Det märks när antalet sökande inför 2026 års universitetsstudier summeras.

Och bakom det stora trendbrottet ligger bland annat en ny lagstiftning, som har skapat ett akut behov av fler inom yrket.

– Den förändring som har trätt i kraft nu är ju att alla elever ska ha tillgång till ett bemannat skolbibliotek och då ska den här bemanningen utgöras av en utbildad bibliotekarie, säger Hanna Karlsson, programansvarig för bibliotekarieprogrammet vid Linnéuniversitetet, till SR.

Rusning till utbildning

Det mest sökta programmet vid Linnéuniversitet är just nu det till bibliotekarie.

Men programansvariga Hanna Karlsson tror att det finns flera anledningar till att antalet sökande har ökat kraftigt.

Bland annat yrkets fria och kreativa karaktär, men också att det i en tid av mycket desinformation är ett viktigt yrke för demokratin.

– Inte minst nu när vi kommer ha en valrörelse så tror jag att biblioteken har en jätteviktig roll att spela, säger Hanna Karlsson.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: Gör dessa tre saker 2026

Lagändring ligger bakom

Det var för drygt ett år sedan som riksdagen röstade igenom regeringens förslag om att alla skolelever ska ha tillgång till ett bemannat bibliotek.

Bakom förändringen ligger ambitionen att öka barnens läsförmåga, men också att stimulera lärande i alla ämnen.

– Med de här lagändringarna gör vi det tydligt vad ett skolbibliotek ska vara. Äntligen ska alla elever få tillgång till bemannade skolbibliotek, säger skolminister Lotta Edholm, i ett uttalande.

– Läsförmåga är grunden för kunskapsinhämtning och en förutsättning för att kunna delta i det demokratiska samtalet, säger kulturminister Parisa Liljestrand.

–  Här spelar skolbibliotek med kunniga bibliotekarier en avgörande roll i att göra Sverige till ett läsande land. Därför är det av stor betydelse att riksdagen nu beslutat om lagändringarna.

LÄS OCKSÅ: Guldpriset chockerar – inte hänt sedan 1979

Detta eftersom polisen genomför extra hastighetskontroller över hela landet den här veckan.

I synnerhet kommer polisen att vara mer närvarande på vägar med högre hastighetsbegränsningar – från 70km/h och uppåt. Dessa vägar är överrepresenterade i olycksstatistiken.

Målet: Ingen ska dö eller skadas

Den nationella trafikveckan är en del av det övergripande målet för svenskt trafiksäkerhetsarbete, Nollvisionen. Tillsammans med andra myndigheter arbetar polisen för att ingen ska dö eller skadas i trafiken.

Att hålla rätt hastighet kan vara helt avgörande för hur allvarliga följder en trafikolycka får.

– Genom att hålla rätt hastighet ökar möjligheterna att reagera i tid vid en oväntad händelse och det är avgörande för hur allvarliga skador man får vid en olycka. Håller vi hastighetsgränserna kan vi tillsammans rädda upp till 50 liv varje år, säger Maria Krafft, trafiksäkerhetsdirektör på Trafikverket.

Därför berättar polisen i förväg

Varje år genomför polisen flera nationella trafikveckor med olika fokusområden.

Enligt Polismyndigheten är insatsveckor i trafiken ett effektivt sätt att få trafikanter att sänka hastigheten, vilket också är anledningen till att polisen berättar om insatserna i förväg.

– Det kanske kan verka märkligt att vi informerar i förväg om hastighetskontroller men vi ser att människor i större utsträckning följer hastighetsbegränsningarna under våra insatsveckor. Det märks också på olycksstatistiken, säger polisens trafikstrateg Ursula Edström.

– Polisens yttersta mål med att finnas i trafiken är inte att bötfälla någon, utan att alla trafikanter som rör sig på vägarna ska kunna komma fram tryggt och säkert.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

FAKTA: Polisens trafikveckor

- Den nationella trafikveckan med fokus på hastighet är en av många trafiksäkerhetsveckor som polisen genomför varje år.

- Under de andra veckorna ligger fokus på bland annat nykterhet, brott på väg och yrkestrafik.

- Syftet med veckorna är att kraftsamla resurser och göra samstämmiga kontroller i hela EU. Polisen arbetar i trafikmiljön alla andra veckor på året också.

Källa: Polismyndigheten

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: USA har gjort ett enormt misstag

Foto: Polisen

Text: Redaktionen