28 mars 2026

TOPPMINISTERN: SD är rasistiskt

2026 03 24

En av regeringens ministrar uttalar sig om Sverigedemokraterna.

När SD kom in i riksdagen 2010 tog övriga partier avstånd från nykomlingen.

Under många år behöll de mer etablerade partierna sina röda linjer mot SD, ofta med argumentet att de hade sina rötter i rasistiska sammanhang.

2018 publicerade nuvarande klimat- och miljöministern Romina Pourmokhtari (L) ett uppmärksammat inlägg på X.

– Rasister slutar inte vara rasister bara för att de klär sig i kostym och byter logga. Politiken är ett maratonlopp, tänk långsiktigt för Sveriges skull. Sverigedemokraterna är fortfarande rasistiska nötter med nazistiska rötter, skrev hon då.

Inte ändrat sig

Nyligen skrotade Liberalerna, med partiledaren Simona Mohamsson i spetsen, sina röda linjer mot Sverigedemokraterna.

Ett besked som har skakat om partiet.

Men trots partiledningens beslut har inte klimat- och miljöministern ändrat sin syn på riksdagens nyaste parti.

– Ja, jag har samma åsikter som jag hade när jag publicerade det. Jag har inte ändrat min bild av hur SD är som parti av att sitta och förhandla med dem, de företrädare jag möter lever upp till mina förväntningar av vilka SD är som parti, säger Pourmokhtari i en intervju med SVT.

LÄS OCKSÅ: Dumpa svenska kronan – expert uppmanar

Frågetecken

Överenskommelsen mellan L och SD, som går under namnet Sverigelöftet, har väckt stor uppmärksamhet.

Partiet förstår förvåningen, med tanke på den tidigare skarpa röda linjen, men menar att vändningen är nödvändig för att kunna bilda regering efter valet.

– Det är ingen hemlighet att det har funnits frågetecken kring hur våra två partier ska kunna styra Sverige efter nästa val, uppger Liberalerna.

– Våra olika ingångar har haft goda grunder och legitima skäl för båda våra partier – men nu tar vi ansvar för att låsa upp låsningar och riva ner hinder tillsammans, för att Sverige ska kunna regeras med fortsatt handlingskraft efter valet. 

Jobbigt

Den liberala miljö- och klimatministern menar att det har varit en jobbig process att slopa murarna mot SD.

– Det är klart att det är jobbigt. Men jag tror att det är rätt många som ser vad vi gör för Sveriges skull, att vi kavlar upp ärmarna, tar lite skit under naglarna och gör jobbet när det är tufft, säger hon, till SVT.

LÄS MER: Cafékedja öppnar i Sverige – succé i över 40 länder

Foto: Sverigedemokraterna

Text: Redaktionen


13 aug 26

BEKRÄFTAT: Jätteförändring för alla som tankar bilen

2026 08 13

Inflationen rasade i juli.

Det visar nya siffror från Statistikmyndigheten SCB.

Inflationstakten enligt KPI var 0,2 procent i juli 2026 – en minskning med 0,5 procentenheter jämfört med föregående månad.

Två faktorer drev på inflationsfallet.

För det första sjönk priserna på el i juli jämfört med juni.

För det andra noterades en kraftig nedgång för bränslepriserna. Priserna vid pump sjönk med hela 10 procent i juli.

Sticker ut i Europa

Nedgången innebär att Sverige har bland Europas lägsta bränslepriser. Prisskillnaderna är stora jämfört med flera närliggande länder.

I finska Torneå är 95-oktanig bensin drygt 8 kronor dyrare per liter än på andra sidan gränsen i svenska Haparanda, rapporterar TV4.

Prisutvecklingen har fått många finländare att passera gränsen för att tanka i Sverige.

– Det är mycket billigare än i Finland, säger Nina Mojlanen från Uleåborg till kanalen.

Flera skattesänkningar

Regeringen har genomfört flera sänkningar av bränsleskatten.

I år har skatten sänkts med omkring 3 kronor per liter från 1 maj juni till 30 september. Dessutom har koldioxidskatten på bensin och diesel sänkts med 2 kronor och 40 öre från den 1 juli till 30 november.

Det rör sig om två tillfälliga skattesänkningar, men Tidöpartierna går till val på att hålla nere bränslepriserna.

– Vi vill bibehålla reduktionsplikten för bensin och diesel på EU:s miniminivå, eftersom vi värnar Sveriges hushåll och företag, säger Kristdemokraternas pressekreterare Gustaf Wärnberg till Carup.

ANDRA LÄSER: Amerikanska soldater ”krossade” av Ukraina

Utredaren går emot

Regeringens egen utredare Svante Mandell är dock av en annan uppfattning. Han menar att både bränsleskatten och reduktionsplikten måste höjas för att Sverige ska nå klimatmålen.

Mandell föreslår en skattehöjning på minst tre kronor per liter.

– Det är inte så drastiskt, vi går upp till priser i jämförbara länder. Det är inga höga priser, sade Svante Mandell till SVT i maj.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Foto: Circle K

Text: Redaktionen


13 aug 26

96 000 kronor i månaden – hög kostnad för alla med fritidshus

2026 08 13

Kostnaderna har ökat kraftigt för svenskar med fritidshus.

Det uppger Länsförsäkringar i en stor kartläggning av fritidshus runt om i landet.

Enligt undersökningen uppgår kostnaden för den som använder stugan fyra veckor om året till omkring 24 000 kronor per utnyttjad vecka, eller 96 000 kronor per utnyttjad månad.

– Ju mer huset används och uppskattas, desto lättare är det att motivera kostnaden. Men ett fritidshus som används sällan kan bli en dyr semesterform, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom.

Höga kostnader

Flera prisökningar har lett till att kostnaderna för fritidshus har stigit under de senaste åren. Det handlar bland annat om ränta efter skattereduktion, fastighetsavgift, energi, avfall, försäkring, kommunalt vatten och avlopp samt en årlig underhållsreserv.

Stefan Westerberg uppmanar svenskar med fritidshus att fundera över om kostnaderna står i proportion till hur mycket huset faktiskt används.  

– Många av kostnaderna finns kvar oavsett hur ofta stugan används. Ränta, fastighetsavgift och försäkring finns kvar även när huset står tomt. Dessutom behöver huset underhållas oavsett hur många veckor det används. Därför är det viktigt att väga kostnaden mot hur mycket glädje och användning du faktiskt får ut av huset, säger han.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Nya kostnader väntar

Hösten kan bli en dyr period för många med fritidshus. Flera nya utgifter kan bli synliga, varnar Länsförsäkringar.

Det kan handla om reparationer av tak, fasad och fönster samt underhåll av värmen. I genomsnitt beräknas ägare av fritidshus avsätta 24 000 kronor per år till reparationer och underhåll, enligt Länsförsäkringars kalkyl.

– Underhållskostnaderna är särskilt lätta att underskatta och är sällan jämnt fördelade över åren. Några år kan utgifterna vara små, medan ett nytt tak, en fuktskada eller ett trasigt värmesystem kan kosta tiotusentals kronor, säger Stefan Westerberg.

– Den som är händig kan göra en del själv, men då krävs tid och kunskap. Behöver arbetet köpas in blir kostnaden betydligt högre. Därför är det viktigt att inte tumma på underhållsbufferten.  

LÄS MER: Europeisk gigant i konkurs – har 2 000 anställda

Foto: K. Hörnfeldt

Text: Redaktionen