Tre partiledare portas från Natomöte

2023 02 28

Tre partiledare är inte välkomna.

Vänsterpartiets Nooshi Dadgostar och Miljöpartiets språkrör Märta Stenevi och Per Bolund lämnas utanför eftersom de inte är för ett svenskt Natomedlemskap, rapporterar SVT Nyheter.

Nästa vecka

Mötet med Stoltenberg kommer att äga rum i Stockholm nästa vecka.

Tisdagen den 7 mars ska Natochefen träffa statsministern och inbjudna partiledare.

– Syftet med mötet är att informera om och samtala med Stoltenberg om Natoprocessen, framhåller SVT.

Även den nationelle säkerhetsrådgivaren Henrik Landerholm och regeringens Natoförhandlare Oscar Stenström kommer att delta på mötet.

På besök i Finland

I dag, tisdag, besökte Jens Stoltenberg Sveriges grannland Finland.

I Helsingfors deltog han på den nordiska arbetarrörelsen SAMAK:s årsmöte.

Stoltenberg passade på att kommentera Sverige och Finlands Natoansökningar.

Han betonar att de nordiska grannländerna kan känna sig trygga.

– Finland och Sverige är i en starkare position nu än innan de ansökte om medlemskap och har varit med som observatörer på Natos toppmöten - Sverige och Finland är därför tryggare nu än tidigare. Det är otänkbart att Nato-allierade inte skulle ingripa ifall er säkerhet skulle vara hotad, säger Natochefen på en pressträff enligt Svenska Yle.

Goda tecken

Stoltenberg upprepade också att det är upp till varje medlemsstat att ratificera medlemskapen, men underströk att mycket tyder på ett ja från Ungern de kommande veckorna.

Att Turkiet har valt att återuppta samtalen med Finland och Sverige kallar Stoltenberg för ”ett gott tecken”.

– Natoprocessen går framåt, och Turkiet, Sverige och Finland fortsätter diskussionerna i Bryssel nästa vecka, säger Stoltenberg och betonar att både Sverige och Finland har uppfyllt villkoren för ett medlemskap.

– Det är hög tid att länderna ratificeras.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Svenskars internet kan slås ut – ”aldrig hänt tidigare”

2026 03 23

Striderna i Mellanöstern utgör ett direkt hot mot världens internet, eftersom undervattenskablar som förbinder världens datacenter passerar genom farliga områden som Röda havet och Hormuzsundet.

Om dessa kablar skadas kan stora delar av internettrafiken påverkas globalt, rapporterar RBC Ukraine.

Digital infrastruktur i riskzonen

Kriget i Iran har inte bara satt energirutter i riskzonen, utan också hotat en av de viktigaste byggstenarna för globalt internet – undervattenskablarna i Röda havet och Hormuzsundet.

En stor del av all datatrafik mellan Europa, Asien och Afrika passerar genom dessa smala och strategiskt viktiga sjöleder.

Skador på dessa kablar kan omedelbart störa internettrafik, även i Sverige, eftersom en betydande del av vår internationella data passerar genom samma rutter.

– Att stänga ner båda dessa flaskhalsar samtidigt skulle vara ett globalt störande evenemang. Jag känner inte till att det någonsin har hänt tidigare, säger Doug Madory, direktör för internetanalys på Kentik.

Hittills betraktas kablarna i Röda Havet själva inte som direkta mål.

Den största risken är istället att de skadas av misstag eller som en konsekvensskada.

LÄS MER: Anders Borg är säker: ”Två veckor kvar”

Hela samhället drabbas

Enligt en rapport från GlobalConnects om den digitala infrastrukturen i Norden visar det sig tydligt hur snabbt ett avbrott kan slå igenom i flera sektorer.

Vid korta avbrott på upp till fyra timmar påverkas telefoni och internet direkt, men systemen kan ofta återställas snabbt.

Vid avbrott som sträcker sig från ett till sju dygn kan hela samhället påverkas – kommunikation, energi, transporter och finanssektorn kan lamslås.

– Rapporten visar att Sverige behöver se sin digitala infrastruktur på samma sätt som el och vatten. När uppkopplingen faller blir hela samhället mer sårbart, meddelar GlobalConnects.

Svenska förberedelser

Sverige förbereder sig redan för hur ett avbrott i internet kan påverka vardagen, inklusive möjligheten att betala för varor och tjänster.

Riksbanken och aktörer inom betalningsmarknaden har beslutat att införa ett system där det ska vara möjligt att genomföra kortbetalningar offline – utan datakommunikation – för livsnödvändiga varor senast den 1 juli 2026.

Detta för att stärka landets betalningsberedskap vid störningar i det digitala systemet.

LÄS MER: Sverige säger ja till USA – kan medföra ”enorma risker”

Foto: ActionVance

Text: Redaktionen