Transportstyrelsen höjer flera avgifter – så påverkas bilägare

2024 09 09

Transportstyrelsen kommer att höja flera avgifter från och med årsskiftet.

Det meddelar myndigheten i officiellt utskick till Sveriges bilägare.

Anledningen till att beskedet kommer nu är för att man under pandemin avstod från att höja avgifter i den takt som egentligen hade behövts för att hålla intäkter och kostnader i balans.

Detta för att inte belasta branschen med öka kostnader i ett “känsligt läge”, framhåller Transportstyrelsen.

Kommer genomföra fler höjningar

Enligt myndigheten består en av avgifterna som påverkar många, och som nu höjs, den för utfärdande av körkort och förarbevis.

Priset stiger vid årsskiftet med 55 kronor till 375 kronor.

Även avgiften för att få ha en personlig registreringsskylt under tio års tid höjs – med 700 kronor till 1 400 kronor för den del som avser Transportstyrelsen.

Myndigheten flaggar dessutom för att man kommer att fortsätta genomföra höjningar i framtiden.

– Vi avser att öka avgiftsuttaget med ungefär 14 procent på en övergripande nivå jämfört med dagens nivåer, säger Rosie-Marie Fors, ekonomidirektör på Transportstyrelsen, i en kommentar.

LÄS MER: Nummerplåt på bil får nej – anses stötande

Måste spara

Sedan pandemin har regeringen fattat beslut om att styrka delar av det underskott som då uppstod.

Men Transportstyrelsen måste fortfarande vidta åtgärder genom effektiviseringar, besparingar och alltså höjda avgifter.

– Det slår lite olika mellan trafikslagen. På järnvägssidan behöver vi höja mer än för övriga trafikslag för att säkerställa att våra intäkter motsvarar kostnaderna, säger ekonomidirektör Rosie-Marie Fors.

Ser över varje år

Varje år genomför Transportstyrelsen en översyn av myndighetens avgifter.

Syftet är att säkerställa att intäkterna motsvarar kostnaderna och även i övrigt stämmer överens med myndighetens rådande principer.

– Transportstyrelsen lägger stor vikt vid att genomföra effektiviseringar och besparingar. Det är nödvändigt för att möta upp ett stramare ekonomiskt läge såväl inom myndigheten som i samhället i stort, uppger man i ett uttalande.

De nya avgifterna kommer att börja gälla från och med 1 januari 2025.

LÄS MER: Så här kör man i en rondell – många gör samma fel

Foto: H. Berg

Text: Redaktionen

Bensin- och dieselförbud på väg – här införs det

2026 10 21

Det rödgröna styret i Stockholms stad räknar med att stoppa bensin- och dieselbilar från att köra på gatorna i Stockholms innerstad.

Ett sådant förbud träda i kraft under mandatperioden, bedömer Lars Strömgren (MP), trafikborgarråd Stockholms stad.

– Det hoppas och tror jag. Transportstyrelsen ska komma med ett besked innan jul, säger han till Di.

– En av de största kritikerna av miljözonen har varit turistbussbranschen, men på onsdag ska jag tala på en panel där de lanserar en eldriven turistbuss. Det verkar inte längre vara ett problem, fortsätter Strömgren.

”Kliv på vägen”

Det är oklart när förbudet kommer att träda i kraft, men Strömgren räknar med att fossildrivna bilar snart stoppas i innerstaden.

Den så kallade miljözon klass 3 föreslås omfatta 20 kvarter som täcker cirka 180 000 kvadratmeter.

Det rödgröna styret planerar dock att expandera zonen i ett nästa steg.

– Vi ser att omställningen till en utsläppsfri innerstad behöver göras stegvis. Miljözon klass 3 är ett viktigt kliv på vägen mot ett Stockholm med renare luft och trevligare gator, har Lars Strömgren framhållit.

Länsstyrelsen sa nej

I maj upphävde Länsstyrelsen i Stockholm beslutet att införa miljözon 3.

– Skälen för Länsstyrelsen beslut är i korthet att kommunens utredning inte ger stöd för att nyttan av miljözonen överväger de samhällsekonomiska konsekvenser som den får i det aktuella området, löd motiveringen.

Stockholms stad har överklagat beslutet till Transportstyrelsen, som blir den sista instansen att pröva ärendet. Ett beslut väntas före årsskiftet.

Läs mer: Biljätte kollapsar

FAKTA: Miljözon klass 3

Följande personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon.

Laddhybrider är inte tillåtna.

Följande tunga lastbilar och tunga bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon

- laddhybrider med utsläppsklass Euro 6.

Källa: Stockholms stad

Andra läser: Nya regler för flygresenärer – får ersättning direkt

Foto: Dele_o

Text: Redaktionen

V och SD överens

2026 10 21

Det är inte varje dag som Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna håller sams.

Men idag är en sådan dag då de två partierna faktiskt är överens och gjorde samma sak.

Både V och SD vill nämligen se sänkta politikerlöner. Och båda partierna röstade idag för förslaget när det på onsdagen lades fram i EU-parlamentet. De andra svenska partierna röstade emot, bortsett från Miljöpartiet som lade ned sina röster, rapporterar Expressen.

Hanna Gedin är en av Vänsterpartiets två EU-parlamentariker. Tidigare partiledaren Jonas Sjöstedt är den andra.

– Det finns inga busschaufförer, lärare, socialarbetare eller städare som tjänar i närheten av parlamentarikernas löner. Utan dem så stannar Sverige, säger Hanna Gedin till tidningen.

Motsvarande månadslön på 400 000

Enligt Gedin finns det “absolut ingen rimlighet” att det finns politiker som tjänar “astronomiskt” mycket mer än vanliga svenska arbetare.

För två år sedan kunde en granskning av TV4 Nyheterna visa att EU-parlamentariker får ersättningar motsvarande en månadslön på drygt 400 000 kronor. Samma granskning pekade på att det saknades krav på redovisningar.

– Det är svårt att se att förtroendet för demokratin skall stärkas om vi har ett regelverk som gäller för politiker och ett helt annat för alla andra medborgare, sade Christian Ekström, vd på föreningen Skattebetalarna, till kanalen vid tillfället.

Läs mer: Jätteökning efter valet – ”exceptionella siffror”

"Sticker i ögonen"

Grundlönen för en EU-parlamentariker ligger på cirka 10 300 euro, motsvarande omkring 114 363 kronor, enligt siffror från 2024.

Även då röstade EU-parlamentet om att sänka lönerna. Och precis som i år var då V och SD de enda partierna som röstade för förslaget, som då gällde en halvering av lönen.

– I det läget så sticker det verkligen i ögonen att folkvalda ska ha flera gånger högre lön än vad vanliga arbetstagare har, sade Hanna Gedin till Aftonbladet då.

Dagens omröstning slutade i 83 röster för förslaget och 533 emot. Beatrice Timgren, Dick Erixon och Charlie Weimers, de tre SD-ledamoterna, röstade för sänkningen, precis som V-politikerna.

Läs mer: S och MP ger med sig – skatten sänks för många svenskar

Foto: Ash Crow, Wikimedia Commons, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen