Den amerikanske presidenten uppges vara intresserad av landets kritiska mineraler och ska ha utryckt vilja att investera i Finland för att utvinna dem. Han är bland annat intresserad av att utvinna ämnen som nickel, kobolt, krom och uran, rapporterar Iltalehti med hänvisning till finska och utländska källor.

– Trumpadministrationen har begärt information från Finland om landets mineralresurser, och enligt källor har denna information lämnats till amerikanerna, skriver tidningen.

Distansera sig från Kina

Trumpadministrationen ser affären som en pusselbit i ambitionen att bryta den kinesiska dominansen på den viktiga marknaden.

– Amerikanerna funderar på hur de kan minska sitt mineralberoende av Kina. De söker aktivt efter andra alternativ världen över och kartlägger vilka länder som kan tänka sig att ingå så kallade mineralavtal, säger en källa till Iltalehti.

Två ingångar

Finland har traditionellt saknat nödvändiga finansieringar för att starta stora mineralprojekt. Landet har dock omfattande tillgångar, vilket Finlands president Alexander Stubb har betonat.

Under ett G20-möte i Sydafrika förra året konstaterade Stubb att Finland besitter majoriteten av EU:s samlade tillgångar av nickel, krom, kobolt och uran.

–Jag säger inte detta för att Finland som land skulle vilja utnyttja detta ensamt, konstaterade presidenten.

LÄS MER: Jättesmäll för biljätten – faller med 57 procent

Fakta: Sällsynta jordartsmetaller

- Sällsynta jordartsmetaller är en grupp bestående av 17 metalliska grundämnen, av vilka flera besitter speciella konduktiva (förmåga att leda elektricitet och värme) och magnetiska egenskaper. Fyra av dessa – praseodym, dysprosium, terbium och neodym – anses särskilt viktiga.

- Namnet till trots är metallerna inte ”sällsynta”, utan ungefär lika vanligt förekommande i jordskorpan som exempelvis bly och tenn. Vad som däremot i någon mån är ”sällsynt” är fyndigheter med låga uranhalter där de ekonomiskt viktigaste metallerna finns i tillräckligt hög koncentration för att det ska vara lönsamt att bryta dem.

- Experter bedömer trots detta att de ekonomiskt lönsamma fyndigheterna kan möta världens behov i över hundra år. Det är alltså inte bristen på fyndigheter som oroar, utan snarare Kinas kontroll över värdekedjan.

Källa: Utrikespolitiska institutet

LÄS OCKSÅ: Hamburgerkedja expanderar – fem nya restauranger i Sverige 

Foto: Nato resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

Sberbanks chef Herman Gref varnar för att den ryska rubeln väntas försvagas kraftigt under 2026.

Detta på grund av lägre betalningsbalansöverskott och minskade valutatransaktioner från Centralbanken, vilket kan bli ett stort bakslag för Putins ekonomi, rapporterar oberoende Moscow Times.

Förutspår kraftigt fall

Sberbanks chef Herman Gref förutspår ett kraftigt fall av rubeln.

När Centralbanken drar ner på sina valutatransaktioner och betalningsbalansens överskott krymper, kommer rubeln börja försvagas från andra kvartalet 2026, menar Gref.

– Jag ser i år inte en chans alls att ha en så stark rubel som förra året. Det är kontraproduktivt på alla tänkbara och otänkbara sätt, säger Gref.

Under 2025 stärktes rubeln nästan 45 % mot amerikanska dollarn, vilket gjorde den till den valuta som stärktes mest under året.

Överskottet i Rysslands betalningsbalans uppgick förra året till 41 miljarder dollar, medan Gref påminner om att det för 2026 endast förväntas ligga på cirka 10 miljarder dollar.

LÄS MER: Stor brist för vanliga ryssar – mardröm för Putin

Olika prognoser

Sberbanks officiella prognos för slutet av 2026 ligger på 85–90 rubel per dollar, men Gref själv är mer pessimistisk.

– Mina personliga förväntningar vid årsskiftet är plus-minus 95. Möjligen, beroende på omständigheterna, närmare 100, det kommer att bero på centralbankens politik. Så snart speglingarna minskar kommer rubeln att gå nedåt, förklarar han.

Finansminister Anton Siluanov meddelade nyligen att regeringen överväger en skärpning av budgetregeln med ett lägre baspris för olja, vilket kan minska Centralbankens valutautbud.

Detta kan ytterligare pressa rubeln nedåt.

Faktorer som påverkar rubeln

Centralbanken säljer stora mängder kinesisk valuta och guld på Moskva-börsen – ungefär 16,5 miljarder rubel per dag.

Det är mycket mer än normalt och har hjälpt rubeln att hålla sig stark.

Om detta stöd försvinner kan rubeln däremot bli svagare.

– Kombinationen av dessa faktorer gör att dollarkursen troligen kommer börja stiga från andra kvartalet. Hur snabbt den stiger är svårt att säga, mycket handlar om magkänsla, avslutar Gref.

LÄS MER: Orbán har panik – tvingas till nödåtgärd

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen