Tidigare riksbankschefen svarar på kritiken

2024 01 11

Mellan åren 2015 – 2019 hade Sverige minusränta.

Beslutet fattades under den före detta riksbankschefen Stefan Ingves ledning.

I dag ligger styrräntan på 4,0 procent.

Kritiken har haglat mot Sveriges centralbank. Många bedömare och experter anser att Riksbanken höll räntan på en låg nivå under en för lång tid, vilket ökade hushållens skulder.

– När Riksbanken införde minusräntan 2015 tog skuldtillväxten fart. Hushållens skulder i Sverige i förhållande till inkomst är i dag dubbelt så höga som i Tyskland och mer än 70 procentenheter högre än i USA.

Det skrev nationalekonomerna Fredrik NG Andersson och Lars Jonung i SvD i samband med att minusräntan upphörde.

Kritik har även lyfts mot att Riksbanken var sena med att höja räntan när inflationen tickade uppåt.

För flera hushåll har de senaste årens höjningar kommit som en chock. Många menar att Riksbanken inte förvarnat om hur snabbt räntan skulle komma att höjas.

Stefan Ingves svarar

Nu svarar Sveriges före detta riksbankschef på kritiken.

I en intervju med Di framhåller Stefan Ingves att han skulle fattat samma beslut i dag som 2015 när minusräntan infördes.  

På frågan om han ångrar beslutet, svarar han:

– Nej. Vi fick faktiskt upp inflationen på det sätt som vi önskade. Sen kunde vi inte förutspå en pandemi. Precis vid den tidpunkten när det kändes som att nu är det nog på väg att bli som vanligt igen dök pandemin upp. Då förstod vi att nu har vi bytt tillstånd i den ekonomiska världen.

Hänvisar till pandemin

Stefan Ingves talar om pandemin som en exceptionell händelse.

Han framhåller att hela ”världsekonomin stängdes ner” när covid-19 lamslog världen, och att det är lätt att glömma bort att agerandet från regeringar och centralbanker medförde att man undvek problem i finanssektorn.

– Även om den höga inflationen inte var önskvärd, tillägger han.

Stefan Ingves håller inte med om att  Riksbanken var senfärdiga med att förvarna om hur snabbt räntan skulle komma att höjas.

Han framhåller att det var svårt att under hösten 2021 fullt genomskåda vad som pågick.

– Det var det ena. Det andra är att penningpolitik ofta rör sig långsammare än vad man medialt hävdar. Det innebär att om man är ett kvartal efter i någon mening, eller något halvår, det kan man hantera efteråt, säger Ingves till Di.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Yrke kan förbjudas – 6 000 svenskar riskerar jobbet

2026 07 09

Över 6 000 personer i Sverige jobbar som telefonförsäljare, enligt siffror från Statistiska centralbyrån.

Inom kort kan samtliga behöva se sig om efter ett nytt arbete.

Regeringen meddelar nämligen på torsdagen att en utredning tillsätts för att se över om telefonförsäljning ska förbjudas.

– Telefonförsäljning upplevs av många som både missvisande och påträngande, säger civilminister Erik Slottner (KD) i ett uttalande.

Kan bli olika slags förbud

Redan för ett år sedan krävde Konsumentverket hårdare tag mot telefonförsäljning. Då förespråkade myndigheten bland annat ett förbud mot försäljning av lån.

– Det är försäljningsmetoden som sådan som är problematisk. Extra svårt är det för utsatta målgrupper som äldre, personer med kognitiva funktionsnedsättningar eller de med låga kunskaper i svenska, framhöll myndighetens generaldirektör Cecilia Tisell på DN Debatt hösten 2024.

Nu hörsammar regeringen uppmaningarna.

Utredningen kommer analysera och ge förslag på hur konsumenter bättre kan skyddas från försäljare där det är företagen som ringer kunden. Utredningen ska bland annat granska om telefonförsäljning bör förbjudas helt, eller om det enbart ska ske inom särskilda branscher eller produkter.

– Vissa grupper i samhället riskerar också att hamna i kläm, inte minst äldre. Vi behöver se över frågan grundligt och om det kan vara motiverat med ett förbud, säger Erik Slottner. 

LÄS MER: Ska bli lättare att komma till Sverige och arbeta

Brett stöd

Om regeringen väljer att gå vidare med att föreslå förbud mot telefonförsäljning kan de sannolikt räkna med stöd från oppositionen.

Vänsterpartiet har tidigare varit tydliga med att man vill se ett totalförbud.

– Vill man att försäljare ska ringa upp en och sälja saker, då förslår vi att man sätter upp sig på en lista för det. En omvänd så kallad ”nix-lista”, sade V-ledaren Nooshi Dadgostar till TV4 för två år sedan. 

LÄS MER: Ersättning till fastighetsägare höjs

Foto: Olle Friman/Regeringskansliet

Text: Redaktionen