Trumps plan för Nato: Här är länderna som överges

2024 07 04

Republikanernas Donald Trump ser ut att bli USA:s nästa president.

Med endast några månader kvar till valet i november leder Trump över sittande president Joe Biden i flera mätningar.

Om Trump återfår makten i Vita huset kommer det sannolikt innebära stora politiska förändringar för USA. Inte minst skiljer sig Trumps och Bidens syn på USA:s roll i världspolitiken.

Donald Trump har utryckt ett förakt mot internationella samarbeten, tagit avstånd från allierade i Nato och EU och avslutat eller omförhandlat flera internationella avtal rörande miljö och frihandel.

Trump har också hotat att ta ut USA ur försvarsalliansen Nato.

Ett sådant scenario är dock osannolikt om Trump väljs till president i november, rapporterar Politico.

Tidningen hänvisar till flera nationella säkerhetstjänstemän och försvarsexperter som arbetade för Trumps under hans första presidentperiod och som kommer att arbeta för honom om han vinner valet.   

Enligt källorna kan dock Nato komma att förändras betydligt om Trump blir president igen. 

Trump-medarbetarna uppger att det finns en utarbetad plan för hur Trump vill förändra USA:s roll och inställning till Nato.

Här är planen

Enligt källorna kommer USA behålla sitt kärnvapenparaply över Europa under en andra Trump-period. Flygbaser i Tyskland, Turkiet och Storbritannien ska lämnas intakta, och USA kommer även ha kvar sina marinstyrkor i Europa.

Däremot planerar Trump-administrationen att dra tillbaka huvuddelen av amerikanska marksoldater, pansarfordon, logistikkommandon och artilleri. Planen är att europeiska länder ska ta över ansvaret när USA lämnar.

– Skiftet skulle innebära att USA avsevärt och väsentligt minskar sin militära roll i Europa och tar ett steg tillbaka i stället för att vara den primära leverantören av stridskraft till Europa. USA blir någon som endast ger stöd i kristider, säger försvarsexperten Dan Caldwell till Politico.

Länderna som överges

En annan del av Trumps plan för Nato kallas för ett ”Nato-system i två nivåer”.

Det innebär att medlemsländer, som inte spenderar 2 procent av BNP på försvaret i enlighet med Natos krav, inte kan förvänta sig amerikanskt stöd vid en militär konfrontation.

Förslaget kan strida mot artikel 5 i Natos stadga, som innebär att en attack mot en medlem av alliansen kommer att betraktas som en attack mot alla. Natomedlemmar är skyldiga att agera om ett annat land attackeras.

– Trumps utrikespolitiska experter har dock noterat att språket i artikel 5 är flexibelt och inte kräver att någon medlem svarar med ”militär kraft”, uppger Politico.

Om Trump får sin vilja igenom skulle det innebära att följande Natoländer inte kan räkna med amerikanskt militärt stöd vid en attack från främmande makt:

- Luxemburg

- Belgien

- Spanien

- Turkiet

- Slovenien

- Kanada

- Italien

- Portugal

- Tjeckien

- Tyskland

- Danmark

- Norge

- Nederländerna

- Albanien

- Kroatien

- Bulgarien

- Nordmakedonien

- Montenegro

- Frankrike

Källa: Forces Network (februari 2024)

Två tredjedelar väntas klara målet snart

Många Natomedlemmar, som i dag inte klarar 2-procentmålet, ser dock ut att göra det framöver..

– Under 2024 förväntar vi att två tredjedelar av länderna klarar eller överträffar målet om att 2 procent av BNP investeras i försvaret, sade Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg i mars 2024.

Foto: Nato

Text: Redaktionen


17 SEP 2025

UPPGIFTER: Stor plan för att knäcka Ungern

2025 09 26

EU uppges ha en plan för att finta bort Ungern.

Ungerns premiärminister Viktor Orbán sätter ofta käppar i hjulen för EU-beslut som han inte gillar.

Det handlar inte minst om beslut som rör EU:s stöd till Ukraina och sanktioner mot Putins Ryssland.

Men nu uppges Bryssel ha en plan för att manövrera ut Ungern.

Kan finta bort Ungern

Inom EU finns det planer på att använda frysta ryska tillgångar för att ge ett ”skadeståndslån” till Ukraina, rapporterar Politico.

Men Viktor Orbán står i vägen för planerna.

EU:s juridiska experter hoppas dock på att hitta juridiska kryphål – så att man kan isolera Ungern och fatta beslut utan deras medverkan.

Att beslagta ryska tillgångar och låna ut dem till Ukraina kräver enhällighet bland EU:s 27 medlemsländer, vilket innebär att den mest Putinvänlige ledaren, Orbán, kan lägga in sitt veto.

