29sep2025

Trumps plan för Nato: Här är länderna som överges

2024 07 04

Republikanernas Donald Trump ser ut att bli USA:s nästa president.

Med endast några månader kvar till valet i november leder Trump över sittande president Joe Biden i flera mätningar.

Om Trump återfår makten i Vita huset kommer det sannolikt innebära stora politiska förändringar för USA. Inte minst skiljer sig Trumps och Bidens syn på USA:s roll i världspolitiken.

Donald Trump har utryckt ett förakt mot internationella samarbeten, tagit avstånd från allierade i Nato och EU och avslutat eller omförhandlat flera internationella avtal rörande miljö och frihandel.

Trump har också hotat att ta ut USA ur försvarsalliansen Nato.

Ett sådant scenario är dock osannolikt om Trump väljs till president i november, rapporterar Politico.

Tidningen hänvisar till flera nationella säkerhetstjänstemän och försvarsexperter som arbetade för Trumps under hans första presidentperiod och som kommer att arbeta för honom om han vinner valet.   

Enligt källorna kan dock Nato komma att förändras betydligt om Trump blir president igen. 

Trump-medarbetarna uppger att det finns en utarbetad plan för hur Trump vill förändra USA:s roll och inställning till Nato.

Här är planen

Enligt källorna kommer USA behålla sitt kärnvapenparaply över Europa under en andra Trump-period. Flygbaser i Tyskland, Turkiet och Storbritannien ska lämnas intakta, och USA kommer även ha kvar sina marinstyrkor i Europa.

Däremot planerar Trump-administrationen att dra tillbaka huvuddelen av amerikanska marksoldater, pansarfordon, logistikkommandon och artilleri. Planen är att europeiska länder ska ta över ansvaret när USA lämnar.

– Skiftet skulle innebära att USA avsevärt och väsentligt minskar sin militära roll i Europa och tar ett steg tillbaka i stället för att vara den primära leverantören av stridskraft till Europa. USA blir någon som endast ger stöd i kristider, säger försvarsexperten Dan Caldwell till Politico.

Länderna som överges

En annan del av Trumps plan för Nato kallas för ett ”Nato-system i två nivåer”.

Det innebär att medlemsländer, som inte spenderar 2 procent av BNP på försvaret i enlighet med Natos krav, inte kan förvänta sig amerikanskt stöd vid en militär konfrontation.

Förslaget kan strida mot artikel 5 i Natos stadga, som innebär att en attack mot en medlem av alliansen kommer att betraktas som en attack mot alla. Natomedlemmar är skyldiga att agera om ett annat land attackeras.

– Trumps utrikespolitiska experter har dock noterat att språket i artikel 5 är flexibelt och inte kräver att någon medlem svarar med ”militär kraft”, uppger Politico.

Om Trump får sin vilja igenom skulle det innebära att följande Natoländer inte kan räkna med amerikanskt militärt stöd vid en attack från främmande makt:

- Luxemburg

- Belgien

- Spanien

- Turkiet

- Slovenien

- Kanada

- Italien

- Portugal

- Tjeckien

- Tyskland

- Danmark

- Norge

- Nederländerna

- Albanien

- Kroatien

- Bulgarien

- Nordmakedonien

- Montenegro

- Frankrike

Källa: Forces Network (februari 2024)

Två tredjedelar väntas klara målet snart

Många Natomedlemmar, som i dag inte klarar 2-procentmålet, ser dock ut att göra det framöver..

– Under 2024 förväntar vi att två tredjedelar av länderna klarar eller överträffar målet om att 2 procent av BNP investeras i försvaret, sade Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg i mars 2024.

Foto: Nato

Text: Redaktionen


2-åring död – grannarna i chock

2025 12 21

En tvåårig pojke har förlorat livet i Danmark.

De tragiska uppgifterna kommer sent på söndagseftermiddagen.

Den tvååriga pojken dog efter att ha fallit från ett höghus på söndagen, rapporterar danska medier.

Tvååring död

Den danska polisen bekräftar händelsen på X.

– En 2-årig pojke har under förmiddagen avlidit efter ett fall från ett höghus i Høje Gladsaxe, skriver polisen.

