Tre branscher skriker efter personal – trots höga arbetslösheten

2025 03 31

Flera branscher har stora rekryteringsbehov, trots den höga arbetslösheten i Sverige.

Det uppger Statistiska centralbyrån, SCB, i en ny sammanställning.

Myndigheten har för första gången kartlagt personalbristen per yrke på svensk arbetsmarknad.

Statistiken visar att flera branscher är i stort behov av att rekrytera. Under det tredje kvartalet 2024 rådde det brist på sammanlagt 70 000 yrkespersoner. Detta trots att arbetslösheten uppgick till 8 procent under samma period.

Rekryteringsbehoven finns både inom branscher som kräver eftergymnasial utbildning och branscher som inte kräver det.

– Vi ser att det saknas kompetenser inom flera olika områden, där ibland it, teknik och vård, säger Katja Olofsson, arbetsmarknadsstatistiker på SCB.

Hela listan 

Här är samtliga branscher som har stora rekryteringsbehov:

1, Vården
 Inom vården saknas det både läkare och sjuksköterskor – de med specialistkompetenser såväl som de med grundutbildning. Drygt hälften av arbetsgivarna uppger att de inte lyckas få tag i personer med rätt kompetens till många av vårdyrkena.

2, It-branschen
Inom data och it saknas personer med längre eftergymnasial utbildning, som mjukvaru- och systemutvecklare. Här uppger dock nio av tio arbetsgivare att de i regel lyckas rekrytera personal.

3, Skolan
Inom skolan saknas lärare, förskollärare och fritidspedagoger. Skolorna har svårast att rekrytera fritidspedagoger, men desto lättare är det att rekrytera lärare till förskoleklass och lågstadium.

Två av fem misslyckas

Många arbetsgivare har mycket svårt att rekrytera personal.

Under mätperioden har 39 procent av arbetsgivarna misslyckats med att rekrytera så många personer som de sökt, uppger SCB.

– Tre av fyra arbetsgivare som upplevt rekryteringsproblem har vidtagit åtgärder, som att förlänga rekryteringstiden eller sänka eller ändra kraven för tjänsten de vill tillsätta, säger Katja Olofsson.

Foto: M. Rad

Text: Redaktionen


4okt2025

SVERIGE: 150 bilar har blockerat trafiken

2025 10 04

Över 150 bilar har kört tävling på allmänna svenska vägar.

Polisen i västra Sverige har fått larm om flera streetrace, vilket är olagliga biltävlingar på allmän väg, i regionen.

I Falkenberg har två lopp stoppats och utanför Halmstad ytterligare ett.

– Vi får samtal från allmänheten om att ett större antal bilar stänger av trafiken. När patrull kommer till platsen ser vi att ett flertal deltar i det som vi kallar streetrace, säger vakthavande befäl Magnus Schildt, till GP.

Fler än 150 bilar

När polisen kom till platserna där loppen anordnades skingrades bilarna.

Polisen har därför ingen exakt uppgift om antalet bilar som deltagit i de olagliga loppen längs vägarna, som ägde rum under natten till lördag.

Men enligt vittnen rör det sig om ungefär 150 bilar i Falkenberg och runt 30 bilar utanför Halmstad.

Många åskådare samlades också för att titta och vägarna blev således inte framkomliga för andra fordon.

Läs också: Kalldusch för City Gross – “Tråkigt besked”

Ingen anmälan

I nuläget har det inte upprättats någon anmälan.

– Vi har inte identifierat någon arrangör än, kan vi göra det kommer vi upprätta en anmälan. Sedan kan förare också bli misstänkta för vårdslöshet i trafiken, säger Magnus Schildt.

Streetrace i Enköping

I somras larmades polisen till en landsväg utanför Enköping för att upplösa en olaglig biltävling på allmän väg.

En grupp med människor ställde sig i vägen för polisen, som hindrades från att ingripa mot de bilar som deltagit i racet.

I veckan dömdes en man i 20-årsåldern för blåljussabotage vid polisens ingripande.

Mannen nekar till brott och menar att fastat med hälen i polisbilens underrede, och därför inte flyttat på sig.

– Han kunde inte säga något att han satt fast eftersom rutorna var uppe. Han såg inga lampor eftersom han är färgblind, beskriver tingsrätten hans utsago i domen, rapporterar SVT.

– Dessutom hörde han inte att polisbilen tutade.

Läs mer: Stödet växer – EU närmar sig helt unik åtgärd mot Ryssland

Foto: Georg Arthur Pflueger

Text: Redaktionen


4okt2025

Tyskland tvingar Turkiet att backa från krav

2025 10 04

Turkiet tvingas backa från ett krav på EU.

Matkonflikter uppstår med jämna mellanrum.

2002 krävde Grekland ensamrätt på namnet ”fetaost” och fick som man ville.

Beslutet väckte stor irritation och flera andra länder som var stora producenter av den populära ostsorten rasade.

Nu har ytterligare en matkonflikt nått sin upplösning.

Treårig kamp

Turkiet har under tre år försöket att tvinga på Europa regler om dönerkebab.

Om Turkiet hade lyckats få igenom reglerna för hur dönerkebab ska tillverkas skulle det ha drabbat Tysklands kebabindustri hårt.

– Turkiska myndigheter har hävdat att dönerkebab ska ses som en nationalrätt som spreds till Europa genom migrationen av turkiska medborgare, uppger BBC.

– Tyska tjänstemän hävdar att kebaben har blivit en del av det egna nationella köket.

Turkiet tvingas nu backa från sitt krav.

Gamla rötter

Det traditionella sättet att tillaga kött på ett vertikalt rotisseri går tillbaka till 1500-talet.

– Namnet döner kommer från det turkiska ordet för ”snurra” och syftar på tekniken som används vid tillagningen, uppger BBC.

Om Turkiets begäran hade gått igenom skulle det ha införts restriktioner för vilka typer av ingredienser som fick användas i maträtten.

LÄS OCKSÅ: Stödet växer - EU närmar sig helt unik åtgärd mot Ryssland

Krav på regler

I det turkiska kravet uppmanades EU att införa enhetliga regler i hela unionen.

Köttet skulle komma från en ko som är äldre än 16 månader, lamm som är minst sex månader eller från kyckling.

Kalvkött och kalkonkött skulle förbjudas.

Typen av kniv som används för att skära köttet skulle också omfattas av reglerna.

Tyska varianten

I Tyskland används ofta kalvkött i ett tunnbröd fyllt med grönsaker som rödkål, pickles, rödlök och toppat med såser.

I Tyskland bor över 1,5 miljoner turkiska medborgare.

I kebabbranschen arbetar runt 60 000 personer som producerar omkring 400 ton kebab om dagen, uppger BBC.

En godkännande av Turkiets krav på EU hade därför slagit hårt mot den tyska marknaden.

LÄS OCKSÅ: 41 döda i St. Petersburg - "Värsta på flera år"

Foto: M Yildiz

Text: Redaktionen