Tung smäll för svenska konsumenter – 8 av 10 företag överens

2025 02 27

Åtta av tio företag tror på prisökningar de kommande månaderna.

Det framhåller Konjunkturinstitutets (KI) i sin senaste statistik över företagens prisplaner.

Enligt KI markerar de förväntade prishöjningarna den högsta nivån sedan 2023.

– Prisplanerna pekar i större utsträckning än normalt på att försäljningspriserna kommer att öka de kommande tre månaderna, skriver KI och fortsätter:

– I dagligvaruhandeln svarar företagen i mycket större utsträckning än normalt att de tror att priserna kommer öka de kommande tre månaderna.

Matpriserna rusar

Den nya prognosen följer en tydlig trend.

Årets första månad präglades av flera prisökningar – bland annat sköt livsmedelspriserna i höjden.

Enligt statistik från Matpriskollen ökade matpriserna med 0,8 procent i januari.

– Priserna har inte ökat så här mycket en enskild månad sedan i mars 2023. Det är oroväckande, säger jämförelsesajtens vd och grundare Ulf Mazur.

– Varje procents ökning innebär i sin tur ungefär 3,5 miljarder kronor på ett år för landets hushåll så de har redan blivit omkring 2 miljarder kronor fattigare i januari, fortsätter han och konstaterar att prisuppgången i januari är den största ökningen för en enskild månad sedan finansminister Elisabeth Svantersson (M) kallade upp matjättarna i mars 2023.

– Många enskilda produkter har ökat med mer än 25 procent. Det är ökningar vi hade för några år sedan, men man hade ju hoppats att det skulle var slut med det vid det här laget.

”Ökade med 41,6 procent”

Kakaoprodukter sticker ut i statistiken. I många fall ökade priset för enskilda produkter med över 20 procent i januari.

– Garants 250 gram kakao ökade exempelvis med 41,6 procent, och detta drivs förstås av effekter från omvärlden. Det tar också med sig priserna på saker som mörk choklad där Icas bakchoklad på 200 gram ökade med 29,2 procent, säger Ulf Mazur.

Foto: Gonghuimin468 resp Axfood

Text: Redaktionen

Riksbankschefen varnar svenska folket – gör dessa tre saker

2025 03 10

Riksbankschefen Erik Thedéen och vice riksbankschef Aino Bunge går nu ut och varnar om att det svenska betalsystemet är sårbart i händelse av kris eller krig.

De vill se en rad åtgärder i samhället för att säkra betalsystemet.

Samtidigt understryker de att även allmänheten måste hjälpa till – och uppmanar svenska folket att göra tre saker.

Riktar uppmaningar till folket

På måndag presenteras Riksbankens Betalningsrapport, och inför detta går riksbankschefen och vice riksbankschefen ut med en varning i en debattartikel i DN.

De menar att ett sårbart betalningssystem kan få svåra konsekvenser för samhället.

Riksbankschefen och hans vice understryker bland annat vikten av att kunna betala med kort offline samt att man måste kunna betala livsnödvändiga varor med kontanter.

Samtidigt riktar de tre uppmaningar till svenska folket.

– Ha kontanter i mindre valörer hemma som räcker för en veckas inköp av livsnödvändiga varor, lyder den första uppmaningen.

Men det räcker inte att bara ha kontanter hemma, menar riksbankschefen.

Uppmanas använda kontanterna

För att understödja ett starkt betalningssystem bör man också använda kontanter ibland.

– Använda kontanterna med jämna mellanrum. Butiker och banker behöver se en efterfrågan för att de ska fortsätta ta emot dem, menar Erik Thedéen och Aino Bunge i debattartikeln.

Dessutom uppmanar de svenskarna att ha minst två olika betalkort.

– Ha kort från minst två olika kortutgivare för att kunna betala om ett kort inte fungerar samt komma ihåg pinkoder och fysiska kort ifall det inte går att betala med telefonen, skriver debattörerna.

Riksbanken har redan tidigare krävt lagkrav om att näringsidkare ska kunna ta emot kontanter, vilket MarcusOscarsson.se tidigare har rapporterat om.

– Vi anser att det är bråttom. Det är viktigt från en beredskapssynvinkel att hushållen kan betala för livsmedel, mediciner och drivmedel, har första vice riksbankschef Anna Breman tidigare sagt till SR.

Sätter tidsfrist

Riksbankschefen och vice riksbankschefen kräver också att aktörer som är involverade i kortbetalning ska säkra möjligheten att betala offline, och att den möjligheten ska garanteras senast 1 juli 2026.

Dessutom förordar de en kontantplikt vid försäljning av livsnödvändiga varor.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen