Tidigare riksbankschefen svarar på kritiken

2024 01 11

Riksbanken har kritiserats för att man lämnade styrräntan på en unik låg nivå under en längre period.

Mellan åren 2015 – 2019 hade Sverige minusränta.

Beslutet fattades under den före detta riksbankschefen Stefan Ingves ledning.

I dag ligger styrräntan på 4,0 procent.

Kritiken har haglat mot Sveriges centralbank. Många bedömare och experter anser att Riksbanken höll räntan på en låg nivå under en för lång tid, vilket ökade hushållens skulder.

– När Riksbanken införde minusräntan 2015 tog skuldtillväxten fart. Hushållens skulder i Sverige i förhållande till inkomst är i dag dubbelt så höga som i Tyskland och mer än 70 procentenheter högre än i USA.

Det skrev nationalekonomerna Fredrik NG Andersson och Lars Jonung i SvD i samband med att minusräntan upphörde.

Kritik har även lyfts mot att Riksbanken var sena med att höja räntan när inflationen tickade uppåt.

För flera hushåll har de senaste årens höjningar kommit som en chock. Många menar att Riksbanken inte förvarnat om hur snabbt räntan skulle komma att höjas.

Stefan Ingves svarar

Nu svarar Sveriges före detta riksbankschef på kritiken.

I en intervju med Di framhåller Stefan Ingves att han skulle fattat samma beslut i dag som 2015 när minusräntan infördes.  

På frågan om han ångrar beslutet, svarar han:

– Nej. Vi fick faktiskt upp inflationen på det sätt som vi önskade. Sen kunde vi inte förutspå en pandemi. Precis vid den tidpunkten när det kändes som att nu är det nog på väg att bli som vanligt igen dök pandemin upp. Då förstod vi att nu har vi bytt tillstånd i den ekonomiska världen.

Hänvisar till pandemin

Stefan Ingves talar om pandemin som en exceptionell händelse.

Han framhåller att hela ”världsekonomin stängdes ner” när covid-19 lamslog världen, och att det är lätt att glömma bort att agerandet från regeringar och centralbanker medförde att man undvek problem i finanssektorn.

– Även om den höga inflationen inte var önskvärd, tillägger han.

Stefan Ingves håller inte med om att  Riksbanken var senfärdiga med att förvarna om hur snabbt räntan skulle komma att höjas.

Han framhåller att det var svårt att under hösten 2021 fullt genomskåda vad som pågick.

– Det var det ena. Det andra är att penningpolitik ofta rör sig långsammare än vad man medialt hävdar. Det innebär att om man är ett kvartal efter i någon mening, eller något halvår, det kan man hantera efteråt, säger Ingves till Di.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen


Klädkedja i konkurs – allt säljs ut på rea

2024 02 20

Efter 25 år i branschen måste en uppskattad klädkedja kasta in handduken.

Kedjan började egentligen sin resa redan 1986 under det tillfälliga namnet Gunn’s Presentboutique, och efter en succéartad start på affärerna expanderade man till flera butiker 2005.

Framgångarna fortsatte och bolaget togs in i Interiörhuset i Väst AB, en av Sveriges ledande grossister inom present- och heminredningsbranschen.

Men nu är det slut på framgångssagan.

– Det är med stor sorg i hjärtat vi tyvärr måste meddela att vårt älskade familjeföretag har gått i konkurs, meddelar Interiörhuset.

Flera butiker i södra Sverige

Det innebär även att kedjan Dimoda, med fokus på främst kläder, heminredning och mode, också går i konkurs.

– Det är jättetråkigt, men vi har kämpat med ekonomin i fyra år och det här var sista utvägen, säger Andreas Karlsson, vd på Interiösthuset i Väst AB, till Partille Tidning.

Dimoda, som växt till en allt större aktör på Västkusten och i södra Sverige, har butiker på fem orter i landet: Göteborg, Partille, Ubbhult, Malmö och Kristianstad.

