TRAFIK: Mardrömmen för turistbranschen

2022 10 13

Mardröm för turistnäringen när folk inte kan köpa jul- och helgbiljetter på grund av Trafikverkets planeringsproblem.

Normalt släpper företaget sina tågbiljetter för de många resenärer som vill åka hem eller bort under jul- och nyårsveckorna redan i september.

Det var långt ifrån möjligt i år, nu hinner almanacksbladen bläddras fram ända till månaden före julmånaden, innan tågkupéerna kan börja fyllas upp.

Svenskarna undrar

– Att inte kunna släppa våra julbiljetter förrän i november... Det är klart att svenska folket undrar vad det är vi håller på med, medgav SJ:s vd Monica Lingegård till Aftonbladet i mitten på september.

Förutom alla privatresenärers bekymmer med planeringen av resorna hem till släkt och vänner drabbas även besöksnäringen kraftigt när de resenärer som tänkt sig en vecka i fjällen inte vågar avvakta för länge.

– Gäster avbokar boenden när de inte kan få tag i resor i tid, påpekar Daniel Skog, hållbarhetschef på Svenska Turistföreningen (STF), till DN.

Det här fenomenet är inte nytt. Dels har det funnits tidigare år. Dels så sent som den senaste sommaren har det kärvat.

– Under sommaren har det varit lite kaos med biljettsläpp för tågtrafiken i hela Sverige och vi har sett jättestora avbokningssiffror för att många gäster inte kunnat komma fram till boenden. Allra tydligast har det varit för norra Sverige, framhåller Skog till tidningen.

Personalbrist och banproblem

Det har bland annat berott på personalbrist. Huvudproblemet nu är att Trafikverket har bekymmer med planeringen av banarbeten.

Myndigheten medgav redan i augusti att man skulle ställas inför utmaningar under andra halvan av 2022. I går underströk man det på sin sajt, paradoxalt nog samtidigt som man framhöll sin punktlighet under september:

– Trots en fortsatt problematik med inställda avgångar och sena biljettsläpp avgick fler tåg denna september än någon septembermånad tidigare, konstaterar Ann-Sofi Granberg, tillförordnad chef för verksamhetsområde Trafik.

Höll tiden i september, men …

Det hjälper inte dem som vill planera inköpen av helgbiljetter och än mer retfullt ter det sig för resenärerna när de läser på myndighetens hemsida.

– Sverige är ett stort, avlångt och glesbefolkat land. För att allt ska fungera måste vi kunna ta oss till varandra, och här har Trafikverket en avgörande roll. Vi gör Sverige närmare.

Foto: J Plenio

Text: Redaktionen

”Historiskt” genombrott – ”avgörande för Ukraina”

2026 02 04

Estland presenterar ett stort genombrott.

Landet lanserar Europas största batteripark med en kapacitet på 100 megawatt.

– Batterierna kan lagra elektricitet och förse elnätet när behovet uppstår. Samtidigt kommer systemet att kunna leverera elektricitet till cirka 90 000 hushåll, uppger estniska ERR.

Historiskt steg

Den nya batteriparken öppnar nya möjligheter, också för Ukraina.

– När Europa snabbt övergår till grön energi har Estland tagit ett historiskt steg som kan fungera som en färdplan för att skydda Ukrainas energisystem, uppger RBC-Ukraine.

En så stor batteripark kan vara avgörande för det ukrainska folket vid ryska attacker som slår ut landets elförsörjning.

Förhoppningar finns nu att Ukraina kan göra en liknande satsning.

– Det kommer att vara avgörande för Ukraina för att skydda landets energisystem från strömavbrott och attacker, uppger RBC-Ukraine.

Nödvändig

En liknande satsning som den i Estland beskrivs som nödvändig för Ukraina.

– Ukraina har för närvarande det mest omfattande, men också mest sårbara, energinätet i Europa. Experter säger att liknande batteriparker är landets framtid, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Missiler har slagit ner i Ryssland

Flera fördelar

Bland de stora fördelarna med batteriparker nämns framför allt tre punkter.

- Elförsörjningen decentralisering. Istället för ett enda stort kraftverk kan dussintals batteriparker över hela landet skapa ett flexibelt nätverk som inte kan slås ut av enstaka attacker.

- Snabb reglering. Batterier reagerar på frekvensfall inom millisekunder. De är idealiska för att stabilisera nätet efter att en missil träffat, i väntan på reparation.

- Integration med förnybar energi. Ukraina planerar att bygga många vind- och solkraftparker. Utan batteriparker som den i Estland skulle dessa stationer kunna destabilisera nätet.

Attack mot kraftverk

Under natten till den 3 februari genomförde Ryssland massiva attacker mot Ukraina.

Bland annat träffades energianläggningar i Kiev.

– Preliminära bedömningar visar att kraftverket Darnytska drabbades av betydande skador, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina tar tillbaka mark

Foto: Y Milohrodskyi

Text: Redaktionen

Natostyrkor bordar fartyg

2026 02 04

Estniska specialstyrkor har bordat lastfartyget Baltic Spirit.

Insatsen genomfördes från både en helikopter och ett örlogsfartyg.

Det stora containerfartyget var på väg från Ecuador till Ryssland, med slutdestinationen Sankt Petersburg – landets näst största stad.

Kopplas till smuggling

Enligt uppgifter till den estniska tidningen Postimees uppges fartyget var inblandat i smugglingsverksamhet. Den estniska skatte- och tullmyndigheten deltog i insatsen tillsammans med polis och militär.

Fartyget seglar under Bahamas flagg och misstänks ha smugglat varor från Ecuador. Vilken typ av last som transporterades till Ryssland är oklart.

– Enligt myndigheterna är fartyget inte känt för att vara en del av Rysslands så kallade skuggflotta, och det finns inte heller med på Europeiska unionens sanktionslista, skriver finska Iltalehti om händelsen.

Tagits i beslag

Containerfartyget bordades i etniskt vatten. Enligt uppgift ska fartyget gått in i estniskt vatten och ankrat för tankning när elitsoldaterna slog till.

”Baltic Spirit” har nu beslagtagits av estniska myndigheter.

Kreml har inte kommenterat incidenten.

Flög in med stridsflygplan

Estländska myndigheter har tidigare agerat mot brottsmisstänkta ryskkopplade fartyg.

I maj försökte den estiska marinen stoppa en oflaggad oljetanker som misstänktes tillhöra den ryska skuggflottan.

Fartyget vägrade dock att stanna. Samtidigt valde Ryssland att sända in ett stridsflygplan som kränkte Estlands luftrum.

LÄS MER: Putin har brutit löfte till Trump

Stärkt bevakning

Nato har ökat sin militära närvaro i Östersjön.

– För att upprätthålla vaksamheten, öka lägesbilden och avskräcka från framtida incidenter stärker Nato sin militära närvaro i Östersjön. Allierade överväger också andra åtgärder för att ta itu med potentiella hot mot kritisk undervattensinfrastruktur, framhöll försvarsalliansen i ett uttalande förra året.

I samma veva meddelade insatsstyrkan Joint Expeditionary Force (JEF) att man stärker bevakningen i Östersjön.

Den brittiskledda snabbinsatsstyrkan, som består av tio Natoländer, har bland annat aktiverat ett gemensamt AI-verktyg som kan identifiera misstänkta fartygsrörelser.

Sverige deltar i JEF-samarbetet tillsammans med:

- Danmark

- Estland

- Finland

- Island

- Lettland

- Litauen

- Nederländerna

- Norge

- Storbritannien

LÄS OCKSÅ: Biltema går ut med varning till kunder

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen