Tungt besked för svensk ekonomi

2023 01 22

Den svenska ekonomin har brottats med höjda räntor och mycket hög inflation under den senaste tiden.

Hushåll och företag har även fått stå ut med skyhöga elräkningar till följd av höstens energikris.

Nu kommer ett dystert besked från konjunkturinstitutet, som menar att Sverige nu har gått in i en lågkonjunktur.

– Vi har nu gått in i en lågkonjunktur. Men vi är i början av den och vi tror att det kommer bli värre framöver, säger institutets generaldirektör Albin Kainelainen i Ekonomibyrån.

“Väldigt kostsam”

Löneökningarna de senaste åtta åren har redan raderats och reallönerna väntas återhämta sig först 2026.

Framöver kommer en period av såväl lägre reallöner som högre arbetslöshet och ökade kostnader tynga den svenska ekonomin.

– En lågkonjunktur som helhet är väldigt kostsam för samhällsekonomin, med ökad arbetslöshet som slår mot svaga grupper, säger Kainelainen enligt SVT.

Pressar näringslivet

De dystra ekonomiska förutsättningarna pressar näringslivet och ställer Riksbanken inför svåra beslut.

Hushållens disponibla inkomst minskade bland det svenska folket under det gångna året och spås göra så även i år.

– Svenska hushåll är mer räntekänsliga än hushåll i andra länder till följd av hög belåningsgrad och korta räntebindningstider. Hushållen pressas från flera håll och deras reala disponibla inkomster minskar både 2022 och 2023, uppger Konjunkturinstitutet.

Så kan räntan utvecklas

Konjunkturinstitutet bedömer att styrräntan kommer höjas till 2,75 procent i februari detta år.

Därefter kan räntan börja sänkas mot slutet av året “när lågkonjunkturen är tydlig och inflationen är nere på normala nivåer”. 

Den senaste inflationsrapporten visade att inflationstakten i december landade på 10,2 procent, högt över Riksbankens mål.

Stort problem

I bland annat USA börjar inflationstakten lätta upp men i Sverige är den fortfarande mycket hög.

Riksbankens mål gällande inflationen är att den ska ligga på omkring 2 procent.

Inflation kan bland annat uppstå om efterfrågan i ekonomin är stark, som den är i en högkonjunktur.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

”8 000 kronor mer i månaden” – stor förändring för pensionärer

2026 08 04

Det visar pensionsbolaget Alectas årliga inkomststudie.

Enligt undersökningen har pensionärer i dag betydligt mer pengar att röra sig med än för tio år sedan.

–  Personer födda 1957 hade vid 67 års ålder typiskt sett 8 000 kr mer i månaden att röra sig med efter skatt jämfört med 67-åringar för tio år sedan, framhåller Alecta.

Samtidigt ökar andelen så kallade jobbonärer. I åldersgruppen 66 år eller äldre arbetar i dag en halv miljon personer i någon utsträckning. Bland 66–70-åringar har omkring 40 procent inkomster från sitt arbete.

Flera tusenlappar

Alectas studie bygger på inkomstuppgifter från Statistikmyndigheten SCB för samtliga tre miljoner svenskar som är 55 år eller äldre. Uppgifterna har kompletterats med en enkät om vardagsekonomin bland omkring 1 200 personer i åldern 67–75 år.

– Vi har gjort vår inkomststudie i snart tio års tid och sett hur nyblivna pensionärers inkomster ökat samtidigt som andelen fattiga minskat. Vid 67 års ålder hade personer födda 1957 typiskt sett 8 000 kronor mer i månaden att röra sig med jämfört med vad 67-åringar hade för tio år sedan, säger Staffan Ström, pensionsekonom på Alecta.

– Nytt för i år är att vi låtit göra en undersökning där dagens pensionärer själva får berätta vad de tycker om sin tillvaro – och många är faktiskt nöjda, fortsätter han.

ANDRA LÄSER: Trippelattack mot Ryssland – Moskva i lågor 

9 av 10

Enligt enkäten är 9 av 10 (87 procent) av de svarande ganska eller mycket nöjda med sin nuvarande ekonomi.

Bland jobbonärer är siffran ännu högre – 93 procent svarar att de är granska eller mycket nöjda med sin ekonomi.

Ekonomin är dock inte den viktigaste frågan för pensionärerna. På frågan om vad som är viktigast i livet svarar 79 procent att god hälsa är viktigast, medan 75 procent lyfter fram nära relationer. En god ekonomi kommer på tredje plats med 57 procent.

– Det finns många pensionärer som har det kämpigt med ekonomin. Men hur vi pratar om pension och hur vi porträtterar äldre har stor betydelse, säger Staffan Ström.

– Den typiska pensionären är inte fattig, grå och förbrukad som många tycks tro utan är nöjd med sin ekonomi, lever i stort sett som han eller hon vill och känner sig trygg inför sin ekonomiska framtid. Det är roligt att se att många äldre målar upp en så hoppfull bild när de själva beskriver sin tillvaro.

LÄS OCKSÅ: Värsta sedan 2002 – Ukraina stoppar Ryssland

Foto: Franz26

Text: Redaktionen