Tiotusentals svenskar får kortare arbetstid – och löneökning

2025 04 03

Tiotusentals anställda inom it-branschen kommer få mer i lön och kortare arbetstid.

Det meddelar fackförbundet Unionen på torsdagsmorgonen.

Tillsammans med Sveriges Ingenjörer och Akavia har Unionen kommit överens med arbetsgivarorganisationen TechSverige om att införa system för arbetstidsförkortning.

Dessutom innehåller det nya avtalet löneökningar på 6,4 procent för en avtalsperiod på 2 år.

– Arbetsgivarna har länge pratat om att svårigheter att rekrytera hindrar tillväxten. Med högre löner och bättre förutsättningar för ett arbetsliv i balans gör vi branschen mer attraktiv. Det har varit hårda förhandlingar och för Unionens medlemmars skull är jag oerhört glad över att vi lyckades nå hela vägen fram, säger Peter Hellberg, ordförande Unionen.

 Martin Wästfelt, förhandlingschef Unionen, delar glädjen.

– Att parterna på arbetsmarknaden nått en lösning gällande arbetstidsförkortning även på IT-området är ett styrkebesked för vår partsmodell. När parterna förhandlar kan vi anpassa regler och villkor efter förutsättningarna i branschen. Det är svenska modellens styrka.

Över 50 000 anställda

Avtalet berör 1 000 it- och techföretag och 55 000 medarbetare, och gäller från och med den 1 april 2025 till den 31 mars 2027. 

– Utöver löneökningar och arbetstidsförkortning har vi även lyckats få igenom att den som jobbar deltid får samma ersättning som heltidsanställda när de jobbar över, en viktig seger för rättvisa villkor, berättar Martin Wästfelt.

Undantag från nattförbud

Det nya avtalet ger it-företag större flexibilitet, uppger TechSverige.

Arbetsgivarorganisationen pekar på att nattarbetsförbudet har avtalats bort, vilket innebär att det blir möjligt för företag att bedriva nattverksamhet. Det införs även en möjlighet för företag att flytta tidpunkten för lönerevisionen till ett annat datum än 1 april.

– Vi är nöjda med den ökade flexibilitet vi fått in i avtalet. Det nya avtalet innebär att företag med TechSveriges IT/tech-avtal nu får ett generellt undantag från nattarbetsförbudet i arbetstidslagen. Det möjliggör nattarbete, något som företag utan kollektivavtal inte har tillgång till. Det är också glädjande att vi fått igenom flexibilitet i datum för lönerevisionen, vilket varit efterfrågat, särskilt från bolag som ingår i en internationell koncern, säger Einar Humlin, förhandlingschef på TechSverige. 

Foto: G. Henderson

Text: Redaktionen

JUST NU: Nytt land köper Jas Gripen – överens med Sverige

2025 04 03

Ett nytt land adderas till listan över köpare av stridsflyget Jas 39 Gripen.

Sverige har tidigare sålt eller hyrt ut Gripenplan till Sydafrika, Brasilien, Ungern, Tjeckien och Thailand, där det sistnämnda landet köpte tolv stycken plan av modellen i augusti förra året.

Nu har Sverige kommit överens med ännu ett land om en affär.

Presidenten bekräftar

Det är Colombia som köper de prestigefulla stridsflygen, meddelar landets president Gustavo Petro.

– I enlighet med den avsiktsförklaring som undertecknades av Sveriges regering och godkännandet av landets strategiska luftförsvar som ett prioriterat projekt, meddelar jag:

– Flottan av flygplan som ska anskaffas är helt ny, med den senaste teknologin, redan i drift i Brasilien, och är av märket Saab 39 Gripen.

Det skriver Gustavo Petro på X.

Presidenten ger dock  inga närmare detaljer om affären.

Exakt hur många flygplan Colombia har köpt eller för vilka summor nämns inte.

Nya vapensystem

Den internationellt anpassade varianten av Jas 39 Gripen har bland annat en omgjord cockpit med nya elektroniska displayer.

Dessutom har nya vapensystem installerats, enligt Försvarsmakten.

Planen har också utrustats med en lufttankningsdel som gör det möjligt att tanka flygplanet medan det befinner sig i luften.

Skickas även till Polen

Så sent som i mars meddelade Försvarsmakten att stridsflyg för första gången kommer att baseras utomlands.

Det handlade då om Jas 39 Gripenplan som placeras på en bas i Polen med syfta att förstärka Natos incidentberedskap.

De svenska planen ska ledas av Natos luftoperationsscenter Combined Air Operations Centre i Uedem i Tyskland.

– Genom att vi bidrar till Natos samlade avskräckning och försvar stärker flygvapnet även Sveriges säkerhet. Det är en viktig utveckling av vår förmåga och ytterligare ett steg för flygvapnet att bli fullt integrerad i Natos luftförsvar, säger Jörgen Axelsson, flygvapnets operationschef, i en kommentar.

Räckvidden för Jas 39 Gripen är över 3 000 kilometer.

Stridsflygen har en start- och landningssträcka på 400 respektive 500 meter.

Foto: Försvarsmakten

Text: Redaktionen

Sverige anklagar Trump för lögn: ”Obegripligt och sorgligt”

2025 04 03

USA:s president Donald Trump har inlett ett handelskrig.

På onsdagskvällen meddelade Trump att USA kommer införa strafftullar mot länder runt om i hela världen.

För EU:s och Sveriges del handlar det om tullar på 20 procent. Trump motiverar procentsatsen med att EU har liggande tullar på 39 procent mot USA.

Men siffran stämmer inte.

Det hävdar bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M).

– Det är obegripligt och sorgligt, säger han i SVT:s Morgonstudio.

– De här siffrorna som redovisas, jag förstår inte var man får dem ifrån. Vi har ungefär samma tullar i båda riktningar i dag, fortsätter ministern.

”Skulle göra våra befolkningar fattigare”

Statsminister Ulf Kristersson (M) beklagar också de höjda tullarna.  

–  Vi vill inte ha några handelshinder. Vi vill inte ha något handelskrig. Det skulle göra våra befolkningar fattigare och världen på sikt farligare, säger han i ett uttalande på X.

Uppsala län pekas ut

Trumps strafftullar kan slå hårt mot län i Sverige som har en stor exportvolym till USA.

Enligt en undersökning från Länsförsäkringar är Uppsala län särskilt sårbart.

– Uppsalas betydande export till USA, framför allt inom läkemedelssektorn, innebär att införandet av höga tullar kan minska efterfrågan kraftigt, vilket riskerar att påverka både sysselsättning och investeringar i regionen, säger Alexandra Stråberg, chefekonom på Länsförsäkringar.

Stråberg framhåller att läkemedelsbranschen är extra känslig för handelsbarriärer på grund av intensiva globala konkurrensförhållanden och komplexa produktions- och distributionskedjor.

– Läkemedelsindustrin kännetecknas av omfattande investeringar i forskning och utveckling, samt regulatoriska krav som gör snabba omställningar svåra. Höga tullar kan snabbt leda till minskad konkurrenskraft och påverka investeringarna negativt, vilket i sin tur kan leda till färre arbetstillfällen i regionen, säger Alexandra Stråberg. 

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet 

Text: Redaktionen