Trump varnar inför valdagen: ”Det bör hanteras av militären”

2024 10 14

Donald Trump menar att ”fiender inifrån” kan ställa till problem på valdagen, och att hotet bör ”hanteras av militären”.

Många har varnat för att valet i USA kan komma att orsaka oro och bråk i landet. Stormningen av Kapitolium den 6 januari 2021, när Joe Biden officiellt skulle utses till president, finns fortfarande färskt i minnet.

Vissa oroar sig för att det i år kan bli stökigt på valdagen, den 5 november.

Donald Trump menar att hans egna väljare inte kommer att ställa till kaos på valdagen.

Men det finns en hotbild från en ”fiende från insidan”, säger Trump, enligt CNN.

”Sjuka människor”

Donald Trump är mer oroad över interna hot i USA inför valdagen, än över utländska aktörer.

– Jag tror att det största problemet är människor inifrån. Vi har väldigt dåliga människor. Vi har några sjuka människor. Radikala vänstergalningar, säger Donald Trump i en intervju för ”Sunday Morning Futures” på Fox News.

Dessa människor kan tänkas ställa till kaos på valdagen, menar Trump, och det är ett hot som i värsta fall måste hanteras av militären, anser han.

– Jag tycker att det borde hanteras med enkelhet, om nödvändigt, av Nationalgardet, eller, om det verkligen är nödvändigt, av militären, för de kan inte låta det hända, säger Donald Trump, enligt kanalen.

Men hans egna väljare kommer alltså inte att ställa till kaos, enligt den republikanske presidentkandidaten.

– Nej, det tror jag inte – inte från den sidan som röstar på Trump, säger han.

Harris-kampanjen svarar

Från Kamala Harris-kampanjens sida rasar man över Trumps uttalanden, och menar att dessa borde ”alarmera varje amerikan”.

De upprörs bland annat över att Trump pekar ut ”interna fiender” som farligare än USA:s externa fiender.

– Trump antyder att hans medamerikaner är värre ”fiender” än utländska motståndare, och han säger att han skulle använda militären mot dem, säger Ian Sams, talesperson och rådgivare för Harris-kampanjen.

Ian Sams hänvisar också till tidigare uttalanden av Trump, där republikanen bland annat har sagt att han skulle vara ”diktator första dagen” om han blev vald till president.

Foto: Gage Skidmore, flickr

Text: Redaktionen


Flera delar av S: Inför tre nya skatter

2025 05 29

En vänsterfalang i Socialdemokraterna vill införa tre nya skatter.

Flera delar av partiet kräver att förmögenhetsskatten ska återinföras. Dessutom vill många S-politiker se arvskatt och fastighetsskatt, rapporterar SvD.

Frågorna ska diskuteras på S-kongressen i Göteborg som inleddes i onsdags.

Många i partiledningen är dock emot förslagen – bland annat Socialdemokraternas ekonomiskpolitiska talesperson Mikael Damberg.

– Jag förstår att de är frustrerade över att vi har en väldigt orättvis ekonomisk politik i Sverige. Men när det gäller kapitalskatter så är det ju ganska viktigt hur de utformas, för historiskt har vi haft kapitalskatter som har haft snedvridande effekter, säger han till SvD.

”De allra rikaste behöver vara med”

Tidigare SSU-ordföranden Lisa Nåbo tror att några av skatterna kan bli verklighet om S återfår makten.

– Det finns goda chanser att slutprodukten kommer göra det tydligt att de allra rikaste i Sverige behöver vara med och bidra mer än vad man gör i dag, säger hon till tidningen.

Avskaffades 2007

Förmögenhetsskatten avskaffades 2007. När den fanns uppgick den till 1,5 procent av förmögenheter över 1,5 miljoner kronor för ensamstående och 3 miljoner kronor för gifta eller sammanboende.

Skatten kritiserades eftersom den bara stod för en bråkdel av skatteintäkterna. Många förmögna svenskar valde att flytta sina tillgångar eller bosätta sig utomlands för att undvika skatten. Kritiker lyfte också att förmögenhetsskatten hämmade sparande och investeringar.

Det finns dock experter som förespråkar ett införande av förmögenhetsskatten. En av dem är den franske ekonomiprofessorn Gabriel Zucman.

– Vi har stärkta bevis för att de allra rikaste betalar väldigt lite i skatt, betydligt mindre i procent jämfört med andra grupper i samhället, säger han i en intervju med DN.

Enligt Zucman finns det andra sätt att hantera problemen som förmögenhetsskatten skapade – exempelvis landsflykten av framgångsrika entreprenörer.

– Och de principiella argumenten är starka. Har du gjort dig en stor förmögenhet i Sverige borde du också betala skatt i Sverige, säger experten.

Foto: J. Appel

Text: Redaktionen


JUST NU: Stort genombrott om postcovid

2025 05 29

Människors olika dna påverkar risken att drabbas av postcovid – det vill säga långvariga symptom efter att ha insjuknat i covid-19.

Det visar en finsk studie som publicerats i den ansedda vetenskapliga tidskriften Nature Genetics.

I studien fastslår forskarna att personer med en riskvariant av genen FOXP4 löper signifikant större risk att drabbas av postcovid.

– Risken för postcovid ökar med ungefär 60 procent jämfört med personer som inte har den genetiska varianten.

Det framhåller Vilma Lammi, postdoktoral forskare vid Helsingfors universitet och huvudförfattare till studien, i en intervju med Yle.

– I vår forskning hittade vi, i samarbete med forskare från flera andra länder, en av de första genetiska riskfaktorerna kopplade till postcovid, konstaterar forskaren.

13 procent i Finland

Studien bygger på data från över 15 000 personer som drabbats av postcovid. Forskarna har jämfört personernas dna med nästan 1,9 miljoner friska personer.

Resultatet visade att höga nivåer av FOXP4 var associerat med ökad risk för postcovid.

FOXP4-genen är kopplad till lungorna och hypotalamus – en viktig del av hjärnan som styr kroppens autonoma funktioner.

I Finland bär 13 procent på riskvarianten av genen, rapporterar Yle.

Vanliga symptom

Långvariga symtom efter covid-19 kallas oftast för postcovid.

Vanliga symptom är huvudvärk, lukt- och smakbortfall, yrsel, trötthet, psykiska symtom eller svårigheter att sova.   

Socialstyrelsen har tagit fram stöd till hälso- och sjukvården för vård av patienter med postcovid.

– Det kan handla om medicinska insatser, men också stöd för att komma tillbaka till jobbet eller skolan, vilka olika typer av uppföljningar som bör erbjudas och hur man på bästa sätt – och gradvis – tar sig tillbaka till vardagen igen, säger Thomas Lindén, avdelningschef på Socialstyrelsen.

Foto: G. Pappas

Text: Redaktionen