Enligt siffror från Riksförbundet M Sverige handlar det om ungefär 300 trafikolyckor med personskador varje år.

 – I de mätningar vi gjort de senaste två åren håller endast 1 av 3 motortrafikanter hastigheten förbi vägarbeten. Att inte dämpa farten är respektlöst och äventyrar säkerheten för de som i jobbet tvingas vistas inom riskområde, har Tony Gunnarsson, sakkunnig i trafiksäkerhet, Riksförbundet M Sverige, tidigare sagt.

Trafikverket: "Respektlöst"

Nu ryter även Trafikverket ifrån.

Myndigheten har tröttnat på respektlösheten bland bilister i anslutning till vägarbeten. Beteendet måste upphöra omedelbart.

– Det handlar först och främst om att folk inte respekterar de rödljus vi har och ställer till det i planeringen och kan orsaka olyckor, säger exempelvis John Löfgren, projektledare på Trafikverket i Sundsvall, till Sveriges Radio.

"Eskalerat senaste åren"

John Löfgren berättar om situationer som hade kunnat sluta riktigt illa. 

Bland annat var det en person körde ur kön på ett underhållsarbete på Alnöbron i Sundsvall – och mot rött – och då fick vika in på arbetsområdet när han fick möte.

Om en sådan person orsakar en skada kommer inte blåljus att komma fram, menar John Löfgren, som förvånas att så många struntar i förbuden.

Värst utsatta är flaggvakterna. Folk nonchalerar dem helt enkelt.

– Tyvärr är det ofta yngre tjejer och killar som har sommarjobb och som får ta all skit när de står där. Det är väldigt respektlöst och har eskalerat de senaste åren, säger John Löfgren.

Över 5 000 olyckor

Mellan 2003 och 2021 inträffade totalt över 5 000 trafikolyckor i Sverige med personskador i anslutning till vägarbeten.

75 av dem var dödsolyckor. Enligt M Sverige har ungefär vart fjärde dödsfall i svenska arbetsolyckor det senaste decenniet varit vägtrafikrelaterade.

– Den stora underhållsskulden leder till att antalet vägarbeten kommer att behöva öka de kommande åren. Kunskapen hos bilisterna om vägarbetarnas utsatta situation behöver höjas samtidigt som myndigheter och entreprenörer i högre grad måste säkerställa korrekta skyddsanordningar och goda arbetsvillkor, lyder Tony Gunnarssons uppmaning.

Foto: K. Hörnfeldt

Text: Redaktionen

År 2018 var ett rekordår för huvudstaden – precis som på flera andra platser i Sverige.

I Stockholm uppmättes då 25 dagar med värmebölja, det vill säga en sammanhängande period då dygnets högsta temperatur är minst 25 grader minst fem dagar i sträck.

Men på grund av klimatförändringarna kan dessa dagar komma att öka rejält i framtiden.

– Problematiken med värmeböljor är ny för oss i Sverige och vi har inte anpassat våra städer och samhällen för dessa nya förhållanden. Vi är vana att bygga hus och organisera verksamheter som ska klara svår kyla, inte värme, säger Martina Söderström, divisionschef för Environment & Planning på konsultbolaget Sweco, i en kommentar.

Kan bli 60 dagar med värmebölja

Enligt en ny analys från Sweco, som granskat 24 europeiska städer, är det brådskande att upprätta skydd mot värmeböljor.

År 2100 beräknas Stockholms rekord från 2018 ha kunnat öka med 150 procent. Det innebär att huvudstaden riskerar över 60 dagar med värmebölja – 37 fler än 2018.

– Frågor relaterade till värme förbises ofta i strategier för klimatanpassning, eller är riktad endast till känsliga grupper. Vi behöver öka vår resiliens, ha ett bredare fokus på hela befolkningen och få in de här frågorna i planeringen av våra samhällen och städer, säger Martina Söderström.

Upprättar åtgärdsplan

En tredjedel av Sveriges kommuner har åtgärdsplaner för att motverka extrem värmeökning.

Stockholm är inte en av dem.

Men enligt Sweco har nu huvudstaden insett behovet av att planera för värmeböljor och “utvecklar metoder för att öka utsatta gruppers motståndskraft mot extrem värme, med bland annat analys och kartläggning av skolor, förskolor och äldreboendens sårbarhet”.

– Förutom alla risker som värmeböljor kan innebära för individen, får värmeböljor andra stora konsekvenser för hela samhället. Risken för bränder ökar, men vi ser också stor påverkan på jordbruk, djurhållning, bevattning och dricksvattenförsörjning och mycket mer. Det påverkar hela samhället, säger Martina Söderström.

Dödligheten ökat 30 procent

Sweco pekar på att temperaturen i Europa ökar snabbare än det globala snittet.

Dessutom har dödligheten till följd av värme ökat med drygt 30 procent under de senaste 20 åren.

– Vi vet att värmeböljor innebär ökad risk för grupper som äldre, yngre och gravida, men det finns också en socioekonomisk dimension i frågan, säger Martina Söderström.

–  Vi pratar nu om klimatjämlikhet, då vi ser att socioekonomiskt utsatta grupper riskerar att särskilt fara illa under värmeböljor. Därför blir det av oerhörd vikt att tidigt identifiera strategier och anpassa områden för att klara stigande temperaturer.

Foto: A. Maria

Text: Redaktionen