 invånare och de största tätorterna är Krokom och Ås.

Kommunen styrs av Centerpartiet som har 12 av 41 mandat och därmed bara har ett mandat mindre än Socialdemokraterna med sina 13 mandat. M har 6 mandat och SD 4.  Vänstern har 3 mandat medan KD och MP har 1 mandat vardera liksom partiet Jämtlands Väl Krokom.

Text: Redaktionen


24nov25

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen


SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen