Trumps plan för Nato: Här är länderna som överges

2024 07 04

Republikanernas Donald Trump ser ut att bli USA:s nästa president.

Med endast några månader kvar till valet i november leder Trump över sittande president Joe Biden i flera mätningar.

Om Trump återfår makten i Vita huset kommer det sannolikt innebära stora politiska förändringar för USA. Inte minst skiljer sig Trumps och Bidens syn på USA:s roll i världspolitiken.

Donald Trump har utryckt ett förakt mot internationella samarbeten, tagit avstånd från allierade i Nato och EU och avslutat eller omförhandlat flera internationella avtal rörande miljö och frihandel.

Trump har också hotat att ta ut USA ur försvarsalliansen Nato.

Ett sådant scenario är dock osannolikt om Trump väljs till president i november, rapporterar Politico.

Tidningen hänvisar till flera nationella säkerhetstjänstemän och försvarsexperter som arbetade för Trumps under hans första presidentperiod och som kommer att arbeta för honom om han vinner valet.

Enligt källorna kan dock Nato komma att förändras betydligt om Trump blir president igen.

Trump-medarbetarna uppger att det finns en utarbetad plan för hur Trump vill förändra USA:s roll och inställning till Nato.

Här är planen

Enligt källorna kommer USA behålla sitt kärnvapenparaply över Europa under en andra Trump-period. Flygbaser i Tyskland, Turkiet och Storbritannien ska lämnas intakta, och USA kommer även ha kvar sina marinstyrkor i Europa.

Däremot planerar Trump-administrationen att dra tillbaka huvuddelen av amerikanska marksoldater, pansarfordon, logistikkommandon och artilleri. Planen är att europeiska länder ska ta över ansvaret när USA lämnar.

– Skiftet skulle innebära att USA avsevärt och väsentligt minskar sin militära roll i Europa och tar ett steg tillbaka i stället för att vara den primära leverantören av stridskraft till Europa. USA blir någon som endast ger stöd i kristider, säger försvarsexperten Dan Caldwell till Politico.

Länderna som överges

En annan del av Trumps plan för Nato kallas för ett ”Nato-system i två nivåer”.

Det innebär att medlemsländer, som inte spenderar 2 procent av BNP på försvaret i enlighet med Natos krav, inte kan förvänta sig amerikanskt stöd vid en militär konfrontation.

Förslaget kan strida mot artikel 5 i Natos stadga, som innebär att en attack mot en medlem av alliansen kommer att betraktas som en attack mot alla. Natomedlemmar är skyldiga att agera om ett annat land attackeras.

– Trumps utrikespolitiska experter har dock noterat att språket i artikel 5 är flexibelt och inte kräver att någon medlem svarar med ”militär kraft”, uppger Politico.

Om Trump får sin vilja igenom skulle det innebära att följande Natoländer inte kan räkna med amerikanskt militärt stöd vid en attack från främmande makt:

- Luxemburg

- Belgien

- Spanien

- Turkiet

- Slovenien

- Kanada

- Italien

- Portugal

- Tjeckien

- Tyskland

- Danmark

- Norge

- Nederländerna

- Albanien

- Kroatien

- Bulgarien

- Nordmakedonien

- Montenegro

- Frankrike

Källa: Forces Network (februari 2024)

Två tredjedelar väntas klara målet snart

Många Natomedlemmar, som i dag inte klarar 2-procentmålet, ser dock ut att göra det framöver..

– Under 2024 förväntar vi att två tredjedelar av länderna klarar eller överträffar målet om att 2 procent av BNP investeras i försvaret, sade Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg i mars 2024.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

PROGNOSEN: Då gör sommarvärmen comeback – “varmare än normalt”

2024 07 04

Sommarvärmen har ersatts med regn och rusk de senaste dagarna.

Och det kommer att bli sämre innan det blir bättre för alla som väntar på solen.

– Ett mer omfattade lågtryck väntas in från sydväst under torsdagen och rör sig sakta upp över landet med regn och skurar, erfar SMHI:s meteorolog Christopher Greenland om torsdagen.

Han tillägger:

– I samband med lågtrycket väntas tilltagande vind från väst eller sydväst med upp mot friska eller hårda vindbyar. Ytterligare en portion med regn förs in från sydväst på fredagen.

SMHI: Mitten på nästa vecka

Men det gäller att ha tålamod. Bättre väder ser ut att vara på gång.

