TUNG VARNING: ”USA kan stänga ner Danmark”

2025 03 26

Tonläget mellan USA och Danmark har intensifierats i veckan.

Detta efter att den amerikanska administrationen återigen vänt blicken mot Grönland, som tillhör det danska kungariket.

Vicepresident JD Vance och USA:s nationella säkerhetsrådgivare Mike Waltz ska besöka ön i slutet av veckan. Den officiella förklaringen är att JD Vances hustru ska delta i ett hundspannslopp på ön den 29 mars – men i Danmark talas det om att besöket är politiskt motiverat.

– Det är en oacceptabel press som läggs både på Grönland och på Danmark i den här situationen, har Danmarks statsminister Mette Frederiksen sagt till TV2.

Nu skärper dessutom president Trump tonen ytterligare.

– Vi måste ha Grönland. Vi behöver Grönland för internationell säkerhet och trygghet. Vi måste ha det, säger han i en intervju med podcastprofilen Vince Coglianeses.

Experten varnar: ”Kan stänga ner Danmark”

Trump har inte uteslutit att använda militära åtgärder för att ta kontroll över Grönland.

Nu varnar flera danska experter för att USA har förmåga att slå till blixtsnabbt mot Danmark.

It-experter pekar på att Danmark är extremt beroende av amerikanska techbolag.

Jacob Herbst, ordförande i danska cybersäkerhetsrådet och CTO på företaget Dubex, är en av flera som slår larm.

Han framhåller att danska företag och offentlig sektor är ”enormt beroende” av amerikanska molntjänster från till exempel Microsoft och Apple.

– Om amerikanerna på måndag morgon klockan åtta bestämmer sig för att stänga ner de amerikanska molntjänsterna, då har Danmark stannat av klockan nio, säger han till TV2.

"Svårt att ändra på"

Ivan Bjerre Damgaard, professor vid institutionen för datavetenskap vid Århus universitet, delar riskbedömningen.

Samtidigt betonar Damgaard att president Trump inte kan bestämma hur amerikanska teknikföretag ska agera i förhållande till andra länder.

I alla fall inte i dagsläget.

– Egentligen är det ett problem som alltid har funnits, men som ingen har gjort något åt. Det är svårt att ändra på just nu, men det är viktigt att ha en plan för hur vi undviker att bli ännu mer beroende av en leverantör, säger experten till den danska tv-kanalen.

Foto: Fanoutlookdk resp Wallner

Text: Redaktionen


MASSIV HACKERATTACK: Svenskar uppmanas byta lösenord

2025 03 26

Flera svenska företag påverkas av ett omfattande cyberangrepp.

Detta efter att mjukvaruföretaget Oracle, som har tusentals kunder, blivit hackat.

Flera svenska sajter är drabbade.

Omkring 160 000 bolag påverkas, rapporterar Aftonbladet.

Det rör sig bland annat om följande aktörer:

- Ica

- Tele2

- Apoteket

- Skatteverket

- ATG

Uppmaning: Byt lösenord

Säkerhetsexperten David Jacoby uppmanar berörda kunder att byta lösenord.

– Det är oklart vilken information som har läckt ut, men är man kund hos någon drabbad bör man byta lösenord. Ett intrång leder alltid till fler intrång, säger han till tidningen.

Fakta Oracle

- Ett av världens största mjukvaruföretag

- Levererar tjänster till miljontals bolag i USA, Europa, Asien och Stillahavsområdet

- 160 000 anställda

- Omsättningen uppgick till 53 miljarder dollar under 2024

Källa: Oracle

Foto: J. Schnobrich

Text: Redaktionen


Ny skatt på väg – ”2 160 kronor om året”

2025 03 25

Skattebetalarna ska bidra till ny kärnkraft i Sverige.

Det föreslår en statlig utredning som regeringen har tillsatt.

Enligt utredning ska kraftbolag som investerar i ny kärnkraft erbjudas ett garanterat elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. Om elpriset är lägre än så, ska mellanskillnaden täckas av staten genom en ny elskatt. 

Enligt elbolaget Nordic Green Energy kan det innebära en ökad kostnad med 2 160 kronor om året för villaägare. En summa som många inte är beredda att betala. Hela 85 procent av Sveriges villaägare är inte beredda att stå för kostnaden, framhåller Nordic Green Energy med hänvisning till en ny Sifo-undersökning.

Enligt undersökningen kan villaägare i genomsnitt tänka sig att betala upp till 1 134 kronor om året för mer kärnkraft. Alltså betydligt mindre än 2 160 kronor om året.

– Att en så stor majoritet inte är villig att betala vad kärnkraften kostar visar på ett tydligt behov av att se över alternativa lösningar. Vi kan inte låsa oss vid kärnkraft som den enda vägen framåt, särskilt när det är en investering som kommer att belasta svenska hushålls plånböcker under många år framöver, säger Lars Jungerth, affärsområdeschef konsument på Nordic Green Energy.

– För att säkerställa att elen blir både hållbar och prisvärd måste vi parallellt satsa på teknisk utveckling och snabbare utbyggnad av förnybara energikällor, så att vi kan minska vårt fossilberoende.

Ebba Busch: Stora risken är att inte göra något

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) har försvarat finansieringsmodellen.

– Den stora risken är att inte göra den här investeringen, har hon sagt i SVT:s Aktuellt.

Här är finansieringsplanen

Regeringens finansieringsplan för ny kärnkraft kan sammanfattas i tre delar:

Statlig lånefinansiering Statliga lån med låg ränta för byggkostnader ställs ut av Riksgäldskontoret för att finansiera investeringar i ny kärnkraft. Staten kommer stå för 75 procent eller 300 miljarder kronor av investeringen. Räntan på de statliga lånen höjs successivt under driftsfasen för att ge incitament att ersätta de statliga lånen med marknadsfinansiering.

Prissäkringsavtal Ett prissäkringsavtal upprättas mellan staten och kärnkraftsproducenten. Kraftbolagen garanteras ett elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. För perioder då marknadspriset på el är lägre än det avtalade lösenpriset uppstår en kostnad för staten, som finansieras med en ny skatt på elkunderna. I de fall marknadspriset är högre än lösenpriset kommer staten att erhålla intäkter från differenskontraktet som kan föras vidare till elkonsumenten.

Risk- och vinstdelning Den tredje komponenten är en risk- och vinstdelningsmekanism som ger projektägaren en lägsta avkastning på sin investering. När reaktorn tas i drift delas projektets vinster i de bästa utfallen med staten och elkonsumenterna.        

LÄS MER HÄR: CHOCKHÖJNING: Bortglömd skatt har ökat med 100 procent | Ekonomibladet

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Henrik Nyström Regeringskansliet

Text: Redaktionen