TIDÖAVTALET: Två punkter kan stoppas

2023 01 23

Riksdagsledamoten Anna Starbrink (L) kommer att rösta nej till två gemensamma förslag från regeringen och SD.

Tillsammans med  två andra liberala riksdagsledamöter, Malin Danielsson och Joar Forsell, vänder hon sig emot två punkter i Tidöavtalet.  

Det meddelar Starbrink i en intervju med SvD.

Det handlar om följande punkter:

- Införandet av ett tiggeriförbud

- Begränsning av rätten till tolk för personer med uppehållstillstånd och svenskt medborgarskap

Om L-ledamöterna röstar nej till förslagen saknar regeringen och SD:s gemensamma förslag majoritet.

Men det är inget som bekymrar Anna Starbrink.

– Antingen får det tas bort från Tidöavtalet eller så får regeringen hitta en annan majoritet, säger hon till SvD.

”Omöjliga”

Anna Starbrink, som under längre tid har varit en av Liberalernas mest kända SD-kritiker, konstaterar att hon har fått acceptera flera delar av Tidöavtalet som hon principiellt inte håller med om.

Dessutom har hon fått finna sig i att Liberalerna tar plats i en regering som tar stöd av SD.

Men hon drar en röd linje vid ett tiggeriförbud och förslaget om att ta bort rätten till tolkar. 

– En del är bra i avtalet med skolpolitiken, på det sociala området och med brottsbekämpningen med förebyggande insatser. Sedan finns det delar som inte är så lustfyllda men som man får hacka i sig och det gör jag också. Men slutligen finns det också saker som för mig personligen är omöjliga. Det sade jag redan i de interna diskussionerna om avtalet i vår riksdagsgrupp och det gäller fortfarande, säger hon till SvD.

Så står det i Tidöavtalet

Begränsning av rätten till tolk för personer med uppehållstillstånd och svenskt medborgarskap

Rätten till offentligt finansierad tolk ska begränsas. Utgångspunkten ska vara att den enskilde i första hand ska betala för tolktjänster. Det ska övervägas att införa en avgift för nyanlända efter att en viss tid förflutit sedan uppehållstillstånd beviljats. Den statliga kontrollen och kvalitetsbedömning av tolkar som arbetar för det offentliga ska öka.

Foto: Kristdemokraterna resp Larkin Hammond

Text: Redaktionen

OFFICIELLT DATUM: Pensionärer får extra pengar

2025 10 13

Riksdagens pensionsgrupp har tidigare meddelat att man kommit överens om att införa en kallad ”gas i pensionssystemet”.

Ändringen innebär att överskottet i pensionssystemet ska delas ut till alla som har rätt till pension. Pengar som finns över i systemet ska betalas ut till alla som jobbar och har jobbat.

Nu meddelar pensionsgruppen att utbetalningarna kommer att ske tidigast den 1 januari 2027. Det framgår av ett pressutskick från Socialdepartementet.

Sätter gräns

Överskottet ska börja att betalas ut när tillgångarna i inkomstpensionssystemet överstiger skulderna med mer än 15 procent.

– Under senare år har finanserna stabiliserats och det finns nu i stället ett överskott i inkomstpensionssystemet. För att inte spara onödigt mycket i systemet, utan låta överskott komma pensionärer och pensionssparare till del, kan en gas nu införas, står det i uttalandet från departementet. 

Hur mycket pengar som betalas ut beror på hur mycket personen har jobbat och hur stort överskottet är.

LÄS MER: 150 000 ansökningar – rusning till svensk arbetsplats 

Kritiken: ”Vi hinner dö innan”

Pensionärernas riksorganisation, PRO, tycker att pengarna ska betalas ut direkt. Organisationen anser att balanstalet på 1,15 är för högt.

PRO vill i stället att utbetalningarna ska ske när tillgångarna i inkomstpensionssystemet överstiger skulderna med 10 procent eller mer.

– Det blir orimligt att Sverige har ett rikt pensionssystem men fattiga pensionärer. Det är vi som är pensionärer i dag som har hjälpt till att bygga upp pensionssystemets förmögenhet och då är det dagens pensionärer som också ska få del av överskottet, säger PRO:s ordförande Åsa Lindestam i ett uttalande.

– Att sätta gränsen så högt är inte rimligt. Vi hinner dö innan det blir några pengar! Pensionsgruppen borde gjort som utredningen föreslagit och valt den rimligare nivån, tillägger Lindestam.

LÄS OCKSÅ: Försäljningen av kläder ökar 

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen

JUST NU: Kreml hotar Trump – med massiv eskalering

2025 10 13

USA överväger att skicka Tomahawkrobotar till Ukraina.

Långdistansrobotarna har beskrivits som en ”gamechanger” – de har en räckvidd på 250 mil och skulle ge Ukraina kapacitet att slå till mot mål djupt inne på ryskt territorium.

Tomahawkrobotarna har också kapacitet att bära kärnstridsspetsar, vilket Kreml tidigare har kritiserat i starka ordalag.

Nu antyder Dmitrij Medvedev, vice ordförande i det ryska säkerhetsrådet, att Ryssland kommer att svara med kärnvapen på en Tomahawkattack.

I ett inlägg på Telegram skriver Medvedev att det är omöjligt att avgöra om Tomahawkrobotar bestyckats med kärnvapenladdningar eller inte.

– Leveranser av dessa robotar kommer att sluta illa för alla. Framför allt för Trump, framhåller den ryske toppolitikern.

– Hur borde Ryssland reagera? Precis! fortsätter Medvedev, vilket Reuters tolkar som en anspelning på ett möjligt svar med kärnvapen.

”Mycket dramatiskt ögonblick”

Kremls talesperson Dmitrij Peskov antyder också att Ryssland kan svara med kärnvapen.

– Frågan om Tomahawks väcker stor oro. Detta är ett mycket dramatiskt ögonblick, spänningarna eskalerar från alla håll, säger han enligt Iltalehti.

Enligt Peskov kommer Ryssland ”ta hänsyn” till att robotarna har kapacitet att bära kärnstridsspetsar.

– Låt oss föreställa oss att en långdistansrobot avfyras. Vi vet att det kan vara en kärnvapenrobot. Vad ska Ryska federationen tycka om det? Hur borde Ryssland reagera? Militära experter utomlands måste förstå detta, säger han.

LÄS MER: ”Putin är en inträngd råtta” – USA varnar Estland 

FAKTA: Rysslands kärnvapenarsenal

- Ryssland innehar tillsammans med USA drygt 90 procent av världens kärnvapen.

- Landets totala antal beräknas till 5 977 stycken.

- Av världens 12 700 kärnvapen finns mer än 9 400 i militära lager för användning.

- Cirka 3 730 är utplacerad på robotar eller på bombplansbaser. 

- Av dessa är cirka 2 000 amerikanska, ryska, brittiska och franska kärnstridsspetsar som är redo att användas med kort varsel.

- År 2019 uppskattade Totalförsvarets forskningsinstitut att det ryska försvaret har omedelbar tillgång till runt 700 taktiska kärnstridsspetsar. Det vill säga vapen som kan användas i vanliga vapensystem, där konventionella stridsspetsar byts ut mot kärnstridsspetsar.

Källor: Federation of American Scientists resp Totalförsvarets forskningsinstitut

LÄS OCKSÅ: Massiv brand i ryskockuperat område

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen