Trafikverket utfärdar varning inför jul

2022 12 23

I vanlig ordning är dagen före julafton en trång historia på svenska vägar.

Mängder av människor kör till olika delar av landet för att fira ledigheten med släkt och vänner.

Nu uppmanar Trafikverket bilister att hålla avstånd och varnar för halka, uppger Expressen.

– Det kommer att bli en hel del halka, så man ska tänka på att hålla avstånd och åka i god tid om man ska iväg någonstans säger Angelika Knutsson, presstalesperson vid Trafikverket.

Kommer bli halt

Under fredagseftermiddagen har ett antal bilar varit involverade i trafikolyckor.

Trafikverket uppmanar bilister att välja de större vägarna före de mindre.

– Även om det kan vara mycket trafik på dem så är det ändå där vi prioriterar att halkbekämpa först. Man ska ha hålla koll på vädret dit man planerar att åka, kommer det underkylt regn och minusgrader så blir det halt på vägarna, säger Knutsson.

Inte frusit

Underkylt regn sker när vädret pendlar mellan töväder och kyla.

Det medför ofta besvärligt väglag och kan leda till svårigheter i trafiken för många bilister.

– Underkylning innebär att vattnet i regndroppar inte frusit fastän temperaturen gått under noll grader. Ibland kan underkylda regndroppar och duggregnsdroppar frysa innan de når marken och vi talar då om iskorn respektive kornsnö, uppger SMHI.

Så uppstår det

Underkylt regn kan förekomma när en period med kyla får en kraftig framstöt av mild luft. 

Den varma luften glider över kalluften så att marknära skikt fortfarande har minusgrader samtidigt som det är plusgrader en bit upp i atmosfären.

– Underkylt regn uppstår när varm luft strömmar in och trycker undan kall luft. Eftersom väggen med varm luft lutar kommer det att bli en kil med kall luft under den varma. Vi får ett lager med varm luft överst och ett lager med kall luft underst, menar SMHI.

Stormigt utomlands

Lagom till jul har en kraftig storm dragit sig in över USA.

I delar av landet kan 40 minusgrader vara att vänta såväl som snö och kraftiga vindar.

Tusentals flygavgångar har ställts in på grund av ovädret.

Foto: N. Syed

Text: Redaktionen

Ny funktion för BankID i augusti

2026 08 04

Nu kommer en nyhet för alla som ska förtidsrösta eller rösta på valdagen den 13 september.

I årets val kommer väljare för första gången kunna välja att identifiera sig med ett digitalt id-kort i BankID-appen.

Identifieringen utförs genom att kontrollanter i vallokalerna skannar QR-koden på det digitala id-kortet.

– Digitalt id-kort från BankID är ett tryggt, smidigt och säkert sätt att styrka sin identitet. Det viktigaste är att kontrollanten skannar QR-koden när en identitet ska verifieras. Det kan man enkelt göra direkt i BankID-appen, säger Charlotte Pataky, pressansvarig vid BankID.

 ”Ingen information sparas”

BankID beskriver den nya verifieringsmetoden som säker och snabb.

– Det innebär en snabb och tillförlitlig identifiering i realtid. Kontrollen görs enkelt med BankID-appen på en mobiltelefon. Inga personliga uppgifter eller koder behöver delas och ingen information sparas, framhåller företaget.

Den som vill aktivera sitt digitala id-kort behöver ha ett giltigt svenskt pass eller nationellt ID-kort samt en mobil med Mobilt BankID och NFC-läsare. 

Processen består av tre steg:

1, Öppna BankID-appen och klicka på ikonen för "ID-kort". 

2, Ha ditt svenska pass eller nationella ID-kort till hands. 

3, Följ instruktionerna i appen. 

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget 

Digitala röstkort

En annan nyhet inför årets val är att Valmyndigheten för första gången kommer att skicka ut röstkorten digitalt till alla väljare med en digital brevlåda. Det innebär att 6 518 642 personer får sitt röstkort digitalt.

– Oavsett om man får sitt röstkort digitalt eller på papper så räcker det att kunna identifiera sig vid röstning. Väljare behöver inte längre ta med sig röstkortet, säger Anna Nyqvist, kanslichef på Valmyndigheten.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: Bank ID

Text: Redaktionen

Ryssland agerar mot Sverige

2026 08 04

Det uppger Matti Pesu, forskare vid Utrikespolitiska institutet i Finland.

Enligt Pesu pågår en omfattande rysk militär upprustning längs gränsen mot Finland. Han ser det som ett svar på det svensk-finska inträdet i Nato.

– Ryssland skapar nu förutsättningarna för att genomföra sina uttalade mål. Om de vill ha mer trupper och utrustning behöver det mer utrymme och infrastruktur, säger Pesu till Iltalehti.

– Ryssland kan bli militärt farligare efter kriget än före kriget. De bygger ut sina väpnade styrkor och har lärt sig mycket av kriget i Ukraina. Till exempel ligger Ryssland delvis före västländerna inom drönarkrigföring, fortsätter han och tillägger:

– Fred i Ukraina betyder inte nödvändigtvis en säkrare tid för Europa.

115 000 soldater

Enligt uppgift planerar Ryssland att stationera 115 000 soldater i närheten av Petrozavodsk, huvudstaden i Karelska republiken. Det innebär en femfaldig ökning av antalet soldater i området, uppger Iltalehti.

Matti Pesu bedömer att upprustningen kommer att vara genomförd inom fem till tio år. Samtidigt varnar han för att ett militärt angrepp skulle kunna ske innan dess.

– Antalet trupper i fredstid visar bara en del av hotbilden. Bedömningen måste ta hänsyn till Rysslands hela militära potential och förmåga att förflytta trupper från olika håll, säger han till tidningen.

Huruvida Finland och Sverige riskerar att hamna i skottgluggen är osäkert.

– Vi vet ännu inte vilka resurser Ryssland har för att utöka sina väpnade styrkor eller hur landet prioriterar Finlands närområde i förhållande till andra områden, betonar Pesu.

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget

”Handlar om att kunna möta Nato”

En stor granskning från de nordiska public service-kanalerna har tidigare avslöjat att Ryssland rustar upp i Sveriges närområde.

Enligt granskningen väntas Ryssland placera ut åtta divisioner, eller 80 000 soldater, endast kilometer från en svenskledd Natobas i norra Finland.

– Vi tror inte att de finns enbart för syns skull. Det handlar ju om att kunna möta Nato i en större konflikt längre fram, säger Thomas Nilsson, chef för militära underrättelsetjänsten Must, till SVT.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen