Tidigare premiärministern: Ryssland chockat – dags för storkrig mot Nato

2024 08 26

Rysslands invasion av Ukraina har utvecklats till ett omfattande och storskaligt krig mot Nato.

Det varnar den tidigare ryska premiärministern Sergej Stepashin för.

Han menar att situationen har förändrats totalt.

– När det ryska säkerhetsrådet beslutade att inleda den särskilda militära operationen var det ingen som förväntade sig att vi skulle slåss mot hela Nato, säger Stepashin enligt TV2 som hänvisar till ryska statliga nyhetsbyrån Tass.

"Total förändring"

Sergej Stepashin var premiärminister i Ryssland under sommaren 1999.

Innan dess var han justitieminister och inrikesminister i landet.

Nu påstår han att Rysslands “specialoperation” i Ukraina inte längre existerar – det har blivit ett fullskaligt krig mot Nato efter att Ukraina inlett en motoffensiv i ryska regionen Kursk.

– Jag hoppas verkligen att vår militär har lite nya idéer, för krigets karaktär har förändrats totalt, säger Stepashin.

Svaret uteblivit

Ukrainas offensiv på rysk mark har varit lyckad.

Enligt den ukrainska regeringen har man tagit över minst 1 250 kvadratkilometer och uppemot 90 samhällen i Kursk-regionen.

Vladimir Putin har rasat mot överraskningsattacken som är den största på ryskt territorium sedan andra världskriget.

Men det svar som diktatorn lovade har uteblivit.

– Putin har som vanligt inte reagerat bra på en kris. Han har en tendens att gömma sig och i stället kräva att andra reder ut nödlägen åt honom, sade den erkänt insatta Rysslandsexperten Mark Galeotti till Svenska Yle förra veckan.

Drönarattack mot Kyiv

Under natten till måndagen har dock Ryssland gjort ett försök att attackera den ukrainska huvudstaden Kyiv, rapporterar Reuters.

Enligt Serhiy Popko, chef för Kyiv militära administration, har uppemot tio drönare på väg mot huvudstaden skjutits ned. 

Preliminära uppgifter pekar dock inte på att någon har blivit skadad i drönaranfallet.

En fullständig rapport av attackens storlek förväntas att redogöras först senare under dagen.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


Bensinpriset förändras snabbt – på väg mot rekord

2024 09 15

Det svenska bensinpriset har förändrats väldigt snabbt jämfört med priset i övriga Europa.

På bara ett år har svenska drivmedelspriser sjunkit avsevärt.

I rankingen över europeiska drivmedelspriser har Sveriges position förändrats med hela 14 placeringar när det gäller bensin och 18 placeringar när det gäller diesel, rapporterar DI.

Sverige har nu det sjunde lägsta bensinpriset i Europa – av 32 jämförda länder, enligt statistik från M Sverige. Det rör sig om en rekordsnabb förändring jämfört med hur Sverige brukar stå sig i jämförelse med andra europeiska länder.

Snabb förändring i europeisk jämförelse

I statistiken jämförs drivmedelspriser i europeiska länder i september varje år.

En liter bensin kostar i snitt 16,64 kronor i Sverige i september.

Det innebär att vi går från en 21:a plats till en 7:e plats i Europa, när länderna rankas utifrån hur billig bensinen är, rapporterar tidningen.

När det gäller diesel har Sverige gått från en 32:a plats, alltså bottenplaceringen, till en 14:e plats.

Effekt av sänkt reduktionsplikt

De sjunkande drivmedelspriserna tros bland annat bero på att oljepriset har fallit, enligt tidningen.

Men prissänkningen är också en effekt av den sänkta reduktionsplikten.

Regeringen planerar dock att höja reduktionsplikten igen, men kompensera genom att sänka skatten på drivmedel.

Något som M Sverige tycker är bra, eftersom reduktionsplikten fyller en funktion.

– Inblandningen gör ju att det skapar möjligheter att kunna fortsätta köra med den bil man har i dag eftersom utsläppen blir mindre, säger Carl-Erik Stjernvall, teknisk expert på M Sverige, enligt tidningen.

Sänker bränsleskatter

Att sänka reduktionsplikten var ett viktigt vallöfte från Tidöpartierna, men nu har man alltså föreslagit att den ska höjas igen eftersom man vill minska svenska klimatutsläpp, rapporterar SVT.

Nivån på reduktionsplikten planeras att höjas från 6 till 10 procent.

Det är tillräckligt för att minska CO2-utsläppen med minst en halv miljon ton per år, enligt kanalen.

Men samtidigt väljer man alltså att sänka drivmedelsskatterna.

Tidöpartiernas förhoppning är att skattesänkningen ska innebära att det inte blir dyrare att tanka, trots en höjd reduktionsplikt.

– De som oroas av detta kan sova lugnt, vi kompenserar genom skattesänkningar på drivmedel, uppger Sverigedemokraterna i en skriftlig kommentar till kanalen.

Foto: engin akyurt

Text: Redaktionen


Oväntat besked i USA-valet – dramatisk förändring

2024 09 15

Kamala Harris närmar sig Trump i en röd delstat.

Det är delstaten Iowa, en röd delstat, som nu uppmärksammas.

En ny opinionsundersökning visar att Kamala Harris närmar sig Donald Trump i delstaten.

Detta efter att Donald Trump tydligt vunnit Iowa i tidigare val och Joe Biden legat långt bakom i tidigare mätningar.

Det rapporterar Newsweek.

Tydligt röd delstat

Det rör sig om en dramatisk förändring.

Under valet 2016 vann Trump Iowa med 10 procents marginal.

I valet 2020 var det återigen Trump som vann med drygt 8 procent.

I en mätning från i juni låg dåvarande presidentkandidaten Joe Biden bakom Trump med hela 18 procent i Iowa.

Nu närmar sig Kamala Harris.

Bara fyra procent

Kamala Harris ligger nu bara fyra procent bakom Donald Trump.

– Den demokratiska presidentkandidaten Kamala Harris närmar sig den tidigare presidenten Donald Trump i Iowa, med en ny opinionsundersökning som visar att hon bara ligger under med 4 poäng i den röd-lutande staten, uppger Newsweek.

– Nu visar en ny opinionsundersökning som publicerades på söndagsmorgonen av Des Moines Register och Mediacom Iowa Poll att Harris får 43 procent jämfört med Trumps 47 procent.

“Inte bekvämt”

Så sent som i juni hade Donald Trump 50 procent i Iowa medan Joe Biden stod och stampade på 32 procent.

Nu menar opinionsundersökaren J. Ann Selzer, vd för Selzer & Co, att Trump har anledning att vara orolig.

Det uppger Des Moines Register.

– Jag skulle inte säga att 4 procent är bekvämt. Loppet har skärpts avsevärt.

Ingen mer debatt

Donald Trump har tidigare aviserat att det inte blir någon mer debatt mellan honom och Kamala Harris.

Hans rådgivare vill se mer fokus på de ämnen som tros kunna ge honom ett försprång i valet, det vill säga ekonomin, migrationen och situationen vid gränsen till Mexiko.

Experter menar att Trump lägger alltför lite fokus på hans kärnämnen, och att en skarpare inriktning mot dessa ämnen skulle kunna ge honom mer stöd i flera olika delstater.

Speciellt i de så kallade vågmästarstaterna bedöms det vara viktigt att få väljare att förstå hans position i ämnena.

Foto: Official White House Photo by Lawrence Jackson resp Shealah-Craighead

Text: Redaktionen