Tunga aktörer kräver att centralbanken går fram med en dubbelsänkning av styrräntan vid nästa räntebeslut om två veckor.

Det rapporterar Di med hänvisning till flera högt uppsatta ekonomiprofiler i Sverige:

- Finansmannen Christer Gardell

- New Wave-grundaren Torsten Jansson

- Axel Johnsons koncernchef Thomas Ekman

- Nationalekonomen och professorn Lars Calmfors

- Sparekonomen Claes Hemberg

”Finns ingen överhängande risk”

Samtliga experter är överens om att Riksbanken bör sänka styrräntan med 50 punkter, från 3,75 till 3,25 procent, vid nästa penningpolitiska besked, den 20 augusti.

Experterna framhåller att inflationstrycket är lågt, vilket motiverar en dubbelsänkning.

– Räntan ska ned till normalläget, runt 2,5 procent, så fort som möjligt. Annars riskerar Riksbanken att försätta konjunkturen i ett läge som det är betydligt jobbigare att ta tag i, säger Christer Gardell till tidningen.

New Wave-grundaren Torsten Jansson håller med och betonar att det ”absolut behövs en sänkning med 50 punkter”.

– Det finns ingen överhängande risk för inflation, snarare risk för deflation i en del segment. I en orolig omvärld med Mellanöstern, kriget i Ukraina och stora, haltande ekonomier behöver svenska konsumenter ökat utrymme.

Stor påverkan för hushållen

Om Riksbanken följer kravet väntar ljusare tider för Sveriges hushåll.

En lägre styrräntan kommer leda till att bankerna sänker sina räntor, vilket i sin tur stimulerar ekonomin.

– Man talar nu om fem sänkningar det närmsta året, vilket gör det rimligt att Riksbanken sänkt styrräntan med 1–1,25 procentenheter om ett år, vilket brukar återspegla sig ganska väl i bolåneräntorna.

– Jag bedömer därför att vi har en rörlig ränta som ligger runt 3,0 till 3,25 procent om ett år, sade Ica Bankens privatekonom Magnus Hjelmér till Aftonbladet efter att Riksbanken sänkt styrräntan från 4,0 till 3,75 procent.

Foto: M. Lis

Text: Redaktionen

Sveriges största livsmedelskedja valde att plocka bort flera av Gevalias produkter från sina hyllor.

Anledningen: Kaffejättens priser nådde Icas smärtgräns.

– I detta läge har Ica ett dubbelt samhällsansvar.

– Det innebär att vi ska säkerställa att svenska matproducenter får skäligt betalt, samtidigt som det är viktigt att värna om bästa möjliga pris till våra konsumenter, framhöll Rickard Gustafsson, chef för kolonial på Ica Sverige, i en kommentar till TV4 Nyheterna.

Rasar i försäljning

Nu syns konsekvenserna av Icas bojkott.

Gevalias försäljning backar kraftigt i Sverige, rapporterar Dagligvarunytt med hänvisning till bolagets årsredovisning för 2023.

Enligt rapporten omsatte Gevalias svenska verksamhet 1,2 miljarder kronor under fjolåret. Det är ett tapp på cirka 400 miljoner kronor jämfört med 2022, då bolaget omsatte 1,6 miljarder kronor i Sverige.

Gevalia nämner inte Icas bojkott i årsredovisningen.

– Det har inte förekommit några händelser som på ett väsentligt sätt påverkat bolagets verksamhet under räkenskapsåret, framhåller bolaget enligt Dagligvarunytt.

Fakta Gevalia

- 1914 registrerades namnet Gevalia, men det var först på 1920-talet som namnet verkligen etablerades: då fanns det tryckt på de röda, färdigpackade kaffepaketen man började sälja. 

- 1957 började Gevalia vacuumpacka kaffet, vilket innebar att man kunde transportera och lagra det färdiga kaffet utan att smaken och kvalitet påverkades. Gevalias popularitet växte och 1966 blev kaffet från Gävle det mest druckna i landet. 

- 2021 stod Gevalia för cirka 40 procent av den totala försäljningen av bryggkaffe i Sverige. Därefter kom Zoegas med en marknadsandel på 20 procent, följt av Löfbergs Lila med en marknadsandel på cirka 15 procent.

Källor Gevalia resp expertvalet.se  

Foto: A. Padurariu

Text: Redaktionen

Den negativa trenden med allt sämre ekonomi för pensionärer ser ut att vända 2025.

Det visar en färsk sammanställning från Länsförsäkringar.

Enligt uträkningen förväntas ett pensionärspar i genomsnitt få över 16 129 kronor när det allra nödvändigaste är betalt. Det är en ökning med 1 473 kronor per månad. 

En singelpensionär förväntas kunna spara 4 087 kronor, vilket är en ökning med 1 053 kronor per månad.

Enligt Trifa Chireh, pensionsekonom på Länsförsäkringar, betyder siffrorna att den negativa trenden med allt sämre ekonomi för pensionärer ser ut att ha vänt.

– Under de senaste åren har kostnaderna ökat markant, vilket har gjort att många pensionärer haft en begränsad möjlighet att hantera oväntade utgifter. En stor andel av den disponibla inkomsten har under de senaste tre åren ätits upp mer av nödvändiga kostnader jämfört med 2021, säger hon och tillägger:

– Men under nästa år ser det ut som att kostnadsökningarna avtar, pensionerna ökar med 4 procent och tillsammans med skattelättnaderna ger detta pensionärerna ett visst andrum.

En grupp särskilt utsatt

De senaste årens kostnadsökningar har slagit hårt mot många pensionärer.

Ensamstående kvinnor är särskilt utsatta. I genomsnitt har gruppen 70 procent av mäns pension, rapporterar Länsförsäkringar.

Under 2025 förväntas en kvinnlig pensionär i genomsnitt få över 1 103 kronor när det nödvändigaste är betalt. Siffran är en förbättring med 1 038 kronor jämfört med 2024, men betydligt lägre jämfört med motsvarande summa för manliga pensionärer.

En manlig pensionär beräknas i genomsnitt få över 7 269 kronor, vilket är en förbättring med 1 176 kronor.

– Ensamboende pensionärer har länge haft det tufft och här ser vi att kvinnor sticker ut rejält från männen, kommenterar Trifa Chireh.

Foto: L. Hetteberg

Text: Redaktionen