Tidigare riksbankschefen svarar på kritiken

2024 01 11

Riksbanken har kritiserats för att man lämnade styrräntan på en unik låg nivå under en längre period.

Mellan åren 2015 – 2019 hade Sverige minusränta.

Beslutet fattades under den före detta riksbankschefen Stefan Ingves ledning.

I dag ligger styrräntan på 4,0 procent.

Kritiken har haglat mot Sveriges centralbank. Många bedömare och experter anser att Riksbanken höll räntan på en låg nivå under en för lång tid, vilket ökade hushållens skulder.

– När Riksbanken införde minusräntan 2015 tog skuldtillväxten fart. Hushållens skulder i Sverige i förhållande till inkomst är i dag dubbelt så höga som i Tyskland och mer än 70 procentenheter högre än i USA.

Det skrev nationalekonomerna Fredrik NG Andersson och Lars Jonung i SvD i samband med att minusräntan upphörde.

Kritik har även lyfts mot att Riksbanken var sena med att höja räntan när inflationen tickade uppåt.

För flera hushåll har de senaste årens höjningar kommit som en chock. Många menar att Riksbanken inte förvarnat om hur snabbt räntan skulle komma att höjas.

Stefan Ingves svarar

Nu svarar Sveriges före detta riksbankschef på kritiken.

I en intervju med Di framhåller Stefan Ingves att han skulle fattat samma beslut i dag som 2015 när minusräntan infördes.

På frågan om han ångrar beslutet, svarar han:

– Nej. Vi fick faktiskt upp inflationen på det sätt som vi önskade. Sen kunde vi inte förutspå en pandemi. Precis vid den tidpunkten när det kändes som att nu är det nog på väg att bli som vanligt igen dök pandemin upp. Då förstod vi att nu har vi bytt tillstånd i den ekonomiska världen.

Hänvisar till pandemin

Stefan Ingves talar om pandemin som en exceptionell händelse.

Han framhåller att hela ”världsekonomin stängdes ner” när covid-19 lamslog världen, och att det är lätt att glömma bort att agerandet från regeringar och centralbanker medförde att man undvek problem i finanssektorn.

– Även om den höga inflationen inte var önskvärd, tillägger han.

Stefan Ingves håller inte med om att Riksbanken var senfärdiga med att förvarna om hur snabbt räntan skulle komma att höjas.

Han framhåller att det var svårt att under hösten 2021 fullt genomskåda vad som pågick.

– Det var det ena. Det andra är att penningpolitik ofta rör sig långsammare än vad man medialt hävdar. Det innebär att om man är ett kvartal efter i någon mening, eller något halvår, det kan man hantera efteråt, säger Ingves till Di.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Då måste du kontakta banken direkt – när du får Swish

2026 07 26

Swish förenklar livet för många, men används också i kriminella syften.

Swish har blivit oerhört populärt bland svenskarna.

8,8 miljoner använder betaltjänsten – och i maj månad genomfördes totalt 107 miljoner betalningar via tjänsten.

Men samtidigt uppmärksammas nu ett mer besvärande fenomen.

Vissa försöker få andra att ta emot swishbetalningar och be dem ta ut kontanter för att tvätta pengar.

“Mattias” drabbad

Den 53-åriga Stockholmsbon Mattias, som egentligen heter något annat, är en av dem som drabbats.

Inför en fotbollsmatch skulle han träffa några vänner på Södermalm, när två unga män kom fram till honom.

– En av dem hoppar ut ur bilen och frågar om jag kan hjälpa honom med en grej. Han säger att han behöver pengar för att gå och klippa sig, men att hans bankkort inte fungerar, säger han till SvD.

Sade nej

Killen som kom fram ville swisha en summa till Mattias, som han sedan skulle ta ut i kontanter.

Mattias hade hört talas om att kriminella tvättar pengar via swish, och sade därför nej.

