Tung uppmaning: Återinför omstridd skatt i Sverige

2023 10 25

Förmögenhetsskatten var i Sverige under en lång tid del av beskattningssystemet fram tills det att Fredriks Reinfeldts regering avskaffade skatteformen år 2007.

Anledningen till att förmögenhetsskatten på 1,5 procent avskaffades handlade bland annat om att företagsledare flyttade till andra länder, däribland Schweiz.

Nu uppmanar toppekonomen Gabriel Zucman att man bör återinföra skatten.

Det rapporterar Dagens Nyheter.

“Sverige bör ansluta”

Zucman, som är professor i ekonomi, anser att Sverige bör ansluta sig till en växande rörelse.

– Det finns en växande politisk vilja globalt att beskatta dollarmiljardärer. Sverige borde ansluta sig till den rörelsen, säger han till DN.

Han understryker att de allra rikaste betalar betydligt mindre i skatt än andra grupper.

Betalar väldigt lite

Zucman har lett ett forskningsarbete som har kartlagt bland annat fusk och skatteplanering.

En expertgrupp har föreslagit en global miniminivå för förmögenhetsskatt, och Zucman anser att det behövs.

– Vi har stärkta bevis för att de allra rikaste betalar väldigt lite i skatt, betydligt mindre i procent jämfört med andra grupper i samhället.

Omstridd skatt

Förmögenhetsskatten har varit omstridd i Sverige och motståndare menar att den negativt påverkar företagsklimatet och attraktionskraften.

Det menas även att en kartläggning av svenskarnas förmögenheter kan vara destruktiv, rapporterar tidningen Näringslivet.

– Det är i så fall ett första steg mot att återinföra förmögenhetsskatten, en skatt som skadade Sveriges ekonomi allvarligt. Men bara ett register är problematiskt, säger Skattebetalarnas vd Christian Ekström.

“Skapar oro”

Johan Fall, som är chef på skatteavdelningen vid Svenskt Näringsliv, menar att företagen oroar sig.

– Det skapar naturligtvis en oro för att företag i förlängningen kan komma att flytta hela eller delar av sin verksamhet till andra håll, säger han.

Foto: J. Appel

Text: Redaktionen

Jättebesked för svenska kronan

2026 04 08

Under 2025 stärktes kronan rejält. På senare tid har ”kronrallyt” dock tappat fart.

Men det är långt ifrån över, menar Bank of America – som förutspår att den svenska valutan kommer att stärkas ytterligare.

Tror på stark krona

Kronan kommer att stärkas mot euron och dollarn till slutet av 2026.

Den bedömningen gör Bank of America, rapporterar EFN.

Enligt bankens bedömning kommer kronan fortsätta stärkas under hela det återstående året.

Prognosen gör gällande att en euro kommer att kosta 10,5 kronor i slutet av 2026.

Dollarn kommer att kosta 8,40 kronor i slutet av året, enligt banken.

– Svenska kronan har varit den bäst presterande valutan bland G10-länderna i år, men vi tror inte att dess uppgång är över. Vi räknar med gynnsamma utvecklingar både i och utanför hemmaplan, skriver banken, enligt kanalen.

Starkare än euroområdet

Banken spår också att Sverige kommer att ha en starkare tillväxt än länderna i euroområdet.

Bland annat kommer EU:s stora försvarssatsningar att gynna svensk ekonomi.

– På hemmaplan förväntar vi oss en starkare tillväxt i Sverige jämfört med euroområdet, givet Sveriges svagare utgångsläge, högre räntekänslighet och en mer konsumtionsinriktade finanspolitik, skriver banken, enligt kanalen.

Bank of America tror också att svenska Riksbanken kommer att vara mer ”hökaktig” än ECB och prioritera att hålla inflationen låg.

Riksbanken lämnade styrräntan oförändrad på 1,75 procent i sitt senaste räntebesked.

Samtidigt framhöll man tydligt att penningpolitiken kommer att anpassas om inflations- och konjunkturutsikterna kräver det.

LÄS OCKSÅ: Pensionärer lockas med rabatt - banken varnar

Två scenarier för räntan

I uttalandet i samband med räntebeskedet uppgav Riksbanken att det å ena sidan finns ett scenario där man kan tvingas höja räntan, till följd av effekterna av kriget i Mellanöstern.

– Ett möjligt scenario är att kriget får betydligt större effekter på den globala ekonomin och leder till en bredare och mer varaktig inflationsuppgång. Riksbanken skulle då behöva höja styrräntan, trots att den ekonomiska aktiviteten i det fallet blir tydligt lägre, skrev Riksbanken i sitt uttalande.

Men det finns också ett scenario där man kan behöva sänka räntan.

– Ett annat möjligt scenario är att de negativa effekterna på efterfrågan blir mer betydande samtidigt som inflationstrycket blir svagare. Riksbanken skulle då behöva sänka styrräntan för att stimulera efterfrågan och därigenom stabilisera inflationen vid målet, enligt Riksbanken.

LÄS OCKSÅ: Sveriges bästa sparkonton utsedda - flera har sänkt

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen