Tung profil övertygad: Stor förändring för bostadsägare

2024 05 22

I en intervju med Di flaggar byggkoncernen JM:s långvarige vd Johan Skoglund för att bostadspriserna kan öka kraftigt de kommande åren. 

– Det som styr bostadspriserna är i grunden hur det går för svenskt näringsliv. Är räntan normal och det fortsätter gå bra för vårt näringsliv kommer bostadspriserna vara mycket högre om tio år än i dag, säger han till tidningen.

Skoglund är övertygad om att många svenskar kommer fortsätta att lägga en stor del av sin disponibla inkomst på bostaden, vilket kommer dra upp efterfrågan på bostäder.

Vd:n bedömer att bostadspriserna kan öka med över 30 procent på sina håll.

– Det kommer vara stor efterfrågan på bostäder i storstäderna, där jobben skapas. Bostadspriserna kan nog vara cirka 35 procent högre om tio år i storstäderna, säger han till Di.

Marknaden vänder

Johan Skoglund har varit vd för JM i 22 år.

Nästa vecka går profilen i pension.

Under sina år vid styret har Skoglund upplevt både uppgångar och nedgångar på bostadsmarknaden.  Den senaste tiden har han fått uppleva en ordentligt krasch.

Enligt bransch- och arbetargivarorganisationen Byggföretagens senaste prognos väntas endast 23 600 bostäder påbörjas under 2024, vilket kan jämföras med över 60 000 bostäder 2021.

Skoglund ser dock positivt på framtiden.

– Sedan december i fjol känner vi att marknaden blir lite bättre för varje månad. Jag tror inte att det går rakt upp, utan att det fortsätter att förbättras i takt med att Riksbanken sänker räntan, säger han till tidningen.

I en intervju med SvD förutspår Skoglund att JM kan bygga lika mycket som förr om cirka två år.

– Förhoppningsvis 2026. Vi kommer att vara snabba när det vänder, och då skulle vi kunna ha över 2 500 byggstarter igen.

Fakta JM

- JM är en av Nordens ledande projektutvecklare av bostäder och bostadsområden. Verksamheten är fokuserad på nyproduktion av bostäder i attraktiva lägen med tyngdpunkt på expansiva storstadsområden och universitetsorter i Sverige, Norge och Finland.

- JM arbetar också med projektutveckling av kommersiella lokaler samt entreprenadverksamhet, huvudsakligen i Storstockholmsområdet. JM ska i all verksamhet främja ett långsiktigt hållbarhetsarbete.

- Byggkoncernen omsätter cirka 16 miljarder kronor och har cirka 2 200 medarbetare. JM AB är ett publikt bolag noterat på NASDAQ Stockholm, segmentet Large Cap.

Foto: Z. Lee

Text: Redaktionen

Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 07

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

– Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

– Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet. 

– Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

– Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning. 

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen