Trafikverket larmar – var fjärde dödsolycka har en sak gemensamt

2023 08 24

Myndigheten förklarar under torsdagskvällen att var fjärde dödsolycka på de svenska vägarna är med en lastbil.

Detta samtidigt som lastbilstrafiken har ökat med 30 procent på 20 år.

Nu vill Trafikverket se över säkerheten i lastbilarna för att försöka förbättra trafiksäkerheten.

– De har inte följt samma snabba utveckling av säkerhet som personbilar som i dag har autobroms exempelvis där bilen själv bromsar hastigt, säger Maria Krafft, trafiksäkerhetsdirektör på Trafikverket, till Sveriges Radio.

“Är jättesvårt”

Kraft menar att sannolikheten att överleva en trafikolycka där en lastbil är inblandad är mindre än den hade varit annars.

– På en 80-väg när personbilar möter varandra och frontalkrockar så är möjligheterna att överleva ganska goda. Men så fort det är en lastbil så är det jättesvårt, säger hon.

Två dödsolyckor i veckan

Bara den här veckan har två dödsolyckor skett i trafiken där lastbilar har varit inblandade.

En person har dött i en kollision mellan en personbil och en lastbil i Lysekils kommun, samtidigt som fem personer förlorade livet i en liknande olycka utanför Falköping i måndags.

– Oerhört tragiskt. Vi får inte glömma bort att bakom ratten sitter en människa, säger Agneta Berlin, verksamhetsansvarig på NTF Fyrbodal, till SVT.

Olycka i Karlstad

På torsdagseftermiddagen har en olycka skett där en personbil och en lastbil varit inblandade.

– En polispatrull som kör på E18 i höjd med Segerstad upptäcker att det är stopp i trafiken. De undersöker saken och det visar sig att en lastbil och en personbil är inblandade i en olycka i riktning mot Karlstad, framhåller polisen angående händelsen.

Ingen person ska ha skadats allvarligt.

Krockade med rådjur

Även tidigare under torsdagen var en mindre lastbil inblandad i en olycka.

Fordonet krockade med ett rådjur i Åre, varpå djuret dog.

Inga personskador rapporterades.

Foto: Kävlinge Kommun

Text: Redaktionen

183 000 svenskar får pengar på kontot – nu i veckan

2026 08 06

Beskedet gäller dem som inte fick det i april eller juni.

Slutskattebeskedet skickas nu ut till 1 368 916 personer, varav 183 105 personer får skatteåterbäring medan 113 051 personer har kvarskatt att betala.

På kontot i veckan

De 183 000 svenskar som får återbäring kommer att få dela på 2,7 miljarder kronor.

Utbetalningen för den som har anmält bankkonto kommer att landa på kontot senast på fredagen.

För den som inte redan gjort det går det att anmäla bankkonto senast tre veckor efter beslut om slutgiltig skatt. 

– De som inte har digital brevlåda får slutskattebeskedet med posten 1–3 veckor senare, förklarar Skatteverket.

Då ska du betala

113 000 personer har fått besked om kvarskatt och ska tillsammans betala in 5,8 miljarder kronor.

För den som får slutskattebeskedet i augusti och har skatt att betala ska inbetalningen till skattekontot ha gjorts senast den 12 november 2026.

– Men det går bra att betala redan nu eller att dela upp betalningen. 

Läs mer: Kraftig sänkning vid pump

Håll koll på räntan

Den som har betalat för lite skatt och därför får kvarskatt behöver betala ränta på kvarskatten. 

– Från vilket datum kostnadsräntan beräknas beror på hur stor din kvarskatt är, meddelar Skatteverket.

– På kvarskatt som är högst 30 000 kronor beräknas kostnadsränta på 2,5 procent från 5 maj 2026. 

Kan komma i december

Den som ännu inte har fått besked om den slutliga skatten, eller som saknar skatteregistrering i Sverige, får vänta tills i december på beskedet.

Återbäringen kommer då mellan den åttonde och den elfte december.

– Ska du få tillbaka mindre än 100 kronor betalar vi inte ut pengarna. När beloppet har kommit upp i 100 kronor kan du begära utbetalning från ditt skattekonto, fortsätter Skatteverket.

Läs mer: Zelenskyj vädjar – minskning med två tredjedelar

Foto: J. Leupe

Text: Redaktionen

Över tiotusen måste anställas – snittlön på 41 600 kronor

2026 08 06

Men trots det prognostiseras en lärarbrist i Sverige.

Det beräknas framöver bli en brist på 10 600 behöriga lärare och förskollärare, och fler behöver välja en lärarutbildning, konstaterar Skolverket.

Behövs fler

Störst väntas bristen bli på förskollärare, speciallärare, yrkeslärare och högstadielärare. 

Enligt Statistiska centralbyrån ligger snittlönen för en grundskollärare på 41 600 kronor.

Snittlönen för en förskollärare är 37 600 kronor, och för en speciallärare ligger den på 47 600 kronor.

Fler behöver välja

Enligt prognosen behöver det examineras totalt cirka 145 100 lärare och förskollärare för att täcka behovet fram till år 2038. 

Samtidigt väntas den beräknade examinationen uppgå till cirka 134 500 lärare och förskollärare. 

– För att förhindra att en lärarbrist uppstår skulle 1 000 fler studenter än i dag behöva påbörja en lärarutbildning varje år. Det motsvarar en ökning med 7 procent, framhåller Skolverket.

Läs mer: Arlanda sätter nytt rekord för utrikesresor

För att täcka behovet

Antalet som påbörjar en speciallärarutbildning behöver öka med mer än 80 procent.

Antalet som påbörjar ett program mot yrkeslärarexamen skulle behöva öka med 70 procent för att täcka behovet. 

– Utöver bristen på 10 600 nyexaminerade lärare och förskollärare finns ett stort behov av vidareutbildning av obehöriga lärare, fortsätter Skolverket.

Här behövs flest

Hälften av landets totala rekryteringsbehov finns i Stockholm, Göteborg och Malmö.

– Det största relativa rekryteringsbehovet, det vill säga i förhållande till 2023 års lärarkår, bedöms Gotlands och Uppsala län ha, medan Västernorrlands och Blekinge län väntas ha minst rekryteringsbehov i förhållande till 2023 års lärarkår. 

Läs mer: Tung smäll för Volvo

Foto: G. Henderson

Text: Redaktionen