TIDIGARE MINISTER: Donald Trump ville bomba Mexico

2022 05 06

Donald Trumps tidigare försvarsminister Mark Esper hävdar att Trump föreslog att amerikansk militär skulle skicka in missiler i Mexico.

I sin bok ”A Sacred Oath”, som publiceras nästa vecka, avslöjar Esper att Trump vid minst två tillfällen frågat om det är möjligt för amerikansk militär att skicka in missiler i Mexico med syfte att förstöra knarklaboratorier och slå ut drogkarteller, rapporterar The New York Times.

Upprörd över knarksmugglingen

Frågorna från Trump ställdes enligt Esper under sommaren 2020. Den tidigare presidenten uppges ha varit väldigt upprörd över mängden droger som smugglades till USA från Mexico.

– De har inte kontroll över sitt eget land, konstaterade Trump när han föreslog den militära lösningen, enligt den tidigare ministern. 

Blev mållös

Mark Esper beskriver hur han lämnades ”mållös” efter presidentens fråga.

Han var USA:s försvarsminister från 2019 till 2020 innan Trump gav honom sparken i december 2020.

Espers nya bok kommer att handla om tiden som försvarsminister under Trumps styre.

Förutom uppgifterna om Trumps anmärkningsvärda ”Mexicolösning” bjuder boken på fler sensationella uppgifter.

Skulle beslagta valurnor

Den tidigare försvarsministern skriver att han kände en oro över att president Trump planerade att missbruka militärens makt i samband med valet 2020. Enligt Esper spekulerades det inom Vita husets väggar att Trump planerade att beordra militären att beslagta valurnor på valdagen.

Ministern skriver att han som en följd av spekulationerna beordrade underordnade att vara extra uppmärksamma på ”ovanliga samtal” från Vita huset.

– Han är en principlös person, som med tanke på hans egenintresse, inte borde vara i en position där han tjänar offentligheten, säger Esper till New York Times.

Ville skjuta demonstranter

USA:s 45:e president uppges även ha föreslagit att polisen borde öppnat eld mot demonstranter som protesterade utanför Vita huset 2020.

– Kan ni inte bara skjuta dem. Bara skjuta dem i benen eller något sådant, sa Trump under ett möte i ovala rummet, enligt Esper.  

Foto: Donald Trump

Text: Redaktionen

Soldater spränger sig själva i luften – chockuppgifter från Ryssland

2025 01 14

Att Ryssland får hjälp av Nordkorea i kriget mot Ukraina är välkänt.

Omkring 10 000 nordkoreanska soldater uppges delta i strider i ryska Kurskregionen, som delvis ockuperas av ukrainska trupper.

Nu kommer nya uppgifter om den nordkoreanska krigsinsatsen.

Den sydkoreanska underrättelsetjänsten (NIS) har släppt en unik rapport om antalet nordkoreanska förluster på slagfältet.

Enligt rapporten har Nordkorea förlorat omkring 3 000 soldater. Siffran omfattar 300 döda soldater och 2 700 skadade.

– De massiva förlusterna är ett resultat av nordkoreanska soldater brist på förståelse för modern krigföring, framhåller NIS i ett uttalande.

Vidare uppger underrättelsetjänsten att nordkoreanska soldater beordras att öppna eld mot drönare, vilket gör dem till enkla mål på marken.

Det finns också uppgifter som tyder på att nordkoreaner agerar ”lockbete” för att locka fram ukrainska drönare.

Släpper sensationella uppgifter

Utöver förlustsiffrorna förekommer uppgifter i rapporten som beskrivs som ”sensationella”.

NIS hävdar att nordkoreanska trupper har instruerats att begå självmord för att undvika att bli tillfångatagna av den ukrainska armén.

Enligt underrättelsetjänsten beordras soldaterna att spränga sig själva i luften om de riskerar att hamna i fiendens händer.

Video på krigsfångar

I helgen publicerade Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj en video på två nordkoreanska krigsfångar.

Den ena soldaten berättar att han inte visste att han skulle delta i strider. Soldaten uppger att han skickades till Ryssland för att delta i en militärövning. 

Ukraina är redo att överlämna nordkoreanska krigsfångar till Nordkorea om landets diktator Kim Jong-un organiserar en fångutväxling med ukrainare som tillfångatagits i Ryssland.

Kan hoppa av till grannlandet

Sydkorea har öppnat för att ta emot avhoppande nordkoreanska soldater.

NIS uppger att de för samtal med Ukraina om saken.

– Om soldaterna begär avhopp till söder är deras vilja av högsta prioritet eftersom nordkoreaner betraktas som sydkoreanska medborgare enligt lag, framhåller den sydkoreanska underrättelsetjänsten.

Foto: J Kingma resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

Kraftig förändring för kronan – första gången på två år

2025 01 14

Sveriges valuta faller ordentligt under måndagen.

Kronan fortsätter att tappa mot den amerikanska dollarn.

Under måndagen noterade Sveriges valuta den lägsta nivån mot dollarn på över två år.

Detta efter att kronan tappat ytterligare 10 öre mot den amerikanska valutan.

Vid lägsta noteringen under måndagen handlades en dollar för 11,32 kronor – den svagaste noteringen för kronan mot dollarn sedan hösten 2022.

För ett år sedan kostade en dollar 10,29 kronor.

Backar lite mot euron

Kronan faller även mot euron.

Under måndagen kostar en euro 11,52 kronor.

Siffran innebär att kronan backar med 2 öre mot euron.

Riksbanken varnar

En alltför svag krona kan sätta käppar i hjulet för kommande räntesänkningar.

Det har Riksbanken tidigare fastslagit.

– Det finns risker kopplade till återhämtningen i den svenska ekonomin och kronans växelkurs.

– Ny information och hur den bedöms påverka konjunktur- och inflationsutsikterna kommer att avgöra hur penningpolitiken utformas, framhöll centralbanken vid sitt senaste räntebesked i december.

Motståndet ökar

Trots kronans svaga värde ökar svenska folkets motstånd mot ett skifte till euro.

Andelen euromotståndare har ökat det senaste året, enligt en mätning från SvD/Demoskop.

Mer än var fjärde svensk, 44 procent, svarar att det skulle vara mycket eller ganska dåligt för Sverige att införa euron som valuta. En ökning med fem procentenheter på ett år.

– När vi fick sämre ekonomi, med hög inflation, stigande räntor och kriget i Ukraina, kändes det lite osäkrare att stå ensamma och utanför euron. Men den senaste tiden känner nog allt fler att vindarna har vänt, och då känns det återigen mindre otryggt att stå utanför.

Det säger Demoskops opinionschef Johan Martinsson till tidningen.

Foto: Riksbanken resp Anne Nygård

Text: Redaktionen