Det konstaterar pensionsbolaget Skandia på torsdagen.

Siffran avser kostnaden för långtidssjukskrivningar under 2024 och får bolaget att ifrågasätta landets mående.

– 92 miljarder kronor. Så mycket förlorade Sverige på längre sjukskrivningar under 2024 enligt en ny rapport, framhåller Skandia i ett uttalande.

En av de största

Enligt bolaget handlar det om en av de största ökningarna under ett enskilt år sedan man började beräkna sjuknotan 2017, det vill säga samhällsförlusten för längre sjukskrivningar.

Idag beror omkring hälften av alla sjukskrivningar på psykisk ohälsa.

– Vi står inför en tydlig utmaning, men också en stor möjlighet där potentialen är enorm. Genom att investera i förebyggande och rehabiliterande insatser kan vi låsa upp potentialen hos individer och företag, vilket samtidigt stärker samhällets utveckling, säger Gabriel Lundström, Skandias hållbarhetschef, säger Skandias hållbarhetschef Gabriel Lundström. 

"Går att vända"

Jämfört med 2023 ökade sjuknotan med 14,2 miljarder kronor under fjolåret.

Trenden förklaras med att sjuktalen ökat i hela landet, men också på att reala löneökningar gjort det ekonomiska värdet av förlorat arbete högre.

Psykisk ohälsa – som låg bakom 46 procent av alla sjukskrivningar – har enligt Skandia orsakat en samhällsförlust på 42,6 miljarder kronor.

Fysisk ohälsa står för 49,3 miljarder.

– Vi vet att det är möjligt att vända trenden, särskilt när det gäller psykisk ohälsa. Företag som investerar i medarbetarnas hälsa ser inte bara minskade sjukskrivningar utan också ökad trivsel och produktivitet, säger Lundström. 

Kvinnor värre drabbade

I rapporten framgår också att det finns stora skillnader mellan kön. Kvinnors sjuknota överstiger vida männens.

Medan kvinnor stod för 54,2 miljarder kronor av kostnaden för längre sjukskrivningar stod männen för 37,7 miljarder.

Det är dessutom vanligare att kvinnor blir sjukskrivna på grund av psykisk ohälsa.

– Vilket visar på ett behov av mer riktade insatser för att förbättra jämställdheten i arbetslivet. I förlängningen bidrar detta dessutom till att hämma utvecklingen mot mer jämställda pensioner, understryker Skandia

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Den nya prismodellen innebär att elnäts­kostnaden kan bli lägre om kunder sprider ut eller flyttar sin elanvändning till tidpunkter där efterfrågan är mindre.

Samtidigt kan elkostnaderna bli högre om man använder mycket el samtidigt och vid tidpunkter då efterfrågan är stor. 

Prischock för elbilsägare

Den nya avgiften riskerar att slå mot elbilsägare.

Effektavgiften – som många elnätsjättar redan infört – kan leda till att laddningen av elbilen blir betydligt dyrare.

Det rapporterar låneförmedlaren Lendo med hänvisning till en analys från elbolaget Tibber.

Enligt analysen riskerar elbilsägare att få elnätsavgifter som är över 500 kronor dyrare per månad.

– En elbilsägare som laddar sin bil under dagen med hög effekt skapar en effekttopp på ungefär 12–13 kW. Enligt Ellevios nya effekttariff innebär detta att man får betala cirka 1 421 kronor bara i elnätsavgift – och det exkluderar kostnaden för själva elen, säger Tobias Aspenberg, elbilsexpert på Tibber. 

– Laddar man i stället under natten blir elnätsavgiften cirka 893 kronor.

Ny metod ska rädda elbilsägare

Med anledning av den nya effektavgiften arbetar många företag med att utveckla tjänster för så kallad ”smart laddning”.

Metoden innebär i korthet att kunder kan utnyttja svängningarna i elpriset för att ladda sin elbil under de billigaste timmarna – helt automatiskt.

Genom att ställa in hur mycket man vill ladda och när bilen ska vara laddad, så planerar tjänsten laddningen till de billigaste timmarna. 

Det statliga forskningsinstitutet Rise är en av flera aktörer som arbetar med att ta fram en datastandard för elnätstariffer.

– För dem som har elbil som de laddar hemma innebär smart laddning inte bara att man tar hänsyn till elpriset, utan även till nätets kapacitet och avgifter. Det innebär att de, om de använder smarta tjänster för sin elbilsladdning, precis som i dag kan stoppa in sladden och gå därifrån och inte ska behöva tänka på det här, säger Niklas Thidevall, senior forskare på Rise, till DN.

Foto: Stux 

Text: Redaktionen