Det meddelar myndigheten i officiellt utskick till Sveriges bilägare.

Anledningen till att beskedet kommer nu är för att man under pandemin avstod från att höja avgifter i den takt som egentligen hade behövts för att hålla intäkter och kostnader i balans.

Detta för att inte belasta branschen med öka kostnader i ett “känsligt läge”, framhåller Transportstyrelsen.

Kommer genomföra fler höjningar

Enligt myndigheten består en av avgifterna som påverkar många, och som nu höjs, den för utfärdande av körkort och förarbevis.

Priset stiger vid årsskiftet med 55 kronor till 375 kronor.

Även avgiften för att få ha en personlig registreringsskylt under tio års tid höjs – med 700 kronor till 1 400 kronor för den del som avser Transportstyrelsen.

Myndigheten flaggar dessutom för att man kommer att fortsätta genomföra höjningar i framtiden.

– Vi avser att öka avgiftsuttaget med ungefär 14 procent på en övergripande nivå jämfört med dagens nivåer, säger Rosie-Marie Fors, ekonomidirektör på Transportstyrelsen, i en kommentar.

LÄS MER: Nummerplåt på bil får nej – anses stötande

Måste spara

Sedan pandemin har regeringen fattat beslut om att styrka delar av det underskott som då uppstod.

Men Transportstyrelsen måste fortfarande vidta åtgärder genom effektiviseringar, besparingar och alltså höjda avgifter.

– Det slår lite olika mellan trafikslagen. På järnvägssidan behöver vi höja mer än för övriga trafikslag för att säkerställa att våra intäkter motsvarar kostnaderna, säger ekonomidirektör Rosie-Marie Fors.

Ser över varje år

Varje år genomför Transportstyrelsen en översyn av myndighetens avgifter.

Syftet är att säkerställa att intäkterna motsvarar kostnaderna och även i övrigt stämmer överens med myndighetens rådande principer.

– Transportstyrelsen lägger stor vikt vid att genomföra effektiviseringar och besparingar. Det är nödvändigt för att möta upp ett stramare ekonomiskt läge såväl inom myndigheten som i samhället i stort, uppger man i ett uttalande.

De nya avgifterna kommer att börja gälla från och med 1 januari 2025.

LÄS MER: Så här kör man i en rondell – många gör samma fel

Foto: H. Berg

Text: Redaktionen

Sveriges största livsmedelskedja valde att plocka bort flera av Gevalias produkter från sina hyllor.

Anledningen: Kaffejättens priser nådde Icas smärtgräns.

– I detta läge har Ica ett dubbelt samhällsansvar.

– Det innebär att vi ska säkerställa att svenska matproducenter får skäligt betalt, samtidigt som det är viktigt att värna om bästa möjliga pris till våra konsumenter, framhöll Rickard Gustafsson, chef för kolonial på Ica Sverige, i en kommentar till TV4 Nyheterna.

Rasar i försäljning

Nu syns konsekvenserna av Icas bojkott.

Gevalias försäljning backar kraftigt i Sverige, rapporterar Dagligvarunytt med hänvisning till bolagets årsredovisning för 2023.

Enligt rapporten omsatte Gevalias svenska verksamhet 1,2 miljarder kronor under fjolåret. Det är ett tapp på cirka 400 miljoner kronor jämfört med 2022, då bolaget omsatte 1,6 miljarder kronor i Sverige.

Gevalia nämner inte Icas bojkott i årsredovisningen.

– Det har inte förekommit några händelser som på ett väsentligt sätt påverkat bolagets verksamhet under räkenskapsåret, framhåller bolaget enligt Dagligvarunytt.

Fakta Gevalia

- 1914 registrerades namnet Gevalia, men det var först på 1920-talet som namnet verkligen etablerades: då fanns det tryckt på de röda, färdigpackade kaffepaketen man började sälja. 

- 1957 började Gevalia vacuumpacka kaffet, vilket innebar att man kunde transportera och lagra det färdiga kaffet utan att smaken och kvalitet påverkades. Gevalias popularitet växte och 1966 blev kaffet från Gävle det mest druckna i landet. 

- 2021 stod Gevalia för cirka 40 procent av den totala försäljningen av bryggkaffe i Sverige. Därefter kom Zoegas med en marknadsandel på 20 procent, följt av Löfbergs Lila med en marknadsandel på cirka 15 procent.

Källor Gevalia resp expertvalet.se  

Foto: A. Padurariu

Text: Redaktionen

Den negativa trenden med allt sämre ekonomi för pensionärer ser ut att vända 2025.

Det visar en färsk sammanställning från Länsförsäkringar.

Enligt uträkningen förväntas ett pensionärspar i genomsnitt få över 16 129 kronor när det allra nödvändigaste är betalt. Det är en ökning med 1 473 kronor per månad. 

En singelpensionär förväntas kunna spara 4 087 kronor, vilket är en ökning med 1 053 kronor per månad.

Enligt Trifa Chireh, pensionsekonom på Länsförsäkringar, betyder siffrorna att den negativa trenden med allt sämre ekonomi för pensionärer ser ut att ha vänt.

– Under de senaste åren har kostnaderna ökat markant, vilket har gjort att många pensionärer haft en begränsad möjlighet att hantera oväntade utgifter. En stor andel av den disponibla inkomsten har under de senaste tre åren ätits upp mer av nödvändiga kostnader jämfört med 2021, säger hon och tillägger:

– Men under nästa år ser det ut som att kostnadsökningarna avtar, pensionerna ökar med 4 procent och tillsammans med skattelättnaderna ger detta pensionärerna ett visst andrum.

En grupp särskilt utsatt

De senaste årens kostnadsökningar har slagit hårt mot många pensionärer.

Ensamstående kvinnor är särskilt utsatta. I genomsnitt har gruppen 70 procent av mäns pension, rapporterar Länsförsäkringar.

Under 2025 förväntas en kvinnlig pensionär i genomsnitt få över 1 103 kronor när det nödvändigaste är betalt. Siffran är en förbättring med 1 038 kronor jämfört med 2024, men betydligt lägre jämfört med motsvarande summa för manliga pensionärer.

En manlig pensionär beräknas i genomsnitt få över 7 269 kronor, vilket är en förbättring med 1 176 kronor.

– Ensamboende pensionärer har länge haft det tufft och här ser vi att kvinnor sticker ut rejält från männen, kommenterar Trifa Chireh.

Foto: L. Hetteberg

Text: Redaktionen