Trendbrott för nyblivna pensionärer – får mer pengar

2025 04 01

Trenden är bruten.

Nu stiger pensionerna i Sverige.

Det visar Pensionsmyndighetens rapport ”Nyblivna pensionärers kompensationsgrader”.

Enligt rapporten ökade kompensationsgraden för nyblivna pensionärer med 7 procentenheter under 2024. Detta på grund av att riksdagen beslutat om höjningar av åldersgränser i pensionssystemet.

Åldern då man tidigast kan ta ut inkomst- och premiepension höjdes från 62 till 63 år och den lägsta tillåtna åldern för rätt till garantipension från 65 till 66 år.

Tillsammans har höjningarna lett till att kompensationsgraden ökat – det vill säga pensionen jämfört med den inkomst en person hade innan han eller hon gick i pension.

–  Pensionsnivån i förhållande till slutlönen var för den allmänna pensionen i genomsnitt mellan 56 och 58 procent för en medelinkomsttagare som är född 1958 och tog ut sin pension vid 66 års ålder 2024. Det är 7 procentenheter högre än kompensationsgraden för födda 1957 som tog ut pensionen vid 65 års ålder 2022, säger Kristin Kirs som är analytiker och rapportförfattare.

Bekräftad ökning

Beräknat för samtliga pensionsåldrar var kompensationsgraden för allmän pension 50 procent 2024. En bekräftad ökning jämfört med 2022, då den landade på 46 procent.

Pensionsmyndigheten presenterar ingen data för tjänstepensionsutbetalningar under fjolåret, men under 2022 var den totala kompensationsgraden 67 procent, nästan 20 procentenheter högre än kompensationsgraden för allmän pension.

Vidare fastslår Pensionsmyndigheten att spridningen i kompensationsgraden är mycket stor mellan olika inkomsttagare. 

– Man måste komma ihåg att kompensationsgrader är ett trubbigt mått på hur goda pensionsnivåer det svenska pensionssystemet levererar. Kompensationsgraderna, och därmed hur väl systemet levererar, behöver ses i sammanhang med en persons livsinkomst och ålder vid pensionering, säger Kristin Kirs.

Så mycket ökade kompensationsgraden för nyblivna pensionärer under 2024:

Foto: L. Hetteberg resp Pensionsmyndigheten 

Text: Redaktionen

JUST NU: Hushållen måste betala dubbla priset

2025 10 01

Räkna med nästan en fördubbling av elpriset under resten av hösten.

Elpriserna ökar.

Fram till och med november månad väntas nästan dubbla priset i relation till fjolårshösten, uppger elbolaget Bixia i en prognos på onsdagen.

Snittpriset beräknas landa på cirka 50 öre per kilowattimme.

– Det är nästan en fördubbling jämfört med hösten 2024, då snittet låg på drygt 30 öre, meddelar Bixia.

"Klart högre"

I första hand beror de högre elpriserna på lägre tillgänglighet i kärnkraften och samt en torr sommar som påverkat den hydrologiska balansen.

Att det regnat mycket i september räcker inte för att vända förutsättningarna.

– Höstens elpriser är stabila, men klart högre än i fjol. Det är framför allt osäkerheten kring kärnkraften som påverkar där Oskarshamn 3 har varit ur drift längre än planerat, säger Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia.

Lägre än under elkrisen

I sammanhanget ska det dock nämnas att höstens nivåer fortfarande är klart lägre än under hösten 2022. Då rådde mer eller mindre krisläge och elpriserna sköt i höjden.

Men.

Det finns fortsatt en risk för att priserna kan stiga tillfälligt. Och det är framför allt om vädret blir kallare än normalt – eller om kärnkraftsreaktorernas planerade återstart i oktober försenas. Återstarten av Oskarshamn 3 har till exempel redan skjutits fram fem gånger.

– Risken för pristoppar ökar ju längre in på säsongen vi kommer, eftersom förbrukningen stiger när temperaturen sjunker. Men väderprognoserna ser i nuläget gynnsamma ut, och även om det skulle bli kallare än väntat ser vi inte någon risk för extremt höga priser, säger Johan Sigvardsson.

LÄS MER: Biltema öppnar sitt största varuhus i hela Norden

Snittpriset i höst

Förväntat genomsnittligt elpris under hösten. Motsvarande elpris förra året inom parentes.

- Oktober: cirka 45 öre/kWh (27 öre/kWh)

- November: cirka 60 öre/kWh (30 öre/kWh

Källa: Bixia

LÄS OCKSÅ: Amerikansk biljätte går i konkurs

Foto:

Text: Redaktionen

Många skickas ut ur landet – Sverige i hemligt avtal

2025 10 01

Sverige har tecknat ett hemligt avtal med Somalia.

En följd är att tvångsutvisningar till Somalia ökar kraftigt.

Det hela handlar om en överenskommelse där 100 miljoner från Sveriges biståndsbudget styrs om och ger den somaliska premiärministern större kontroll över vad som ska ske med en del av pengarna, avslöjar Ekot på onsdagen.

Det var ett krav från den somaliska regeringen. Det svenska motkravet var att Somalia ska ta tillbaka tvångsutvisade medborgare.

Kritiseras: Högriskprojekt

Både Sverige och Somalia har varit överens om att hemlighålla avtalet, som ska ha slutits i december 2023.

Sedan överenskommelsen kom till har tvångsutvisningarna till Somalia ökat. Förra året utvisades 28 personer till landet, vilket beskrivs som en “kraftig ökning” av radion.

Avtalet har dock mötts av kritik från Sida, den svenska myndigheten som arbetar med internationellt bistånd.

Experter menar också att det handlar om ett högriskprojekt.

– Jag tycker ju att det är väldigt generella mål i den här insatsen. Det är väldigt otydliga indikatorer på hur man ska kunna se om man har nått målen, säger Mats Hårsmar som är biträdande kanslichef på den statliga Expertgruppen för biståndsanalys, till Ekot.

Dousa: Sida ansvarar

Regeringen har kommenterat avslöjandet. I ett uttalande framhåller biståndsminister Benjamin Dousa (M) att det finns en koppling mellan bistånd och migration för att öka återvändandet. Han menar dock att Sida och ambassaderna har ansvaret för själva genomförandet.

Enligt Sida fattade regeringen beslut om stöd genom FN:s utvecklingsprogram UNDP.

LÄS MER: Blankt nej från Sverige – “vi är inte en bankomat”

"Djup" relation

Sveriges förbindelser med Somalia beskrivs av regeringen som “breda och djupa”, till stor del tack vare “en stor somalisk diaspora i Sverige”.

– Sverige har ett stort politiskt engagemang och utbyte för att stödja landets freds-, statsbyggnads- och försoningsprocesser, för att främja demokratisering, kapacitetsutveckling, stärka institutioner och bidra till handel och ekonomisk utveckling, framhåller regeringskansliet.

Det finns i dagsläget dock ingen svensk ambassad i Somalia. 

Somalia ligger näst sist på korruptionsindexlistan i världen.

LÄS OCKSÅ: Fyra EU-länder betalar mer till Ryssland än till Ukraina

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen