Trump till angrepp mot Natoallierad: “Ett av de vidrigaste länderna”

2025 03 20

USA:s president Donald Trump riktar kraftig kritik mot en nära Natoallierad.

Det är grannlandet Kanada som återigen hamnar i fokus för presidenten.

I en ny intervju med Fox News går Trump till hårt angrepp mot kanadensarna. Han upprepar hållningen om att Kanada ska bli USA:s 51 delstat, men säger också att landet i vissa sammanhang är bland det värsta han vet.

– Jag har att göra med alla länder, indirekt eller direkt. Ett av de vidrigaste länderna att ha att göra med är Kanada säger Trump i tv-intervjun.

"Hans folk var vidriga"

Enligt Trump syftar han på landet under före detta premiärminister Justin Trudeau, som nyligen avgick.

Republikanen menar att Trudeau, som av Trump kallas för “guvernören”, omgavs av “vidrigt” folk.

– Hans folk var vidriga och de talade inte sanning, de berättade aldrig sanningen. De kunde säga “vi tar inte betalt”, jo, det gör de, de tar kraftigt betalt, säger Trump.

"Tänkt att vara 51:a delstaten"

Trump lyfte bland annat fram att Kanada har tullar på 250 procent på mejeriprodukter, men nämnde inte att det enbart tillämpas om en betydande kvot överskrids eller att han själv skrev på avtalet under sin förra mandatperiod.

Generellt menar han att Kanada har behandlat USA orättvist och istället bör ingå som en amerikansk delstat.

– Här är mitt problem med Kanada. Kanada var tänkt att vara den 51:a delstaten eftersom vi subventionerar dem med 200 miljarder dollar per år. Vi behöver inte deras bilar, vi behöver inte deras timmer. Vi har mycket virke.

– Vi behöver inte deras energi, vi behöver ingenting.

Kanada uppmanar att sluta

Programledaren Laura Ingraham påpekade att Trump “är tuffare mot Kanada än några av våra största motståndare” och undrade varför.

– För att de är tänkta att vara vår 51:a delstat, svarar presidenten.

Kanadas nya premiärminister Mark Carney uppmanade nyligen Donald Trump att sluta med sina aggressiva uttalanden.

– Vi är det mest europeiska icke-europeiska landet, sade Carney enligt The Guardian under ett besök i London i veckan.

LÄS MER: Kanada slår larm – “Trump vill annektera vårt land”

Foto: White House Official Photographer (Information: Vita Huset avstår från feb 2025 att uppge fotograf för många av sin bilder)

Text: Redaktionen

JUST NU: Hårt slag för Putin – första gången sedan krigsstarten

2025 10 25

Putins Ryssland noterar ännu ett mycket tungt bakslag.

Vladimir Putin vägrar vapenvila och fred i Ukraina – men de ryska problemen fortsätter att hopa sig.

Nu kommer larmrapporter om att en bransch som gått bra sedan krigsstarten nu har bromsat in kraftigt.

Tungt bakslag – efter tre år av tillväxt

Ryssland har länge haft allvarliga ekonomiska problem.

Försvarssektorn har dock haft hög tillväxt i tre år eftersom den gynnas av kriget.

Men nu har även den sektorn börjat bromsa in rejält, rapporterar Kyiv Post.

Den ryska försvarssektorn visar sina första tecken på avmattning sedan invasionen av Ukraina inleddes, enligt tidningen.

Uppgifterna grundar sig i data från den ryska statistikbyrån Rosstat, som konstaterar att militärindustrin bromsar in rejält efter tre år av tvåsiffrig tillväxt.

Statistiken visar att företag som är kopplade till militären har börjat få problem med tillväxten under sensommaren och hösten.

Exempelvis har tillväxten inom kategorin ”annan transportutrustning”, där stridsvagnar och pansarfordon ingår, minskat till 6 procent på årsbasis jämfört med mer än 60 procent i augusti, enligt tidningen.

LÄS OCKSÅ: Rysslands plötsliga öppning - "nära en lösning" på kriget

”Ser chockerande ut”

Det handlar alltså om ännu ett tungt bakslag för den ryska ekonomin, som brottas med flera allvarliga problem.

