Tidigare riksbankschefen svarar på kritiken

2024 01 11

Riksbanken har kritiserats för att man lämnade styrräntan på en unik låg nivå under en längre period.

Mellan åren 2015 – 2019 hade Sverige minusränta.

Beslutet fattades under den före detta riksbankschefen Stefan Ingves ledning.

I dag ligger styrräntan på 4,0 procent.

Kritiken har haglat mot Sveriges centralbank. Många bedömare och experter anser att Riksbanken höll räntan på en låg nivå under en för lång tid, vilket ökade hushållens skulder.

– När Riksbanken införde minusräntan 2015 tog skuldtillväxten fart. Hushållens skulder i Sverige i förhållande till inkomst är i dag dubbelt så höga som i Tyskland och mer än 70 procentenheter högre än i USA.

Det skrev nationalekonomerna Fredrik NG Andersson och Lars Jonung i SvD i samband med att minusräntan upphörde.

Kritik har även lyfts mot att Riksbanken var sena med att höja räntan när inflationen tickade uppåt.

För flera hushåll har de senaste årens höjningar kommit som en chock. Många menar att Riksbanken inte förvarnat om hur snabbt räntan skulle komma att höjas.

Stefan Ingves svarar

Nu svarar Sveriges före detta riksbankschef på kritiken.

I en intervju med Di framhåller Stefan Ingves att han skulle fattat samma beslut i dag som 2015 när minusräntan infördes.

På frågan om han ångrar beslutet, svarar han:

– Nej. Vi fick faktiskt upp inflationen på det sätt som vi önskade. Sen kunde vi inte förutspå en pandemi. Precis vid den tidpunkten när det kändes som att nu är det nog på väg att bli som vanligt igen dök pandemin upp. Då förstod vi att nu har vi bytt tillstånd i den ekonomiska världen.

Hänvisar till pandemin

Stefan Ingves talar om pandemin som en exceptionell händelse.

Han framhåller att hela ”världsekonomin stängdes ner” när covid-19 lamslog världen, och att det är lätt att glömma bort att agerandet från regeringar och centralbanker medförde att man undvek problem i finanssektorn.

– Även om den höga inflationen inte var önskvärd, tillägger han.

Stefan Ingves håller inte med om att Riksbanken var senfärdiga med att förvarna om hur snabbt räntan skulle komma att höjas.

Han framhåller att det var svårt att under hösten 2021 fullt genomskåda vad som pågick.

– Det var det ena. Det andra är att penningpolitik ofta rör sig långsammare än vad man medialt hävdar. Det innebär att om man är ett kvartal efter i någon mening, eller något halvår, det kan man hantera efteråt, säger Ingves till Di.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

JUST NU: Historisk tvärvändning i EU – svensk ligger bakom

2025 11 12

En historisk tvärvändning sker nu inom EU.

En dramatisk förändring är på väg att ske i Europaparlamentet.

Den svenska parlamentsledamoten Jörgen Warborn (M) är en av dem som ligger bakom tvärvändningen.

Historisk tvärvändning

Den konservativa partigruppen EPP väntas ta hjälp av ytterhögern i en viktig omröstning på torsdag, rapporterar Politico.

Det som ett dramatiskt avsteg från tidigare normer, eftersom mittengrupperingar har vägrat att samarbeta med ytterhögern.

Omröstningen handlar om ett avregleringspaket för att minska kraven på företags hållbarhetsrapportering.

Förhandlingar med partigrupper längre vänsterut har inte gett resultat, och nu väntas EPP, där bland andra EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen ingår, rösta igenom paketet tillsammans med ytterhögerpartier.

Jörgen Warborn (M) har varit EPP:s huvudförhandlare, men förhandlingarna tycks nu ha avslutats.

– EPP kommer att rösta för de ändringsförslag som de föreslog eftersom socialisterna och demokraterna inte har visat någon vilja att kompromissa, och fortsätter att fastna i samma position som för en månad sedan när det första avtalet föll igenom eftersom socialistiska ledamöter gick emot avtalet, säger EPP:s talesperson Pedro López de Pablo, enligt tidningen.

LÄS OCKSÅ: Putin desperat - vänder sig till Rysslands fattigaste

”Vi har vunnit”

Socialdemokraterna och De gröna anklagar EPP för att inte vara konstruktiva.

– Vi har föreslagit flera alternativ för EPP, där vi rör oss i deras riktning, säger De grönas EU-parlamentariker Kira Marie Peter-Hansen, enligt tidningen.

– Jag tycker att det är skandalöst att EPP slår igen dörren för en pro-europeisk lösning och i veckor vägrar att träffa de tre demokratiska grupperna, och i stället går in i en allians med ytterhögern, tillägger hon.

Gruppen Patrioter för Europa är dock nöjda över utvecklingen.

– Vi har vunnit ... EPP har inget annat val än att rösta för de ändringsförslag de föreslagit, som i själva verket är kopierade från de som Patrioterna och andra högergrupper kom överens om förra månaden, säger Pascale Piera, förhandlare för Patrioter för Europa, enligt tidningen.

LÄS OCKSÅ: "Årets Pryl 2026" har utsetts

Foto: European Parliament

Text: Redaktionen

BEKRÄFTAT: Jättesmäll för bolånetagare

2025 11 12

Sedan maj 2024 har styrräntan sänkts med 2,25 procentenheter till dagens nivå på 1,75 procent.

Trots räntesänkningarna har hushållen snuvats på miljarder kronor, rapporterar Affärsvärlden med hänvisning till en granskning från jämförelsetjänsten Zmarta.

Zmarta har granskat hur snitträntorna utvecklats sig hos Sveriges tolv största banker sedan Riksbanken började sänka styrräntan.

Resultatet är tydligt: bolåneräntorna har inte sjunkit i samma takt som styrräntan.

Skillnaden ligger på 0,14 procentenheter, vilket inneär att bolånetagare i genomsnitt förlorar 1 400 kronor om året för varje miljon i bolån.

Sammanlagt rör det sig om en förlust på omkring 6 miljarder kronor för svenska hushåll, uppger Zmarta.

– Det är tydligt att bankerna valt att öka de egna marginalerna i stället för att hjälpa till och ta fullt ansvar för att vända en utdragen lågkonjunktur. Jag tycker det är lite gnidet och oansvarigt, säger Zmartas hushållsekonom Charlie Tideman enligt tidningen.

LÄS MER: Pensionsmyndigheten går ut med viktigt meddelande till pensionärer

FAKTA: Banken med lägst ränta

Zmarta har sammanställt de största bankernas bolåneräntor i oktober:

- Lägst rörlig ränta har Skandiabanken erbjudit sina kunder: 2,51 procent

- Högst rörlig ränta har Ikano Bank erbjudit sina kunder: 2,84 procent

- Den genomsnittliga bolånekunden fick 2,66 procent i rörlig ränta (3-mån) under oktober, jämfört med 2,77 % månaden före.

Bindningstid 3 år: Genomsnittskunden fick 3,00 procent, jämfört med 3,04 procent månaden innan. Lägst ränta erbjöd Skandiabanken: 2,77 procent och högst Ica-banken med 3,29 procent

Bindningstid 5 år: Genomsnittet landade på 3,17 procent jämfört med 3,19 procent i september. Den lägsta räntan erbjöds av Skandiabanken till 2,96 procent, medan den högsta kom från Länsförsäkringar bank med 3,39 procent.

Källa: Zmarta

LÄS OCKSÅ: Swedbank: “Har satt tydliga spår” – tung dom om hushållen

Foto: M. Lis

Text: Redaktionen