Trafikverket har fått nog: bilister måste sluta omedelbart

2024 06 27

Varje år inträffar ett stort antal olyckor i samband med vägarbeten.

Enligt siffror från Riksförbundet M Sverige handlar det om ungefär 300 trafikolyckor med personskador varje år.

 – I de mätningar vi gjort de senaste två åren håller endast 1 av 3 motortrafikanter hastigheten förbi vägarbeten. Att inte dämpa farten är respektlöst och äventyrar säkerheten för de som i jobbet tvingas vistas inom riskområde, har Tony Gunnarsson, sakkunnig i trafiksäkerhet, Riksförbundet M Sverige, tidigare sagt.

Trafikverket: "Respektlöst"

Nu ryter även Trafikverket ifrån.

Myndigheten har tröttnat på respektlösheten bland bilister i anslutning till vägarbeten. Beteendet måste upphöra omedelbart.

– Det handlar först och främst om att folk inte respekterar de rödljus vi har och ställer till det i planeringen och kan orsaka olyckor, säger exempelvis John Löfgren, projektledare på Trafikverket i Sundsvall, till Sveriges Radio.

"Eskalerat senaste åren"

John Löfgren berättar om situationer som hade kunnat sluta riktigt illa. 

Bland annat var det en person körde ur kön på ett underhållsarbete på Alnöbron i Sundsvall – och mot rött – och då fick vika in på arbetsområdet när han fick möte.

Om en sådan person orsakar en skada kommer inte blåljus att komma fram, menar John Löfgren, som förvånas att så många struntar i förbuden.

Värst utsatta är flaggvakterna. Folk nonchalerar dem helt enkelt.

– Tyvärr är det ofta yngre tjejer och killar som har sommarjobb och som får ta all skit när de står där. Det är väldigt respektlöst och har eskalerat de senaste åren, säger John Löfgren.

Över 5 000 olyckor

Mellan 2003 och 2021 inträffade totalt över 5 000 trafikolyckor i Sverige med personskador i anslutning till vägarbeten.

75 av dem var dödsolyckor. Enligt M Sverige har ungefär vart fjärde dödsfall i svenska arbetsolyckor det senaste decenniet varit vägtrafikrelaterade.

– Den stora underhållsskulden leder till att antalet vägarbeten kommer att behöva öka de kommande åren. Kunskapen hos bilisterna om vägarbetarnas utsatta situation behöver höjas samtidigt som myndigheter och entreprenörer i högre grad måste säkerställa korrekta skyddsanordningar och goda arbetsvillkor, lyder Tony Gunnarssons uppmaning.

Foto: K. Hörnfeldt

Text: Redaktionen

Populärt kaffemärke rasar i försäljning

2024 11 21

I april 2023 fick Ica nog.

Sveriges största livsmedelskedja valde att plocka bort flera av Gevalias produkter från sina hyllor.

Anledningen: Kaffejättens priser nådde Icas smärtgräns.

– I detta läge har Ica ett dubbelt samhällsansvar.

– Det innebär att vi ska säkerställa att svenska matproducenter får skäligt betalt, samtidigt som det är viktigt att värna om bästa möjliga pris till våra konsumenter, framhöll Rickard Gustafsson, chef för kolonial på Ica Sverige, i en kommentar till TV4 Nyheterna.

Rasar i försäljning

Nu syns konsekvenserna av Icas bojkott.

Gevalias försäljning backar kraftigt i Sverige, rapporterar Dagligvarunytt med hänvisning till bolagets årsredovisning för 2023.

Enligt rapporten omsatte Gevalias svenska verksamhet 1,2 miljarder kronor under fjolåret. Det är ett tapp på cirka 400 miljoner kronor jämfört med 2022, då bolaget omsatte 1,6 miljarder kronor i Sverige.

Gevalia nämner inte Icas bojkott i årsredovisningen.

– Det har inte förekommit några händelser som på ett väsentligt sätt påverkat bolagets verksamhet under räkenskapsåret, framhåller bolaget enligt Dagligvarunytt.

Fakta Gevalia

- 1914 registrerades namnet Gevalia, men det var först på 1920-talet som namnet verkligen etablerades: då fanns det tryckt på de röda, färdigpackade kaffepaketen man började sälja. 

- 1957 började Gevalia vacuumpacka kaffet, vilket innebar att man kunde transportera och lagra det färdiga kaffet utan att smaken och kvalitet påverkades. Gevalias popularitet växte och 1966 blev kaffet från Gävle det mest druckna i landet. 

- 2021 stod Gevalia för cirka 40 procent av den totala försäljningen av bryggkaffe i Sverige. Därefter kom Zoegas med en marknadsandel på 20 procent, följt av Löfbergs Lila med en marknadsandel på cirka 15 procent.

Källor Gevalia resp expertvalet.se  

Foto: A. Padurariu

Text: Redaktionen

Glatt besked för alla pensionärer – från och med 2025

2024 11 21

Sveriges pensionärer kan se fram emot en ekonomisk ljusning.

Den negativa trenden med allt sämre ekonomi för pensionärer ser ut att vända 2025.

Det visar en färsk sammanställning från Länsförsäkringar.

Enligt uträkningen förväntas ett pensionärspar i genomsnitt få över 16 129 kronor när det allra nödvändigaste är betalt. Det är en ökning med 1 473 kronor per månad. 

En singelpensionär förväntas kunna spara 4 087 kronor, vilket är en ökning med 1 053 kronor per månad.

Enligt Trifa Chireh, pensionsekonom på Länsförsäkringar, betyder siffrorna att den negativa trenden med allt sämre ekonomi för pensionärer ser ut att ha vänt.

– Under de senaste åren har kostnaderna ökat markant, vilket har gjort att många pensionärer haft en begränsad möjlighet att hantera oväntade utgifter. En stor andel av den disponibla inkomsten har under de senaste tre åren ätits upp mer av nödvändiga kostnader jämfört med 2021, säger hon och tillägger:

– Men under nästa år ser det ut som att kostnadsökningarna avtar, pensionerna ökar med 4 procent och tillsammans med skattelättnaderna ger detta pensionärerna ett visst andrum.

En grupp särskilt utsatt

De senaste årens kostnadsökningar har slagit hårt mot många pensionärer.

Ensamstående kvinnor är särskilt utsatta. I genomsnitt har gruppen 70 procent av mäns pension, rapporterar Länsförsäkringar.

Under 2025 förväntas en kvinnlig pensionär i genomsnitt få över 1 103 kronor när det nödvändigaste är betalt. Siffran är en förbättring med 1 038 kronor jämfört med 2024, men betydligt lägre jämfört med motsvarande summa för manliga pensionärer.

En manlig pensionär beräknas i genomsnitt få över 7 269 kronor, vilket är en förbättring med 1 176 kronor.

– Ensamboende pensionärer har länge haft det tufft och här ser vi att kvinnor sticker ut rejält från männen, kommenterar Trifa Chireh.

Foto: L. Hetteberg

Text: Redaktionen