Tidigare riksbankschefen svarar på kritiken

2024 01 11

Riksbanken har kritiserats för att man lämnade styrräntan på en unik låg nivå under en längre period.

Mellan åren 2015 – 2019 hade Sverige minusränta.

Beslutet fattades under den före detta riksbankschefen Stefan Ingves ledning.

I dag ligger styrräntan på 4,0 procent.

Kritiken har haglat mot Sveriges centralbank. Många bedömare och experter anser att Riksbanken höll räntan på en låg nivå under en för lång tid, vilket ökade hushållens skulder.

– När Riksbanken införde minusräntan 2015 tog skuldtillväxten fart. Hushållens skulder i Sverige i förhållande till inkomst är i dag dubbelt så höga som i Tyskland och mer än 70 procentenheter högre än i USA.

Det skrev nationalekonomerna Fredrik NG Andersson och Lars Jonung i SvD i samband med att minusräntan upphörde.

Kritik har även lyfts mot att Riksbanken var sena med att höja räntan när inflationen tickade uppåt.

För flera hushåll har de senaste årens höjningar kommit som en chock. Många menar att Riksbanken inte förvarnat om hur snabbt räntan skulle komma att höjas.

Stefan Ingves svarar

Nu svarar Sveriges före detta riksbankschef på kritiken.

I en intervju med Di framhåller Stefan Ingves att han skulle fattat samma beslut i dag som 2015 när minusräntan infördes.  

På frågan om han ångrar beslutet, svarar han:

– Nej. Vi fick faktiskt upp inflationen på det sätt som vi önskade. Sen kunde vi inte förutspå en pandemi. Precis vid den tidpunkten när det kändes som att nu är det nog på väg att bli som vanligt igen dök pandemin upp. Då förstod vi att nu har vi bytt tillstånd i den ekonomiska världen.

Hänvisar till pandemin

Stefan Ingves talar om pandemin som en exceptionell händelse.

Han framhåller att hela ”världsekonomin stängdes ner” när covid-19 lamslog världen, och att det är lätt att glömma bort att agerandet från regeringar och centralbanker medförde att man undvek problem i finanssektorn.

– Även om den höga inflationen inte var önskvärd, tillägger han.

Stefan Ingves håller inte med om att  Riksbanken var senfärdiga med att förvarna om hur snabbt räntan skulle komma att höjas.

Han framhåller att det var svårt att under hösten 2021 fullt genomskåda vad som pågick.

– Det var det ena. Det andra är att penningpolitik ofta rör sig långsammare än vad man medialt hävdar. Det innebär att om man är ett kvartal efter i någon mening, eller något halvår, det kan man hantera efteråt, säger Ingves till Di.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Natojätte bjuder in Ryssland – “Har chockat alla”

2024 05 20

Natojätten Frankrike har väckt ilska bland dess allierade i västvärlden.

– Alla blev chockade.

Det säger en anonym europeisk diplomat till Politico efter att det blivit känt att Frankrike bjudit in Ryssland till 80-årsjubileet av landstigningen i Normandie den 6 juni.

Inbjudan har skickats mitt under processen då Ryssland inleder en ny offensiv mot Ukraina och har inte tagits emot väl bland Frankrikes allierade.

USA och Storbritannien är två av jättarna som uttryckt kraftig oro över den symboliska karaktären och det diplomatiska engagemanget efter den franska inbjudan.

Ifrågasätter Macron

Kritiken mot Frankrike är benhård.

En brittisk regeringstjänsteman menar att Natolandet och dess president Emmanuel Macron ger intryck av att själv befinna sig “ovanför kriget”.

Det syftas då även på att Paris nyligen tog emot den kinesiska diktatorn Xi Jinping samt skickade en representant till Vladimir Putins presidentinstallation häromveckan.

– Han är fullständigt malplacerad, säger tjänstemannen till Politico, och menar att Macron blivit någon slags “fredsmäklare” i Ukraina.

"Sysslar inte med historierevisionism"

Arrangören bakom jubileet, Mission Libération, leds av Frankrikes tidigare ambassadör i Washington Philippe Etienne. Han försäkrar att Putin själv är portad från evenemanget.

Men det hindrar inte Ryssland som nation att delta.

– Till skillnad från Kreml sysslar inte Frankrike med historierevisionism, framhåller arrangören i ett uttalande.

– Historiskt sett har Frankrike alltid bjudit in länder vars trupper landade i Normandie. En inbjudan har tidigare skickats till den Ryska Federationen.

Har varit på plats tidigare

Den 6 juni 1944 var dagen då den västallierade invasionen av det europeiska fastlandet inleddes under andra världskriget.

Operationen kallades “Operation Overlord" och ett par veckor senare inleddes marschen mot Nazityskland. Ungefär samtidigt inledde den sovjetiska armén en offensiv österifrån.

När 60-årsdagen respektive 70-årsdagen efter D-dagen uppmärksammades fanns Putin på plats. Vid det senare tillfället hade det gått flera månader efter ockupationen av Krimhalvön.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Trisslotter stoppas i butiker

2024 05 17

Det kan bli betydligt krångligare för den som vill köpa en Trisslott i framtiden.

Den populära skraplotten kan förbjudas i fysiska butiker.

– En nyligen presenterad utredningen vill i praktiken sätta stopp för trissförsäljningen i dagligvaruhandeln.

Det säger Pär Bygdeson, vd för Livsmedelshandlarna, i ett uttalande på branschorganisationens Youtubekanal.

Stopp för betalkort

Bygdeson hänvisar till regeringens utredning ”Ett nytt förbud mot spel på kredit”.

I utredningen föreslås det att ett förbud ska införas mot att licenshavare och spelombud tillåter eller medverkar till att spel om pengar betalas med krediter.

– Det man vill göra är att förbjuda spel på kredit, vilket kan tyckas vara lovvärt, men som förslaget är formulerat innebär det att det blir stopp för allt att spel på kredit, inklusive alla former av betalkort, säger Pär Bygdeson och tillägger:

– Om det här förslaget går igenom riksdagen kommer den som säljer Trisslotter, eller andra spel i butik enbart kunna ta emot betalning via kontanter eller swish.

Livsmedelshandlarna ska kommentera utredningens förslag i ett remissvar som ska skickas till regeringen senast torsdagen den 23 maj. 

Pär Bygdeson konstaterar att organisationen kommer uppmana regeringen att ändra förslaget.  

– Från Livsmedelshandlarnas sida kommer vi att påpeka problemen med detta och begära att alla betalsätt ska vara godkända vid köp av spel i fysisk butik.

Fakta: Trisslotten

- Sveriges mest sålda skraplott

- Lanserades 1986

- Det säljs omkring 300 000 Trisslotter varje dag

- Under 2022 blev antalet miljonvinster på Triss 88 stycken. Det totala vinstvärdet för samtliga Trisslotter uppgick till 182 300 000 kronor

- Rent statistiskt behöver du köpa 32 876 Trisslotter innan du får en vinst på 10 000 kronor eller mer, vilket skulle kosta 986 280 kronor

Källor: Svenska Spel, Compricer resp CasinoWings

Foto: Svenska Spel

Text: Redaktionen