Om han hade sagt ja kunde han ha gjort sig skyldig till penningtvättsbrott.

Towe Hägg vid Stockholmspolisen berättar att man bör ta kontakt med banken direkt om en oväntad swishbetalning dyker upp på kontot.

Att låna ut sitt bankkonto till pengatvätt är nämligen brottsligt även om man inte har uppsåt.

– Tar man emot pengar, eller förmedlar dem vidare, måste man vara säker på var de kommer ifrån, säger Hägg.

Läs mer: Bostadspriserna väntas stiga i Sverige

Då blir man penningmålvakt

En penningmålvakt är någon som tar emot pengar på sitt konto och skickar dem vidare, ofta på uppmaning av någon annan.

– Det kan låta harmlöst men handlar ofta om pengar från kriminell verksamhet, förklarar Swish.

– Syftet är att göra det svårare att se var pengarna kommer ifrån, eftersom de passerar flera olika konton.

Var uppmärksam

Swish uppmanar svenskarna att vara uppmärksam på om:

- Du får pengar du inte förväntat dig.

- Någon ber dig föra vidare pengar.

- Du erbjuds ersättning för att ta emot eller föra vidare pengar – ofta med argument som att det är “enkelt” eller “snabba pengar”.

Läs mer: Matpriserna kan rusa – varnar för ny prischock

Foto: Swish resp Swedbank

Text: Redaktionen

S vill skärpa lagen – ”helt orimligt att tjäna pengar på det”

2026 07 26

Den 13 september är det val i Sverige.

Vallöftena Inför nästa mandatperiod presenteras i en strid ström.

Socialdemokraterna lyfter olika områden där satsningar ska göras, om partiet vinner förtroende i höstens val. Bland annat sjukvården.

– Genom massiva satsningar på personalen ska vårdköerna kortas, kontakten med vårdcentralen underlättas och tryggheten återuppbyggas i hela landet, uppger partiet.

Fritt fram för alternativ

En av vårdfrågorna som S siktar in sig på är alternativmedicinska behandlingar, rapporterar SvD.

Idag finns regleringar kring några allvarliga sjukdomar som diabetes, epilepsi och cancer. De får endast legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal hantera.

Men i övrigt är det relativt fritt fram för alternativmedicinen, där också tillsynen är relativt liten.

Detta vill S ändra på.

– Sjuka människor ska inte hamna i händerna på oseriösa aktörer. Det riskerar att undergräva tilltron till vården och kan göra att människor avstår behandling med livshotande konsekvenser, säger partiets sjukvårdspolitiska talesperson, Fredrik Lundh Sammeli, till tidningen.

Läs mer: Bostadspriserna väntas stiga i Sverige

”Helt orimligt att tjäna pengar”

S menar att nuvarande linje är ett hål i lagen, och vill nu skärpa reglerna kring marknadsföring av behandlingar som saknar vetenskaplig grund och stärka patientskyddet.

– Det är helt orimligt att man utan vetenskapligt stöd kan tjäna pengar på människors utsatthet. Lagstiftningen hänger inte med i dagens utveckling, säger Fredrik Lundh Sammeli.

Sjukvårdsminister Elisabeth Lann (KD) utesluter inte att se över lagen kring alternativa medicinska behandlingar, men har under nuvarande mandatperiod prioriterad andra frågor, uppger tidningen.

Fokus på vårdköer

Under de senaste fyra åren har ett av regeringens stora fokus varit att minska vårdköerna. Och enligt siffror som de styrande partierna presenterar har trenden börjat vända neråt.

– Regeringens målmedvetna fokus att korta köerna har tack vare regionernas och framförallt vårdpersonalens arbete gett resultat. Vi fortsätter arbetet för att varje patient ska få vård i tid, säger Elisabet Lann, i ett uttalande.

Läs mer: Matpriserna kan rusa – varnar för ny prischock

Foto: Socialdemokraterna

Text: Redaktionen