Det menar Christopher Greenlands kollega på SMHI, meteorologen Therese Fougman, som hänvisar till en längre prognos.

– Det ser ut som att det från mitten på nästa vecka skulle kunna bli lite varmare och stabilt väder. Lite mindre skurar, kanske lite mer sol. Vi får stå ut så länge och ta det goda med det onda, säger hon till Sveriges Radio.

Långtidsprognosen: "Varmare än normalt"

Prognosen får visst stöd från vädertjänsten Klart.se som tidigare förutspått att blött väder för Norrland och Västsverige långsamt kommer att ersättas med varmare väder under juli månad.

Enligt samma rapport, som visserligen togs fram i juni, ser den nuvarande månaden till och med ut att leva upp till ryktet om att vara årets varmaste månad för de flesta.

– Det finns signaler som pekar på att det sannolikt blir varmare än normalt i stora delar av landet som får dominera vädret under juli månad, framhåller Lasse Rydqvist, meteorolog på Klart, i långtidsprognosen.

"Vecka 30-31"

Undantaget blir mellersta och norra Norrland som under julis inledning spås få lägre temperaturer än vad det brukar vara så här års.

– Runt mitten av juli kommer emellertid värmen leta sig in till så gott som hela landet, fortsätter Lasse Rydqvist.

– Men det är framför allt under avslutningen, mot vecka 30-31, som kan bjuda på mer ordentlig högsommarvärme.

Regnigt hela veckan

Den här veckan, och helgen, blir dock som sagt en regnig historia. Det är både Klart och SMHI överens om.

– Under lördagen rör sig lågtrycket med regn och skurar åt nordost över norra Sverige. Samtidigt väntas ytterligare lågtryck från sydväst in över södra Sverige. Detaljerna i väderutvecklingen är ännu osäker, men som det ser ut fortsatt växlingsrikt väder med sol varvat med regn in över söndagen, kommenterar Christopher Greenland.

Foto: E. Robertson

Text: Redaktionen

Svenska butiker hotar lägga ned – tålamodet nästan slut

2024 07 03

Många svenska butiker hotar att lägga ned för att de har fått nog av ett allvarligt problem.

Svenska handlare utsätts ofta för brott, visar nya siffror.

Siffror från Svensk Handels Trygghetsbarometer visar att 50 procent, alltså varannan butik, har blivit utsatta för brott under det andra kvartalet 2024.

Det är en liten minskning jämfört med föregående kvartal, men en ökning på sju procentenheter jämfört med motsvarande period förra året.

Nu börjar många inom handeln bli rejält trötta på problemet.

– Handlarnas tålamod är inte oändligt, och allt fler funderar nu på att lägga ned sin butik till följd av upprepad brottslighet och en hopplöshet kring att rättsväsendet inte tar mängdbrotten på allvar, säger Nina Jelver, säkerhetschef på Svensk Handel, i ett uttalande.

Olika typer av stöld

Det vanligaste brottet som butiker utsätts för är stöld, följt av hotfullt beteende från besökare eller kund.

Siffror från Svensk Handel visar att det stjäls för över 10,5 miljarder kronor i svenska butiker varje år.

43 procent av handlarna uppger i Trygghetsbarometern att de har utsatts för stöld den senaste veckan.

Stölderna kan ske på olika sätt. Utöver vanliga stölder så har det blivit allt vanligare att kunder fuskar med självskanningen.

– Det kan vara regelrätta stölder, men vi ser även hur allt fler privatpersoner passar på att medvetet slå in fel varor i självscanningen. Vi vill verkligen betona att även det är att klassa som stöld, vilket i slutändan kan leda till att möjligheten till självscanning försvinner, säger Nina Jelver.

Få polisanmäler

Det är dock vanligt att stölder aldrig polisanmäls.

Statistiken visar att fler än tre av fyra handlare avstår ifrån att göra en anmälan.

Det kan bero dels på att man inte hittar den skyldige, dels på att man känner att anmälan sällan ger resultat.

Från Svensk Handels sida kräver man nu att politiker och polisen ska ta till sig dessa siffror och vidta åtgärder.

– Vilka signaler skickas egentligen när tre av fyra handlare inte tycker det är mödan värt att polisanmäla? Samtidigt är det viktigt att poängtera att handeln har en viktig roll att spela. Vi måste polisanmäla alla typer av brott för att påvisa hur stort problemet faktiskt är, säger Nina Jelver.

Foto: Ica-gruppen, Jessica Gow

Text: Redaktionen