– Här kan du hitta både kläder från Mirelle Design, smycken, väskor och ett brett sortiment av inredningsprylar. Allt från dekorationsfigurer till handdukar, kuddar, plädar, möbler, ljus, lyktor, dofter och konstblommor, beskriver kedjan sig själv och sitt sortiment.

Allt reas ut: "Kraftigt rabatterat"

Samtliga butiker ingår i bolagets konkursansökan och fram till 10-11 mars reas nu alla varor ut i form av konkursutförsäljning.

– I butikerna är det full fart nu och vår förhoppning är att sälja ut så mycket som möjligt av bolagets varulager direkt till konsument. Personalen gör ett enastående arbete och det är god försäljning, eftersom det är kraftigt rabatterade priser och butikerna kommer att upphöra framöver, säger konkursförvaltaren Christian Andersch från Setterwalls advokatbyrå till Göteborgs-Posten.

30 personer sägs upp

Omkring 30 personer har förlorat jobbet som följd av konkursen.

Alla anställda har dock arbetsplikt fram till en månad efter att konkursen är ett faktum.

Dimoda har kämpat i uppförsbacke ända sedan pandemin och stora resurser lades  att försöka rusta upp e-handeln, men det räcker alltså inte.

– Tack för alla fina kunder genom åren, vi har älskat varje stund, beklagar Interiörhuset.

Foto: K. Piger

Text: Redaktionen


Oväntat besked om bensin och diesel – räknar med kraftig förändring

2024 02 20

Från och med årsskiftet sänktes reduktionsplikten i Sverige.

Nivåerna gick från tidigare 7,8 procent i bensin och 30,5 procent i diesel till sex procent i båda typerna av drivmedel och gäller initialt fram till och med 2026.

Det var en stor fråga för Tidöpartierna som gick till val på löftet om att sänka drivmedelspriserna – för lång tid framöver.

– Det måste bli billigare att vara svensk. Nu använder vi alla verktyg för att underlätta hushållens ekonomi. Vi sänker reduktionsplikten för att hela Sverige ska fungera, sade närings- och energiminister Ebba Busch (KD) i höstas.

Utgår från kraftig förändring

Trots det tydliga beskedet framstår ett helt annat scenario i regeringens plan för hur Sverige ska minimera utsläppen till år 2045 och därmed klara klimatmålen.

Utsläppskalkylen utgår nämligen från en kraftigt höjd reduktionsplikt mellan 2027-2030 till en nivå som därefter ligger kvar resterande 15 år, avslöjar Dagens Nyheter.

Konkret innebär grafen som Tidöpartierna använder sig av en gradvis ökning av reduktionsplikten – från sex procent idag till 26,9 procent för diesel och 14,4 för bensin.

Klimatministern: "Olika varianter"

Enligt tidningen använder man reduktionsplikten som beräkningsgrund för att det inte finns några andra alternativ att bygga kalkylen på.

Kalkylen bekräftas av klimatminister Romina Pourmokhtari (L), som dock förnekar att grafen innebär ett given höjning av reduktionsplikten i verkligheten.

Det är i nuläget enbart ett sätt att räkna, menar hon.

– Det finns många olika varianter. Jag ser framför mig att man kommer att behöva en kombination av flera olika styrmedel samtidigt, och att man inte enbart kommer att kunna förlita sig på ett enda verktyg, säger Romina Pourmokhtari till DN.

Experten: Flera faktorer påverkar priset

När reduktionsplikten sänktes vid årsskiftet skedde en rusning mot pumpstationer för att tanka diesel – drivmedlet tog slut på flera ställen.

Trots den medvetna sänkningen finns det dock risk att priserna på drivmedel sticker iväg på nytt.

– Det beror jättemycket på vad som händer med den svenska kronan så klart, men om vi tittar på den underliggande råvarumarknaden så räknar vi med gradvis ökande priser på drivmedel under 2024 på grund av att vi tror på högre oljepriser, sade råvaruanalytikern Christian Kopfer till SVT i slutet av december.

Foto: Circle K resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen