Tungt besked för folk med bostadsrätt – kan bli dyrare

2024 01 20

Många människor som bor i bostadsrätt riskerar att få höjd avgift.

Det ekonomiska läget har varit svårt för många svenskar under det senaste året.

Nu kommer en varning om att det för vissa kan bli ännu tuffare framöver.

Cirka vart fjärde hushåll i Sverige är en bostadsrätt, och många har redan fått högre räntekostnader under året.

Nu finns det dock en risk att fler bostadsrättsinnehavare får höjda avgifter, rapporterar Expressen.

Avgifter kan höjas

Avgifter kan komma att höjas även om styrräntan inte höjs igen.

Detta på grund av att många bostadsrättsföreningar har lån som har bundits på låga räntenivåer.

Dessa lån kommer nu i många fall att behöva läggas om, eftersom en stor del av dem löper ut framöver.

Sveriges bostadsrättsföreningar har lån på sammanlagt 575 miljarder kronor enligt SCB. Bindningstiden för drygt 200 av dessa miljarder löper ut senast i februari.

Det innebär att många föreningar kan få högre räntekostnader.

– Under kommande månader kommer både yngre och äldre bostadsrättsföreningar att behöva anpassa sig till högre räntekostnader om räntorna ligger kvar på samma nivå, säger Johannes Andersson, nationalekonom på SCB, i ett pressmeddelande.

Yngre bostadsrättsföreningar

Det är framför allt yngre bostadsrättsföreningar som är räntekänsliga, tillägger han.

– De yngre bostadsrättsföreningarna var i november både högst belånade och hade högst ränta på sina lån, säger Johannes Andersson.

En del föreningar har redan höjt avgiften på grund av ränteläget.

Vissa kan behöva göra det igen.

Olika situationer

Situationen ser dock olika ut för olika föreningar, understryker Kenny Fredman samhällspolitisk chef på intresseorganisationen Bostadsrätterna.

– Precis som privatpersoner har föreningar olika ekonomier och olika förutsättningar att klara räntehöjningar, och precis som privata hushåll kan en bostadsrättsförening anpassa sina utgifter, säger han till Expressen.

Foto: Gustav Karlsson

Text: Redaktionen

JUST NU: 15-åringar har varit försvunna i två dagar

2025 09 04

Polisen behöver nu allmänhetens hjälp.

På torsdagskvällen går polisen ut med ett meddelande där de vädjar om hjälp från allmänheten.

Detta med anledning av att två 15-åringar är försvunna i Göteborgsområdet.

Det rör sig om en pojke och en flicka som försvann från sina hem för två dygn sedan.

Behöver hjälp

Polisen har letat efter de båda 15-åringarna utan resultat.

– Polisen söker två ungdomar som försvann från sina hem i Göteborg vid 19-tiden tisdag den 2 september, meddelar polisen.

– Polisen har sökt av området kring deras bostäder samt andra intressanta platser utan resultat och vädjar nu till allmänheten om tips om var de kan befinna sig.

Det ska du göra

Det finns i nuläget inga uppgifter om var de båda 15-åringarna kan tänkas befinna sig.

Polisen understryker att det är viktigt att de båda hittas snart.

Den som har information bör kontakta polisen direkt.

– Vi är väldigt angelägna att snarast komma i kontakt med ungdomarna. Om du har sett dem eller har information om var de kan befinna sig, kontakta polisen på 114 14, är det akut ring 112, fortsätter polisen.

Går ut med uppgifter

Polisen har gått ut med signalement för pojken och flickan.

De två försvunna är en tjej och en kille i 15-årsåldern. 

Tjejen bar vid försvinnandet en svart jacka, vit luvtröja, svarta byxor och vita sneakers. 

Killen bar troligen vita sneakers och svarta jeans.

Omständigheterna kring situationen är oklara, men polisen understryker att det är viktigt att de får kontakt med personerna så snart som möjligt.

300 varje år

Polisen genomför årligen minst 300 räddningsinsatser för att söka efter personer som har försvunnit där det finns farhågor om personernas hälsa.

– Under insatsen då polisen söker efter den försvunna personen bedömer en räddningsledare, som alltid är en polis när det gäller försvunna personer, vilka polisiära resurser som behövs vid sökandet, till exempel hundar, hästar, helikoptrar, motorcyklar och båtar, framhåller polismyndigheten.

Arkivfoto: Polisen

Text: Redaktionen

JUST NU: Ny invandringsregel på gång

2025 09 04

En ny regel för anhöriginvandring uppges vara nära.

En utredning om skärpta villkor för anhöriginvandring tillsattes för ungefär ett år sedan.

Utredningen är nu färdig, och flera förslag till förändringar av regelverket som gäller i dagsläget väntas.

Bland annat handlar det om en ny huvudregel för anhöriga som vill invandra till Sverige, rapporterar Svenska Dagbladet.

Ny huvudregel

Enligt uppgifter gör det nya förslaget gällande att den som vill ta en anhörig till Sverige måste själv ha bott i Sverige i minst två år.

Efter det kan en ansökan om uppehållstillstånd prövas.

Utredningen väntas lämna över till migrationsminister Johan Forssell (M) på fredagen.

Lägsta på 40 år

Anhöriginvandringen är en av de största invandringskategorierna i Sverige, men siffror från januari pekar på att det förra året rörde sig om den lägsta nivån på 40 år.

– Det har hänt väldigt mycket under 2024, men jag kan garantera er att det kommer hända minst lika mycket under 2025, har Forssell sagt om saken.

Kraven idag

Så här ser förutsättningarna ut i dagsläget för anhöriginvandring enligt Migrationsverket:

– Personen som redan bor i Sverige, den så kallade anknytningspersonen, måste uppfylla ett försörjningskrav när det gäller både boende och inkomst, förklarar myndigheten.

– Anknytningspersonen måste ha en bostad som är av tillräcklig storlek och standard för sig själv, familjemedlemmarna som vill flytta hit och eventuella andra personer i hushållet att bo i. Dessutom måste anknytningspersonen kunna försörja alla som ska bo tillsammans.

Två år åt gången

Ett uppehållstillstånd på grund av anknytning kan beviljas för två år åt gången som längst, eller kortare om personens pass har en kortare giltighetstid än så. 

När man har haft sitt uppehållstillstånd och bott i Sverige i tre år kan man ansöka om permanent uppehållstillstånd, i praktiken betyder det att man kan ansöka tidigast efter fyra år eftersom uppehållstillståndet beviljas för två år i taget.

Foto: N. Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen