Toppolitiker i stormöte med kriminella gäng

2024 06 23

Toppolitiker har haft ett möte med gängkriminella.

Stormötet har ägt rum på en hemlig plats i Göteborg.

Vid mötet medverka bland annat politiker, polis och kommunanställda.

Men också ett flertal gängkriminella från olika grupperingar, rapporterar GP.

Mötet ägde rum under ett mycket stort säkerhetspådrag.

”Vägrar att acceptera det”

Syftet med mötet var att skicka ett tydligt budskap till de gängkriminella:

Att myndigheter kan erbjuda en väg ut ur kriminaliteten, men att de som inte tar emot det erbjudandet kommer att jagas.

På den hemliga platsen i centrala Göteborg där mötet ägde rum, fanns en liten scen.

En av dem som talade var kommunstyrelsens ordförande Jonas Attenius (S).

– Jag var tydlig med att det här inte kan fortsätta. Jag vägrar acceptera det. Det handlar om oss, tillsammans, säger Jonas Attenius till tidningen.

Nyckelpersoner i rivaliserande gäng

Ett tiotal gängkriminella kallades till mötet, men exakt hur många som dök upp är inte känt.

Samtliga har nyckelpositioner inom olika, rivaliserande kriminella gäng, enligt tidningen.

Samtliga var också villkorligt frigivna efter att ha dömts för olika brott, och hade sina övervakare med sig. Det var därför man kunde tvinga dem att vara med på mötet.

Bakgrunden till mötet var att polisen använder sig av en strategi där kommunikation, erbjudande om hjälp samt snabba och förutsägbara konsekvenser av våld utgör centrala punkter.

Informellt möte efteråt

Efter det officiella mötet har Attenius även haft ett personligt, informellt möte med några av de gängkriminella i ett mindre rum.

– Ett par av de samtalen kändes väldigt, väldigt bra. En av dem blev väldigt imponerad. Så det gav mig hopp. Här finns en väg framåt, säger Jonas Attenius till GP.

Liknande strategi i Malmö

Många svenska städer är hårt drabbade av gängkriminalitet, och liknande möten har ägt rum på annat håll tidigare.

Metoden kallas för ”call-in”.

Förra året hade Malmöpolisen ett hemligt möte med gängkriminella, rapporterar Sydsvenskan.

Sju män från olika kriminella nätverk deltog i det mötet, där syftet var att få dem att lägga ner sina vapen.

– Vi följer de här personerna tätt i samband med och efter call-in. Vi kan se att de allra flesta tar till sig av budskapet som ges och många är också öppna för hjälpen vi erbjuder, sade Jonas Angermund, koordinator vid Frivården i Malmö, till tidningen.

Arkivfoto: L Villasmil

Text: Redaktionen

JUST NU: Putin nekar – “Vi ville bara hjälpa”

2025 12 04

Vladimir Putin nekar till att Ryssland annekterat Krym.

Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022.

Men redan år 2014 annekterade Ryssland Krym.

Nu nekar Vladimir Putin till att det har hänt – och säger att Ryssland bara ville hjälpa invånarna på halvön.

Putin nekar

Ryssland bröt mot internationell lag och skapade geopolitiska spänningar i och med annekteringen av Krym.

Något sådant vill inte Vladimir Putin påminnas om.

– Vi annekterade inte Krym. Jag vill vara tydlig med detta, hävdar den ryska ledaren.

– Vi kom helt enkelt för att bistå människor som inte ville se sina liv och framtider lämnas åt nåderna hos dem som iscensatte kuppen i Ukraina.

Fortsatt krig

Rysslands brutala anfallskrig i Ukraina fortsätter utan tydligt slut i sikte – om än fredsförhandlingar pågår.

Intensiva strider pågår längs med frontlinjen i öst – samtidigt som Ukraina återkommande riktar drönaranfall mot militära mål och energiinfrastruktur på den rysk-ockuperade halvön.

Läs mer: Ukrainska barn kidnappade – skickas till annat land än Ryssland

Natos ord

För sex år sedan påminde Nato omvärlden om Rysslands olagliga annektering av Krym.

– Ryssland använde våld mot Ukraina för att illegalt annektera Krym, framhöll Nato då.

– Denna kränkning av Ukrainas suveränitet och territoriella integritet är ett allvarligt brott mot internationell lag och en stor utmaning för den euroatlantiska säkerheten. Vi fördömer starkt denna handling, som vi inte erkänner och inte kommer att erkänna.

Putins mål

Vladimir Putin har gjort tydligt att han inte har för avsikt att sluta kriga förrän hela Donbass är ryskt.

Samtidigt pågår amerikansk medling där intensivt arbete just nu pågår för att försöka hitta ett slut på kriget.

Än så länge har dock inga konkreta framsteg gjorts.

Läs mer: En av Rysslands största producenter under attack

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Ny jättesatsning på elbilarna – gäller från 1 februari

2025 12 04

Regeringen fattar beslut om en ny satsning på elektrifieringen av den svenska bilflottan.

Beslutet, som presenterades under eftermiddagen, syftar till att påskynda utbyggnaden av infrastruktur för laddning av elbilar runt om i Sverige.

– Utbyggd laddinfrastruktur är helt avgörande för en fortsatt elektrifiering av fordonsflottan. Klimatklivet är ett av regeringens viktigaste stöd för att påskynda utbyggnaden av laddinfrastruktur i hela vårt avlånga land, säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari, i ett uttalande.

Ändrar stödet

Dagens beslut innebär att det ekonomiska stödet för utbyggnad av laddinfrastruktur breddas och innefattar fler, vilket kommer både personbilstrafiken och lätta lastbilar till dels.

Ändringen gäller från och med den 1 februari.

– Det handlar om att bredda det så kallade Ladda bilen-stödet till fler sökande och användarområden, framhåller regeringen.

– Ändringarna innebär bland annat att stora aktörer som fastighetsbolag ska kunna söka stödet. Det blir också möjligt att söka stödet för laddinfrastruktur vid gästparkeringar, som vid hotell och campingar.

LÄS OCKSÅ: Kraftigt ras på bilmarknaden

”Största satsningarna någonsin”

Stödet för utbyggnad av elbilsladdstationer är en del av stödet Klimatklivet och administreras av Naturvårdsverket.

Bostadsrättsföreningar, företag och andra organisationer kan söka stödet för att bygga laddstationer vid bostäder och arbetsplatser.

Under 2024 beviljades stöd till runt 43 000 laddplatser och en total summa på omkring en halv miljard kronor.

– Under den här mandatperioden gör vi de största satsningarna någonsin. Nu breddar vi stödet så fler stora aktörer får incitament att installera den laddinfrastruktur som omställningen kräver, säger Romina Pourmokhtari.

Gör ytterligare satsningar

Samtidigt som regeringen breddar stödet till utbyggnaden av laddinfrastrukturen så görs också ytterligare satsningar på Klimatklivet.

– I budgetpropositionen för 2026 föreslås anslaget att öka med 1,5 miljarder kronor till totalt cirka 4,5 miljarder kronor, uppger regeringen.

LÄS OCKSÅ: EBBA BUSCH: ”Jag är upprörd – rättare sagt förbannad”

Foto: Elima Mwinyipembe Regeringskansliet resp K. Media

Text: Redaktionen