Uppgifterna om nedgången i försvarssektorn ”ser chockerande ut”, enligt analytiker på ett ryskt konsultföretag, uppger tidningen.

Utöver försvarsindustrin har hela den ryska industrisektorn problem. Industriproduktionen har nästan slutat växa.

Andra rapporter visar att 18 av 24 ryska tillverkningssektorer nu befinner sig i recession.

Vill tvinga Putin till förhandlingsbordet

Samtidigt drabbas Ryssland av nya problem i form av USA:s sanktioner mot de två största ryska oljeföretagen.

På fredagen meddelade den ryska centralbanken att räntan sänks från 17 procent till 16,5 procent.

Ukrainas allierade har fortsatta förhoppningar om att kunna tvinga Vladimir Putin till förhandlingsbordet – bland annat genom att sätta ytterligare press på den hårt prövade ryska ekonomin.

LÄS OCKSÅ: Europa hotar med stenhård åtgärd - stryper rysk sektor

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Konflikt mellan svenska ministrar

2025 10 25

En konflikt pågår i Sveriges regering.

Just nu pågår Moderaternas arbetsstämma i Västerås, och partiet satsar bland annat stort på att lansera integrationspolitiska förslag inför valet 2026.

Men två av Ulf Kristerssons ministrar har helt olika uppfattningar – om ett av de viktigaste förslagen.

Konflikt mellan ministrar

Moderaterna vill införa så kallade integrationszoner i utanförskapsområden.

Där ska staten kunna införa speciallagstiftning och exempelvis införa särskilda ekonomiska incitament, enligt ett förslag som har antagits på partistämman.

Men två moderata ministrar har helt olika syn på saken, rapporterar SvD.

Det handlar om finansminister Elisabeth Svantesson (M) och integrationsminister Johan Forssell (M). Den sistnämnde har varit med och tagit fram förslaget.

Båda vill se ekonomiska incitament, men Forssell vill se skattelättnader medan Svantesson tycker att det skickar ”fel signaler”.

– Det som ligger närmast till hands är att titta på arbetsgivaravgifterna, säger Johan Forssell (M), som inte heller stänger dörren för sänkt inkomstskatt, enligt tidningen.

LÄS OCKSÅ: RUSNING: Rekordmånga svenskar vill köpa samma biljetter

Ifrågasätts – av finansministern

Men förslaget har alltså lett till splittring mellan de moderata ministrarna i Kristerssons regering.

Finansminister Elisabeth Svantesson vill också se någon typ av ekonomiska incitament, men ifrågasätter förslaget om skattelättnader.

– Jag ser inte framför mig att vi kommer ha speciella skattezoner, varken på företagssidan eller inkomstsidan. Det tror jag skickar fel signaler, säger Elisabeth Svantesson, enligt tidningen.

Hon menar att skattelättnader i utanförskapsområden skulle kunna uppfattas som illegitimt.

Integration viktig valfråga

Men Moderaterna kommer alltså att satsa på någon form av ekonomiska incitament i de föreslagna integrationszonerna, även om det ännu är oklart vilken typ av incitament man väljer att satsa på.

Klart är att både integration och ekonomi blir viktiga valfrågor för M liksom för andra partier.

Moderaterna och Tidöpartierna har också lanserat sin bidragsreform, som bland annat medför ett bidragstak för familjer med många barn, samt successiv kvalificering in till den svenska välfärden.

– I grunden handlar det om rättvisa. Att en familj som lever på bidrag kan få 46 500 kronor i månaden efter skatt, medan grannen som ställer klockan före gryningen och jobbar som vårdbiträde, får betydligt mindre. Det är inte rättvist. Det är faktiskt djupt orättvist. Och i ett rättvist Sverige ska ansträngning alltid löna sig, sade statsminister och partiledare Ulf Kristersson (M) i sitt tal på partistämman.

LÄS OCKSÅ: Stor skillnad mellan matbutikerna - här handlar de prismedvetna

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen