Tidigare riksbankschefen svarar på kritiken
2024 01 11
Riksbanken har kritiserats för att man lämnade styrräntan på en unik låg nivå under en längre period.
Mellan åren 2015 – 2019 hade Sverige minusränta.
Beslutet fattades under den före detta riksbankschefen Stefan Ingves ledning.
I dag ligger styrräntan på 4,0 procent.
Kritiken har haglat mot Sveriges centralbank. Många bedömare och experter anser att Riksbanken höll räntan på en låg nivå under en för lång tid, vilket ökade hushållens skulder.
– När Riksbanken införde minusräntan 2015 tog skuldtillväxten fart. Hushållens skulder i Sverige i förhållande till inkomst är i dag dubbelt så höga som i Tyskland och mer än 70 procentenheter högre än i USA.
Det skrev nationalekonomerna Fredrik NG Andersson och Lars Jonung i SvD i samband med att minusräntan upphörde.
Kritik har även lyfts mot att Riksbanken var sena med att höja räntan när inflationen tickade uppåt.
För flera hushåll har de senaste årens höjningar kommit som en chock. Många menar att Riksbanken inte förvarnat om hur snabbt räntan skulle komma att höjas.
Stefan Ingves svarar
Nu svarar Sveriges före detta riksbankschef på kritiken.
I en intervju med Di framhåller Stefan Ingves att han skulle fattat samma beslut i dag som 2015 när minusräntan infördes.
På frågan om han ångrar beslutet, svarar han:
– Nej. Vi fick faktiskt upp inflationen på det sätt som vi önskade. Sen kunde vi inte förutspå en pandemi. Precis vid den tidpunkten när det kändes som att nu är det nog på väg att bli som vanligt igen dök pandemin upp. Då förstod vi att nu har vi bytt tillstånd i den ekonomiska världen.
Hänvisar till pandemin
Stefan Ingves talar om pandemin som en exceptionell händelse.
Han framhåller att hela ”världsekonomin stängdes ner” när covid-19 lamslog världen, och att det är lätt att glömma bort att agerandet från regeringar och centralbanker medförde att man undvek problem i finanssektorn.
– Även om den höga inflationen inte var önskvärd, tillägger han.
Stefan Ingves håller inte med om att Riksbanken var senfärdiga med att förvarna om hur snabbt räntan skulle komma att höjas.
Han framhåller att det var svårt att under hösten 2021 fullt genomskåda vad som pågick.
– Det var det ena. Det andra är att penningpolitik ofta rör sig långsammare än vad man medialt hävdar. Det innebär att om man är ett kvartal efter i någon mening, eller något halvår, det kan man hantera efteråt, säger Ingves till Di.
Foto: Riksbanken
Text: Redaktionen