Tungt besked för folk med bostadsrätt – kan bli dyrare

2024 01 20

Många människor som bor i bostadsrätt riskerar att få höjd avgift.

Det ekonomiska läget har varit svårt för många svenskar under det senaste året.

Nu kommer en varning om att det för vissa kan bli ännu tuffare framöver.

Cirka vart fjärde hushåll i Sverige är en bostadsrätt, och många har redan fått högre räntekostnader under året.

Nu finns det dock en risk att fler bostadsrättsinnehavare får höjda avgifter, rapporterar Expressen.

Avgifter kan höjas

Avgifter kan komma att höjas även om styrräntan inte höjs igen.

Detta på grund av att många bostadsrättsföreningar har lån som har bundits på låga räntenivåer.

Dessa lån kommer nu i många fall att behöva läggas om, eftersom en stor del av dem löper ut framöver.

Sveriges bostadsrättsföreningar har lån på sammanlagt 575 miljarder kronor enligt SCB. Bindningstiden för drygt 200 av dessa miljarder löper ut senast i februari.

Det innebär att många föreningar kan få högre räntekostnader.

– Under kommande månader kommer både yngre och äldre bostadsrättsföreningar att behöva anpassa sig till högre räntekostnader om räntorna ligger kvar på samma nivå, säger Johannes Andersson, nationalekonom på SCB, i ett pressmeddelande.

Yngre bostadsrättsföreningar

Det är framför allt yngre bostadsrättsföreningar som är räntekänsliga, tillägger han.

– De yngre bostadsrättsföreningarna var i november både högst belånade och hade högst ränta på sina lån, säger Johannes Andersson.

En del föreningar har redan höjt avgiften på grund av ränteläget.

Vissa kan behöva göra det igen.

Olika situationer

Situationen ser dock olika ut för olika föreningar, understryker Kenny Fredman samhällspolitisk chef på intresseorganisationen Bostadsrätterna.

– Precis som privatpersoner har föreningar olika ekonomier och olika förutsättningar att klara räntehöjningar, och precis som privata hushåll kan en bostadsrättsförening anpassa sina utgifter, säger han till Expressen.

Foto: Gustav Karlsson

Text: Redaktionen

Ny skatt på ingång – kan bli unikt hög i Sverige

2026 02 11

En ny “EU-skatt” kan bli en rejäl smäll för Sverige.

EU-kommissionen föreslår att unionens elnät ska knytas ihop.

Uppemot 25 procent av medlemsländernas så kallade flaskhalsintäkter ska användas till gemensamma projekt, lyder förslaget.

Då riskerar Sverige att få den högsta notan i hela EU, rapporterar SR.

– Det är alltså inte okej att indirekt införa en slags EU-skatt här, säger energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) till radion.

Kan betala två tredjedelar av allt

Flaskhalsavgifterna tas ut när el produceras i ett av Sveriges fyra elomården och förs över till ett annat med högre pris. Dessa pengar ska öronmärkas till ett specifikt konto. I slutet av 2024 hade Sverige samlat 64 miljarder kronor, tio miljarder mer än EU-avgiften, på det kontot.

Och det kan bli så att Sverige tvingas stå för två tredjedelar av kostnaderna för EU:s gemensamma projekt, enligt SR.

– Det är ett dåligt förslag. Man kan inte ta svenska medborgares pengar och använda till att bygga ut elnät i andra EU-länder – det ska gå till Sverige, säger Ebba Busch.

LÄS OCKSÅ: Jätten stoppar allt – tung smäll för vindkraften

"Hushållen får betala"

Förslaget, som ingår i ett paket om stärka Europas energiinfrastruktur, behandlas nu i EU-rådet och i EU-parlamentets energiutskott.

Ebba Busch är dock inte den enda som kritiserar förslaget. Socialdemokraterna och organisationen Villaägarnas Riksförbund tillhör också motståndarna.

– Svenska hushåll kommer dessvärre att få betala för detta genom högre flaskhalsavgifter och elpriser, framhåller bland annat Ulf Stenberg, chefsjurist på Villaägarna, i SvD och tillägger:

– Det är mer än tillräckligt dyrt för svenska hushåll med nuvarande el- och nätkostnader, varför det är orimligt att vi dessutom ovanpå dessa kostnader ska finansiera andra länders eftersläpande energisystem.

LÄS MER: Kalldusch i mejlkorgen – elkunder varnas

Foto: Daniel Karlsson Lönnö/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Ryssland ska utföra operation i grannland – inleder rekrytering

2026 02 11

Ryssland har inlett en rekrytering för att utföra en operation i Baltikum.

Det handlar om en planerad sabotageoperation i Lettland, uppger Normunds Mežviets, generaldirektör för den lettiska statliga säkerhetstjänsten.

Enligt Lettland siktar Ryssland främst in sig på militära anläggningar och kritisk infrastruktur. Natolandet slår också larm om att Moskva rekryterar personer med kopplingar till kriminella nätverk för operationen, rapporterar Pravda.

– De här personerna har också vissa kriminella företagskopplingar, om man så vill. De har ett brett nätverk av kontakter med liknande intressen. Att rekrytera en sådan person ger omfattande möjligheter att förlita sig på dem och involvera andra de känner i liknande aktiviteter, säger Normunds Mežviets enligt tidningen.

"Desperata försök"

Under fjolåret avslöjades en grupp som satt eld på lettiska lokaler som tillhörde ett företag involverat i ett försvarsprojekt året dessförinnan.

Samma grupp ska även ha planerat att attackera lastbilar med ukrainska registreringsskyltar. En lista över potentiella sabotagemål avslöjades också. På listan fanns bland annat kraftanläggningar och militära platser.

– I flera år nu har vi observerat att Ryssland gör ganska desperata försök att etablera nya grupper av unga, utbildade ledare som senare skulle leda så kallade landsmannaorganisationer och samordna rysktalande samhällen för att uppnå ryska mål, säger Normunds Mežviets.

LÄS MER: Lavrovs besked till Europa – ”Vi kommer inte attackera, men…”

Fyra personer i förvar

Den lettiska säkerhetstjänsten har nyligen varnat för att Ryssland kommer att upprätthålla en hög aggressionsnivå under året. Aggressionen bedöms dessutom kunna eskalera.

Enligt säkerhetstjänsten rekryterar Ryssland tidigare fångar och drogmissbrukare som ska delta i operationen.

Lettland har sedan tidigare gripit fyra personer som fortfarande sitter i förvar. Samtliga misstänks för spionage. Tre av dem är lettiska medborgare.

ANDRA LÄSER: Nordea uppmanar 50-plussare: ”Försök inte konkurrera med yngre”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen