Trumps plan för Nato: Här är länderna som överges

2024 07 04

Republikanernas Donald Trump ser ut att bli USA:s nästa president.

Med endast några månader kvar till valet i november leder Trump över sittande president Joe Biden i flera mätningar.

Om Trump återfår makten i Vita huset kommer det sannolikt innebära stora politiska förändringar för USA. Inte minst skiljer sig Trumps och Bidens syn på USA:s roll i världspolitiken.

Donald Trump har utryckt ett förakt mot internationella samarbeten, tagit avstånd från allierade i Nato och EU och avslutat eller omförhandlat flera internationella avtal rörande miljö och frihandel.

Trump har också hotat att ta ut USA ur försvarsalliansen Nato.

Ett sådant scenario är dock osannolikt om Trump väljs till president i november, rapporterar Politico.

Tidningen hänvisar till flera nationella säkerhetstjänstemän och försvarsexperter som arbetade för Trumps under hans första presidentperiod och som kommer att arbeta för honom om han vinner valet.

Enligt källorna kan dock Nato komma att förändras betydligt om Trump blir president igen.

Trump-medarbetarna uppger att det finns en utarbetad plan för hur Trump vill förändra USA:s roll och inställning till Nato.

Här är planen

Enligt källorna kommer USA behålla sitt kärnvapenparaply över Europa under en andra Trump-period. Flygbaser i Tyskland, Turkiet och Storbritannien ska lämnas intakta, och USA kommer även ha kvar sina marinstyrkor i Europa.

Däremot planerar Trump-administrationen att dra tillbaka huvuddelen av amerikanska marksoldater, pansarfordon, logistikkommandon och artilleri. Planen är att europeiska länder ska ta över ansvaret när USA lämnar.

– Skiftet skulle innebära att USA avsevärt och väsentligt minskar sin militära roll i Europa och tar ett steg tillbaka i stället för att vara den primära leverantören av stridskraft till Europa. USA blir någon som endast ger stöd i kristider, säger försvarsexperten Dan Caldwell till Politico.

Länderna som överges

En annan del av Trumps plan för Nato kallas för ett ”Nato-system i två nivåer”.

Det innebär att medlemsländer, som inte spenderar 2 procent av BNP på försvaret i enlighet med Natos krav, inte kan förvänta sig amerikanskt stöd vid en militär konfrontation.

Förslaget kan strida mot artikel 5 i Natos stadga, som innebär att en attack mot en medlem av alliansen kommer att betraktas som en attack mot alla. Natomedlemmar är skyldiga att agera om ett annat land attackeras.

– Trumps utrikespolitiska experter har dock noterat att språket i artikel 5 är flexibelt och inte kräver att någon medlem svarar med ”militär kraft”, uppger Politico.

Om Trump får sin vilja igenom skulle det innebära att följande Natoländer inte kan räkna med amerikanskt militärt stöd vid en attack från främmande makt:

- Luxemburg

- Belgien

- Spanien

- Turkiet

- Slovenien

- Kanada

- Italien

- Portugal

- Tjeckien

- Tyskland

- Danmark

- Norge

- Nederländerna

- Albanien

- Kroatien

- Bulgarien

- Nordmakedonien

- Montenegro

- Frankrike

Källa: Forces Network (februari 2024)

Två tredjedelar väntas klara målet snart

Många Natomedlemmar, som i dag inte klarar 2-procentmålet, ser dock ut att göra det framöver..

– Under 2024 förväntar vi att två tredjedelar av länderna klarar eller överträffar målet om att 2 procent av BNP investeras i försvaret, sade Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg i mars 2024.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Kritiken mot regeringens upprustning – “Kan dra in oss i krig”

2025 03 27

Svenska freds är missnöjda med regeringens beslut om upprustning.

Svenska staten ska fram till 2035 låna 300 miljarder kronor efter att regeringen och SD fattat beslut om upprustning.

Det har inte fallit väl hos organisationen Svenska freds – som menar att upprustningen i sig kan dra in Sverige i krig.

Det rapporterar SVT.

“Kan dra in oss”

Kerstin Bergeå, ordförande i Svenska freds- och skiljedomsföreningen, kommenterar beslutet och säger att det finns faror med regeringens beslut.

– Det kan leda till upprustningsspiraler som drar in oss i krig. Vi måste satsa på fredsbyggande insatser istället, säger hon till SVT.

“Måste gå före”

Bergeå fortsätter med att förklara att hon anser att det finns andra sätt att bedöma det spända geopolitiska läget på.

Det är inte upprustning som ska stå i fokus, menar hon, utan motsatsen.

– Vi måste gå före och säga att nu är det dags för en nedrustningsspiral. Det funkade under kalla kriget när det var som mest spänt, menar hon.

Stora satsningar

Regeringen och Sverigedemokraterna vill möjliggöra inköp av ny försvarsmateriel för 25 miljarder kronor från och med 2025, som kan levereras under 2026–2028.

Det rör sig om så kallade läglighetsköp, det vill säga beställningar som Försvarsmakten eller Försvarets materielverk kan göra där marknaden relativt snabbt kan möta krigsorganisationens behov.

Det kan till exempel handla om mer luftvärn, drönare, raketartilleri samt personlig utrustning och ammunition.

Även till Ukraina

Ryssland, Ukraina och USA är inblandade i pågående förhandlingar om hur man ska gå tillväga för att uppnå ett fredsavtal.

Samtidigt fortsätter stridigheterna i Ukraina – och regeringen utökar det militära stödet till det krigshärjade landet.

– Rysslands aggression mot Ukraina är en ödesfråga för Sveriges och Europas säkerhet, meddelar regeringen.

– Regeringen vill därför höja den beslutade ekonomiska ramen för militärt stöd till Ukraina från 25 miljarder kronor till drygt 40 miljarder kronor under 2025.

Foto: C. Qvist Försvarsmakten

Text: Redaktionen

Skräckupptäckt när barn klagade på “monster” under sängen

2025 03 27

Små barn räds ofta “monster” under sängen.

Men en händelse i Kansas i centrala USA har gett det hela en ny innebörd – åtminstone för de involverade.

En barnvakt hittade nämligen en man som gömde sig under ett barns säng i delstaten efter att barnet klagat på att det fanns ett ”monster” där.

Det rapporterar BBC.

Skulle visa

Ett barn hade – som många andra – uttryckt rädsla om “monster under sängen” för sin barnvakt.

Då skedde alla barn och föräldrars värsta mardröm.

När barnvakten försökte visa barnet att det inte fanns något under sängen ”kom det kvinnliga offret ansikte mot ansikte” med en misstänkt man.

Det uppger Barton County Sheriff's Office.

Ett bråk uppstod mellan mannen och barnvakten och barnet knuffades omkull.

Är gripen

Den misstänkte flydde och hittades och greps i samma kvarter morgonen därpå efter att ha lett poliserna på en kort fotjakt.

27-åringen, som en gång bodde i bostaden och hade förbud från fastigheten, greps misstänkt för en rad olika brott.

Misstankarna inkluderar bland annat grovt inbrott, grov misshandel, fara för barn och brott mot kontaktförbud.

Det är oklart om mannen har någon slags koppling till barnet.

Det finns inga uppgifter om att varken barnet eller barnvakten ska ha skadats allvarligt i samband med händelsen – åtminstone inte fysiskt.

Vanligt hos barn

Det är vanligt att barn har fobier eller rädslor – men mindre vanligt att de bringas till liv likt händelsen i Kansas.

1177 förklarar att barnens ångest ofta känns i kroppen.

Det kan kännas på många olika sätt och orsaken är att hjärnan och nervsystemet frigör stresshormoner, som påverkar flera organ inne i kroppen.

Kan behövas vård

1177 förklarar.

– Det är vanligt att barn känner oro och rädsla. Ofta går oron över av sig själv.

– Men om barnets rädsla är så stark att det märks varje dag kan det handla om ångest. Då kan både barnet och du som är vuxen behöva hjälp och stöd. Ibland behövs behandling.

Foto: J. Beales

Text: Redaktionen