Men nu undersöker Bryssel nya tolkningar som skulle göra det möjligt att fatta beslut med kvalificerad majoritet istället för enhällighet, enligt tidningen.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Ungerska drönare över Ukraina

Vill göra ny tolkning

Enligt fyra källor till tidningen hoppas EU-kommissionen att kunna basera agerandet på några slutsatser som alla EU-ledare kom överens om och gjorde ett gemensamt uttalande om i december förra året. Även Orbán var med på överenskommelsen.

– Rysslands tillgångar bör förbli orörliga tills Ryssland upphör med sitt anfallskrig mot Ukraina och kompenserar landet för de skador som orsakats av detta krig, hette det i uttalandet.

Det har tolkats som att tillgångarna ska vara frysta medan räntorna kan användas.

Nu vill EU-kommissionen dock göra en ny tolkning där man menar att det räcker med en kvalificerad majoritet för att ändra reglerna.

Det skulle dock kräva att man får med sig de flesta andra länder förutom Ungern.

– Detta skulle kräva en politisk överenskommelse på hög nivå av alla eller de flesta stats- och regeringschefer, uppger kommissionen, enligt tidningen.

Befinner sig ”i gråzonen”

Att få med sig andra länder i beslutet väntas bli svårt. Bland annat Slovakien har ibland intagit en mer Putinvänlig hållning, medan flera andra länder vill vara försiktiga av andra skäl.

Diskussionerna om lånet väntas fortsätta när EU:s stats- och regeringschefer träffas i Köpenhamn nästa vecka. Ett formellt beslut kan komma att fattas i oktober.

– Målet i Köpenhamn är att samla tillräckligt med stöd från andra länder för att isolera Orbán, säger en EU-diplomat, som emellertid medger att EU befinner sig ”i gråzonen" med det förslag man nu försöker få igenom, enligt tidningen.

LÄS OCKSÅ: Sergej Lavrov ursinnig: "Ni har förklarat krig"

Foto: Philippe BUISSIN Europeiska unionen 2024

Text: Redaktionen


JUST NU: Zelenskyj vädjar till Trump – ”Behöver en sak”

2025 09 26

Zelenskyj vädjar till Trump om en sak som han menar kan tvinga Putin till fredssamtal.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj träffade sin amerikanska kollega Donald Trump i anslutning till FN:s generalförsamling i New York på tisdagen.

I samband med det har Zelenskyj bett Trump om ett vapen som han menar kan tvinga Putin till förhandlingsbordet.

Vädjar till Trump

På onsdagen bekräftade Zelenskyj att han bett om ett vapensystem som kan sätta maximal press på Putin – kanske utan att Ukraina ens behöver använda det, rapporterar Axios. Zelenskyj sade dock inte vilket vapensystem det rörde sig om.

En ukrainsk källa uppger dock att det handlar om Tomahawk-robotar, enligt tidningen.

Zelenskyj ska alltså ha bett om långdistansrobotar av typ Tomahawk i samband med mötet med Trump.

Det handlar om robotar som har en räckvidd på upp till 2 500 kilometer och kan bära en stridsspets på 450 kilo, även i form av en klusterbomb, rapporterar Svenska Yle.

Med den roboten kan man i teorin nå exempelvis militärbaser i Murmansk, enligt kanalen.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Ungerska drönare över Ukraina

”Vi behöver en sak”

Volodymyr Zelenskyj anser enligt uppgift att Putin skulle tvingas till fredsförhandlingar om Ukraina hade tillgång till Tomahawk-robotar.

På onsdagen fick Zelenskyj en fråga om vilken enskild sak Donald Trump kan göra för att hjälpa Ukraina att vinna kriget.

– Jag tror att president Trump vet. Jag sade till honom igår vad vi behöver, en sak, sade Zelenskyj, utan att uttryckligen nämna Tomahawk-robotar, enligt Axios.

– Förresten, vi behöver det, men det betyder inte att vi kommer att använda det. För om vi får det, tror jag att det blir ytterligare press på Putin att sätta sig ned och samtala, tillade den ukrainska presidenten.

Har fått nej tidigare

Det är dock oklart hur Donald Trump ställer sig till Zelenskyjs begäran. ”Vi ska jobba på det”, uppges Trump ha svarat, utan att ge något tydligare besked.

Ukraina har vid ett flertal tillfällen bett USA om Tomahawk-robotar. USA:s tidigare president Joe Biden sade nej till denna begäran av rädsla för en eskalering av kriget.

Även Trump har tidigare sagt nej till Ukrainas begäran.

LÄS OCKSÅ: Sergej Lavrov ursinnig: ”Ni har förklarat krig”

Foto: White House Official Photographer Information: Vita Huset avstår från feb 2025 att uppge fotograf för många av sina bilder

Text: Redaktionen