– Händelsen utreds som mord. En 32-årig man har gripits och delgivits misstanke i ärendet. Han förväntas bli häktad under morgondagen.

Det är i nuläget oklart om 32-åringen har någon koppling till barnet.

Grannarna i chock

TV2:s reporter berättar att de boende i fastigheten som den tvåårige pojken föll ifrån är chockade.

Inga ytterligare detaljer kring händelsen har kommit från polisen med hänvisning till den pågående utredningen.

Under morgondagen väntas den misstänkte häktas, uppger TV2.

Det finns i nuläget inga uppgifter om att några andra personer ska ha varit närvarande när tvååringen föll från höghuset.

Läs mer: Två ryska stridsflygplan attackerade

Dödsfall i trafiken

På söndagen meddelar den svenska polisen att en person har omkommit efter en trafikolycka i Skellefteå.

– En person blev påkörd och omkom i samband med händelsen. Anhöriga är underrättade, framhåller polisen.

– Föraren av bilen fördes med ambulans till sjukhus.

Är anhållen

Förhör har hållits och mannen som framförde fordonet är anhållen efter beslut från åklagare. 

Ärendet rubriceras som vållande till annans död och vårdslöshet i trafik.

– Polisen ska utreda hur olyckan gått till. Förhör ska hållas. Platsen har dokumenterats och bilen är tagen i beslag för teknisk undersökning, förklarar polisen.

Trafikolyckor har även inträffat i bland annat Enköping, Uppsala och Motala under söndagen.

Läs mer: EU ska betala 32 miljarder om året – tre länder slipper

Arkivfoto: Polisen

Text: Redaktionen


20 december 2025

Ny lag om kontanter på väg – redan nästa år

2025 12 21

Regeringen har lagt fram ett nytt lagförslag gällande kontanter.

Ett nytt lagförslag har lagts fram av regeringen som ska göra det obligatoriskt för butiker och apotek att ta emot kontanter.

Detta för att alla konsumenter fortfarande ska kunna välja hur de vill betala.

Kontanter blir ett lagkrav

Regeringen har lagt fram en lagrådsremiss som föreslår att livsmedelsbutiker och apotek som huvudregel måste ta emot kontanter i bemannade kassor.

Förslaget ingår i åtgärder för att ”stärka kontanternas funktionssätt som betalningsmedel” och syftar till att kontanter inte ska försvinna helt ur den vardagliga handeln. 

Syftet är att säkerställa att människor inte tvingas använda kort eller mobilappar mot sin vilja.

– Kontanter är också en fråga om inkludering i samhället för de grupper som har svårigheter att hantera olika tekniska lösningar, skriver Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) tillsammans med andra ansvariga politiker, i en debattartikel.

De menar att kontanter är en ”hörnsten i ett inkluderande och motståndskraftigt samhälle” eftersom många människor fortfarande är beroende av kontanter i vardagen.

LÄS MER: EU ska betala 32 miljarder om året – tre länder slipper

Vad innebär lagändringen?

För gemene man kan detta få konkret betydelse redan nästa år.

Idag väljer fler och fler butiker att sluta ta emot kontanter, vilket skapat problem särskilt för äldre, turister eller de som föredrar kontanter.

Med den nya lagen ska du som konsument ha rätt att få betala med kontanter i matbutiker och apotek, så länge det är en bemannad kassa. 

Samtidigt ska det finnas undantag i lagen – exempelvis om kontanthanteringen gör verksamheten osäker eller kostsam, eller om det gäller en enskild betalning där butikens säkerhet riskeras. 

Fler åtgärder väntar

Lagen innehåller också förslag som gör det lättare att sätta in kontanter på banken och att företag kan få hjälp med växel och dagskassa.

Tanken är att kontanter ska fungera smidigt i vardagen, inte bara finnas kvar som en symbolisk rättighet.

– För att kontanter ska vara ett fungerade betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

Lagen väntas träda i kraft 1 juli 2026.

LÄS MER: Enorm kris i Ryssland – jämförs med Sovjets kollaps

Foto: C Meinersmann

Text: Redaktionen