Tre partiledare portas från Natomöte

2023 02 28

Statsminister Ulf Kristersson (M) bjuder in fem av riksdagens partiledare till ett gemensamt möte med Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg.

Tre partiledare är inte välkomna.

Vänsterpartiets Nooshi Dadgostar och Miljöpartiets språkrör Märta Stenevi och Per Bolund lämnas utanför eftersom de inte är för ett svenskt Natomedlemskap, rapporterar SVT Nyheter.

Nästa vecka

Mötet med Stoltenberg kommer att äga rum i Stockholm nästa vecka.

Tisdagen den 7 mars ska Natochefen träffa statsministern och inbjudna partiledare.

– Syftet med mötet är att informera om och samtala med Stoltenberg om Natoprocessen, framhåller SVT.

Även den nationelle säkerhetsrådgivaren Henrik Landerholm och regeringens Natoförhandlare Oscar Stenström kommer att delta på mötet.

På besök i Finland

I dag, tisdag, besökte Jens Stoltenberg Sveriges grannland Finland.

I Helsingfors deltog han på den nordiska arbetarrörelsen SAMAK:s årsmöte.

Stoltenberg passade på att kommentera Sverige och Finlands Natoansökningar.

Han betonar att de nordiska grannländerna kan känna sig trygga.

– Finland och Sverige är i en starkare position nu än innan de ansökte om medlemskap och har varit med som observatörer på Natos toppmöten - Sverige och Finland är därför tryggare nu än tidigare. Det är otänkbart att Nato-allierade inte skulle ingripa ifall er säkerhet skulle vara hotad, säger Natochefen på en pressträff enligt Svenska Yle.

Goda tecken

Stoltenberg upprepade också att det är upp till varje medlemsstat att ratificera medlemskapen, men underströk att mycket tyder på ett ja från Ungern de kommande veckorna.

Att Turkiet har valt att återuppta samtalen med Finland och Sverige kallar Stoltenberg för ”ett gott tecken”.

– Natoprocessen går framåt, och Turkiet, Sverige och Finland fortsätter diskussionerna i Bryssel nästa vecka, säger Stoltenberg och betonar att både Sverige och Finland har uppfyllt villkoren för ett medlemskap.

– Det är hög tid att länderna ratificeras.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

29nov2025

Nya pengar till svenska pensionärer – från 1 januari

2025 11 29

Regeringen har fattat beslut om nya möjligheter riktade till svenskar över 65 år.

Inför 2026 genomför regeringen en rad förändringar och höstbudgetens nyheter ska träda i kraft.

Nu kommer också beskedet att ett ekonomiskt tak som är riktat mot äldre slopas vid årsskiftet.

– Från och med den 1 januari 2026 tas det särskilda taket bort för hur mycket pengar ur Allmänna arvsfonden som får gå till verksamheter till förmån för äldre. Det innebär att äldre kan ta del av fondens resurser på samma villkor som övriga målgrupper, uppger regeringen.

”Skapar jämlikhet”

Det var först 2021 som möjligheten att ansöka om stöd från Allmänna arvsfonden till projekt för äldre öppnades upp.

Äldre syftar i detta fall på personer över 65 år.

Men sedan dess har det funnits ett tak för hur mycket ersättning som kan beviljas just sådana projekt.

Högst en tiondel av de utbetalade medlen från fonden får i dagsläget gå till verksamhet för äldre.

Från och med 1 januari 2026 ändras reglerna.

– Stödet ur arvsfonden till förmån för äldre personer har legat på en låg nivå jämfört med stödet för andra målgrupper, säger socialminister Jakob Forssmed (KD), i ett uttalande.

– Genom lagändringen skapas en jämlikhet mellan målgrupperna, samtidigt som vi skapar bättre förutsättningar för civilsamhället att genomföra verksamhet till förmån för äldre.

LÄS OCKSÅ: "Erbjuder falska lån" - Finansinspektionen varnar för 38 aktörer

Fakta Allmänna arvsfonden

- Medel ur Allmänna arvsfonden används för att finansiera ideella projekt till förmån för målgrupperna barn, ungdomar, äldre personer och personer med funktionsnedsättning.

- Allmänna arvsfonden bildades 1928 när riksdagen beslutade att kusiner och mer avlägsna släktingar inte längre skulle ärva.

- Arv från den utan släktarvingar och utan testamente skulle heller inte tillfalla staten utan gå till allmännyttiga ändamål.

- De första arven som fonden tog emot kom från en sömmerska, en väverska och en stadsarbetare.

- Till en början fördelades pengarna ur fonden till ”mindre bemedlade ungdomar” för högre studier samt till barnrika familjer med dåliga ekonomiska förutsättningar.

- För 2024 uppgick beloppet beslutat stöd till 956 miljoner kronor.

Källa: Allmänna arvsfonden

LÄS OCKSÅ: Meddelande dyker upp i mejlkorgen - radera direkt

Foto: L. Hetteberg

Text: Redaktionen

29nov2025

54 ryska fartyg stoppas – Putins plan går på grund

2025 11 29

De ryska planerna har slagits tillbaka.

De hårda sanktionerna från väst slår hårt mot den ryska kapaciteten.

Nya rapporter om en haltande rysk ekonomi kommer i ett högt tempo.

Sanktionerna slår nu också mot landets planer på att bygga nya fartyg, planer som nu får läggas på is.

Skulle byggt 70 nya

Den ryska ledningen i Kreml hade stora planer på nyproduktion av isbrytare, som skulle säkra den ryska flottans förmåga att ta sig fram året runt i landets nordliga vatten.

Men de planerade 70 nya fartygen under de kommande åren kommer nu troligtvis landa på omkring 16 nyproducerade isbrytare.

Alltså 54 färre än Kremls planer.

– Vid decenniets slut förväntade sig regeringen att bygga 70 isklassfartyg. Men det kommer inte att vara möjligt att genomföra dessa planer, säger den ryske ministern Yuri Trutnev, rapporterar Moscow Times.

– Kapaciteten hos ryska varv gör att man bara kan bygga 16 fartyg år 2030.

Vägrar bygga

Det ryska statliga hamnföretaget Rosmorport vägrar nu att bygga de planerade isbrytarna.

Bakom beslutet ligger skenande kostnader, till följd av hårda sanktioner.

Kostnaden för att bygga fartygen har nära dubblats när möjligheten till import av komponenter och utrustning har strypts, enligt företagets generaldirektör Sergey Pylin.

– Därför beslutades det att vi inte ska bygga isbrytare för projekt 23620 för tillfället, säger han.

– Istället för Icebreaker7-klassens fartyg, som möjliggör färd i de arktiska haven med istjocklekar på upp till 2,5 meter, får Rosmorport nöja sig med Arc6-klass isbrytarbåtar, som kan bryta igenom is på upptill 1,3 meters tjocklek.

LÄS OCKSÅ: Jättestöd till Ukraina – ”Största sedan invasionen började”

Bara 27 av 100 går året runt

Idag har Ryssland omkring 100 isklassfartyg som kan transportera last i Arktis.

Men endast 27 av dem klarar av att färdas året runt på de nordliga vattnen som ofta täcks av is.

– Det är 15 naturgasfartyg, sju oljetankers och fem containerfartyg, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Nödrop från Moskva - "Har inte hänt sen 1990-talet"

Foto: András Rátonyi

Text: Redaktionen