ELKRISEN: Vattenfall ställer ultimatum – tungt krav utfärdas

2023 12 09

I mitten av november presenterade regeringen och Sverigedemokraterna en färdplan för ny kärnkraft i Sverige.

Den nya planen ska möjliggöra för att ny kärnkraft motsvarande ”två storskaliga kärnkraftsreaktorer” ska finnas på plats 2035.

Till 2045 vill regeringen och SD se en utbyggnad som exempelvis skulle kunna motsvara tio nya storskaliga reaktorer.

– Ny kärnkraft är nödvändig för ett stabilt och pålitligt energisystem, för både konsumenter och näringsliv.

– Det är därför naturligt att staten kommer behöva ta en stor ekonomisk roll vad gäller utbyggnaden. De senaste åren har visat hur dyrt det är att inte bygga kärnkraft, sa finansminister Elisabeth Svantesson (M) när den nya färdplanen presenterades.

Skattebetalarna får betala

Regeringen har sedan tidigare föreslagit att statliga kreditgarantier för 400 miljarder för kärnkraft införs.

Men åtgärden kommer inte att räcka.

Den bedömningen gör regeringen i sin färdplan för ny kärnkraft.

– För att stärka förutsättningarna och ge ytterligare incitament att investera i kärnkraft ska en utredare föreslå en riskdelnings- och finansieringsmodell där staten delar risken, skriver regeringen på sin hemsida.

Den statliga energijätten Vattenfall delar bedömningen.

Om Sverige ska bygga pengar krävs det statligt stöd.

Det framhåller Vattenfalls vd Anna Borg i en intervju med Sveriges Radio.

”Behövs ett starkt stöd”

– Det blir svårt att få lönsamhet på kommersiell basis. Därför behövs ett starkt stöd från staten och en modell att dela risk, säger Anna Borg till radion.

Om ett statligt stöd uteblir kommer regeringens kärnkraftsprojekt att gå i stöpet. Det kommer inte vara möjligt att bygga storskaliga kärnkraftsreaktorer utan statens hjälp, menar Vattenfalls vd.

– Inte ens på lång sikt. Men de små modulära skulle det kunna vara kommersiellt gångbart att bygga på lite längre sikt, men inte på kort och medellång sikt, säger Anna Borg till SR.

Dyrt att bygga

Kärnkraft är dyrt att bygga jämfört med andra energislag.

Kostnaderna är framför allt dyra i början. Priserna för de första reaktorerna väntas bli höga, uppger Anna Borg.

– Men kärnkraften är värd den höga kostnaden eftersom den levererar stabil el, säger hon till SR.

Foto: Vattenfall

Text: Redaktionen

Kraftigt regn drar in – kommer ösa ner i tre län

2026 10 25

Stora regnmängder är att vänta i tre län.

Stormen Boelo drar under helgen in över Sverige. I samband med det är kraftiga vindar att vänta på olika håll runt om i landet. Men det är inte bara blåsten som kan ställa till det.

Stora regnmängder kommer också att falla i tre län, meddelar SMHI.

I tre län

Redan på lördagen väntas regn, som sedan kommer att tillta under kvällen och bli allt kraftigare.

På söndagen drar Boelo in över landet – och i och med det kan stormbyar uppnås vid kusterna.

– Det väntas också regn på många håll och i fjälltrakterna inslag av snöfall, uppger vädermyndigheten.

– I västra Götaland, Värmland och Västernorrland kan det totalt komma stora mängder de närmsta dygnen.

Så blir måndagen

På måndagen försvagas Boelo, men det kommer att vara fortsatt blåsigt i södra Sverige. Någon bättring är heller inte att vänta.

Redan under tisdagen drar nästa lågtryck in över Norska havet och följer i Boelos spår.

Det blir åter blåsigt i stora delar av landet och ännu ett regnområde drar in över södra Sverige.

Läs mer: “Vore ett svek” – sätter press på Centerpartiet

Onsdag och torsdag

På onsdagen klarnar det i viss utsträckning upp över stora delar av landet.

Men i norra Norrland och fjälltrakterna kan det fortsatt förekomma en del regn och skurar.

Det finns även indikationer på att ett område med skurar passerar över Götaland.

Nästa helg

Fredagen väntas bli solig på grund av ett högtryck som växer in över helgen.

– Om det fortsatt blir milt eller mer normalt för årstiden är än så länge svårbedömt, meddelar SMHI.

– Det finns prognoser som visar att mycket mild luft når in över landet i samband med högtrycket, men över Ryssland finns också kalluft och vid nordliga placeringar av högtryckets centrum kan den föras in över södra Sverige med ostliga vindar.

Läs mer: 88 000 ägare på Avanza – aktien faller 24 procent

Foto: F. Harirak

Text: Redaktionen

Sverige har gått om alla – högst i Europa

2026 10 24

Den svenska matkassen ligger i topp.

Sverige är ett av Europas dyraste länder att handla mat i.

Det visar en ny jämförelse av matpriser hos Lidl i europeiska länder.

Stora skillnader

Samma vara från Lidl kan kosta betydligt olika beroende på om den köps i Helsingfors, Aten eller Stockholm.

Finländska Yle har jämfört priserna på en matkorg med 30 produkter från Lidl i europeiska länder som bland annat Finland, Sverige, Tyskland, Spanien och Grekland.

Resultatet visar att matkorgen är dyrast i Stockholm.

Däremot var priserna lägre i Berlin, Warszawa och Aten. Billigast var matkorgen i Barcelona.

Läs också: Kalldusch för svenska resenärer – gäller vart man än åker

Dyrare trots sänkt matmoms

Sverige har under året sänkt momsen på livsmedel från 12 till 6 procent. Sänkningen gäller till slutet av nästa år.

Trots skattesänkningen var matkorgen i Stockholm dyrare än i Helsingfors och Tallinn i Yles jämförelse.

I Stockholm kostar matkassen 132,02 euro (cirka 1 470 kronor), tätt följt av Tallinn på 131,26 euro och Helsingfors på 130,93 euro.

I Barcelona är matkassen betydligt billigare. Där kostar den bara 118,21 euro, motsvarande cirka 1 315 kronor.

Enligt Yle påverkas matpriserna av flera faktorer, bland annat skatter, löner, transportkostnader och konkurrensen mellan butikerna.

I Norden är konkurrensen mellan livsmedelskedjorna mindre än i delar av Centraleuropa. I Tyskland pressar lågpriskedjor som Aldi, Netto, Penny, Norma och Lidl priserna genom hård konkurrens.

I Sverige märks konkurrensen i stället ofta genom olika erbjudanden.

Därför är maten dyr

Även Nordens geografiska läge påverkar priserna uppger Lidls inköpschef Tommi Lehmussaari.

– Finland ligger långt från produktionscentrumen i Central- och Sydeuropa, vilket innebär betydligt längre transportvägar, som dessutom kräver sjötransporter, säger han till Yle.

– Detta gör transporterna dyrare och mer komplicerade än på rutter där man kan köra direkt genom det europeiska fastlandet, säger han.

Även svenska konsumenters preferenser spelar roll. I Finland är efterfrågan på inhemskt kött stark, vilket påverkar butikernas sortiment och inköp.

Enligt Yles genomgång kan kött från länder med lägre produktionskostnader vara billigare.

Läs också: Gör precis som Hitler – stor ilska i USA

Foto: Ryoji-Iwata

Text: Redaktionen