Trots svåra ekonomin – svenska folket vägrar säga nej till en sak

2023 11 09

Många hushåll har till och med gått på knäna under de drygt senaste två åren.

Räntorna har ökat – precis som priserna på bland annat drivmedel och mat.

Dessutom lider en hel del fortfarande av de höga elpriserna från i vintras.

Vägrar prioritera bort

Det tuffa ekonomiska läget har fått många hushåll att prioritera om när det kommer till tidigare beteenden, konsumtion och vanor.

Men det finns en sak som svenska folket tycks vägra att prioritera bort – trots det ekonomiska läget.

Det gäller utlandssemestrar och resor, enligt en undersökning som researrangören Apollo har låtit göra.

Siffrorna visar att omkring 40 procent av svenskarna kommer att fortsätta att resa som tidigare, oavsett kraftiga prisökningar och en tuff ekonomi.

Inställningen bekräftas även av försäljningsstatistik hos Apollos, som nu säljer 20 procent fler resor än motsvarande period förra året.

"Fasar för vintern"

Störst är ökningen bland barnfamiljer.

I den gruppen har försäljningen ökat med hela 30 procent under 2023.

– Efterfrågan på resor har varit hög under hela året, men den ökade särskilt under våren och nu inför vintern, säger Apollos pressansvarig Martina Krantz i ett pressmeddelande.

– Det är ingen tvekan om att många blev besvikna på sommarvädret här hemma och nu fasar för en lång, kall och mörk vinter.

Det här prioriteras bort

Samtidigt som svenskarna i stor utsträckning vägrar säga nej till resor uppger även hela 90 procent att de aldrig lånat pengar för att ha råd med en semester.

Istället visar undersökningen att man skär ned på andra saker i vardagen.

- Beställa takeaway (32 procent)

- Äta på restaurang (30 procent)

- Åka taxi (25 procent)

Skönhetsbehandlingar, konserter, kläder och inredning nämns också bland sådant som prioriteras bort för att ha råd med att resa istället.

Stärker motivationen

I Apollos undersökning framgår att behovet av att resa är en fråga om hälsa.

Många uppger att en resa ger någonting att se fram emot och stärker motivationen.

15 procent anser till och med att de skulle vara direkt olyckliga om de inte kunde resa på semester.

– Det är ingen slump att en stor del av de ögonblick vi aldrig glömmer är kopplade till en semester eller en resa, säger Martina Krantz.

Foto: J. Schnobrich

Text: Redaktionen

Bidraget sänks “radikalt” – “orimligt att man ska leva på det”

2025 12 13

Sedan den 1 oktober baseras arbetslöshetsförsäkringen på inkomst istället för arbetad tid.

Aktivitetsstödet, som är ett bidrag finansierat av staten, trappas även ned var hundrade dag. En arbetslös kan till slut behöva leva på 8 030 kronor i månaden före skatt om man inte får jobb, rapporterar Aftonbladet. Förändringen beskrivs av tidningen som “radikal".

Både från oppositionen och arbetslösa svenska individer har kritiserat ändringen.

Nu svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) på kritiken.

Han försvarar timingen och menar att Sverige tidigare har haft ett system som “passiviserat” människor.

– Vi har länge haft en situation där människor kunnat leva utan att försörja sig själva och ändå få ganska höga ersättningar – ersättningar som ligger i nivå med lönerna för flera av de lägst avlönade jobben enligt kollektivavtal. Så kan vi inte ha det, säger Johan Britz till Aftonbladet.

"Orimligt"

En uppmärksammad del i frågan har varit äldre personer som står utanför arbetsmarknaden och kan behöva samla på sig nya studieskulder vid 60 års ålder för att utbilda sig till ett nytt yrke.

En rimlig åtgärd, menar Johan Britz.

– Ja, det är orimligt att man ska leva på bidrag till dess att man blir pensionär. Det tycker jag är oacceptabelt.

Antalet inskrivna minskar

Den senaste siffran från Arbetsförmedlingen visade att 356 000 personer var inskrivna som arbetslösa, vilket motsvarar en arbetslöshet på 6,7 procent.

Andelen har minskat i fyra månader i rad. Även antalet varsel har minskat.

– Det är fortfarande en hög nivå av arbetslöshet. Men det är självklart positivt att se att antalet inskrivna minskar och har gjort det under några månader. Färre varsel rimmar med färre nyinskrivna, säger Lars Lindvall, prognoschef på Arbetsförmedlingen, i en kommentar.

LÄS OCKSÅ: Ica-handlare förbannad – ”Förvånad och bestört”

Här är nya reglerna

I korthet innebär de nya reglerna alltså att a-kassan baseras på inkomst istället för hur länge du har arbetat.

För att få ersättning ska du nu ha tjänat minst 120 000 kronor de senaste tolv månaderna, varav minst 11 000 kronor under fyra av de månaderna.

Undantaget är om du har haft en inkomst på minst 11 000 kronor i fyra månader i rad, vilket dock enbart ger ersättning i 66 dagar.

I det gamla systemet skulle du ha jobbat minst sex månader under den senaste tolvmånadersperioden och minst 60 timmar varje månad för att få a-kassa, alternativt 450 timmar under en sammanhängande period på sex månader med minst 45 timmar i varje enskild månad.

Även aktivitetsstöd påverkas

Utöver att a-kassan ska baseras på inkomst ändras även reglerna om ersättning för deltagare i Arbetsförmedlingens program, vilket påverkar aktivitetsstödet.

– Du som deltar i Arbetsförmedlingens program kan efter den 1 oktober få aktivitetsstöd som är baserat på dina tidigare inkomster. Försäkringskassan får uppgifter från a-kassan om din ersättningsgrundande inkomst. Den kan vara högst 34 000 kronor i månaden före skatt, förklarar Försäkringskassan.

LÄS MER: Blankt nej från Sverige – “vi är inte en bankomat”

Foto: Svante Rinalder resp Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen