Tidigare arresterad klimataktivist blir minister i Kanada

2021 10 27

Kanadas omvalda premiärminister Justin Trudeau signalerar stor förändring i hans nya regering i samband med att han byter ut de flesta av sina ministrar.

Liberalerna med partiledaren Justin Trudeau i spetsen vann valet förra månaden och kan nu bilda en ny minoritetsregering.

30 nya ministrar

Färre än 10 av de 38 ministrarna får stanna kvar på sina poster.

– Kanadensarna förväntar sig att stora saker hände när det gäller frågor som klimatet och försoning med Kanadas ursprungsbefolkning. En ny laguppställning kan göra det möjligt, säger Justin Trudeau på en presskonferens.

Fokus på nya klimatministern

Bland de mest uppmärksammade förändringarna märks följande ministrar:

▪Anita Anand blir Kanadas andra kvinna som försvarsminister efter Harjit Sajjan som får lämna efter sex år på posten. Militären har drabbats av en rad skandaler kopplat till olämpligt uppförande och kraven på ny politisk ledning har pågått länge. Anand ledde tidigare Kanadas insatser för att skaffa vaccin.

▪Den tidigare klimataktivisten Steven Guilbeault blir ny klimatförändringsminister. Trudeau har signalerat att klimatfrågan är en huvudfråga för nya regeringen och valet av Guilbeault indikerar att stora förändringar kan vara på gång. Han är en stor motståndare till oljeledningar. Han greps 2001 för medverkan i en Greenpeaceaktion där man reste jättelika plakat med budskap till George W Bush på en skyskrapa i Toronto.

Guilbeault är sannolikt både den mest hyllade och mest kritiserade av Trudeaus nya ministrar.

▪Tidigare språkministern Melanie Joly utses till ny utrikesminister.

▪Chrystia Freeland stannar kvar som finansminister och vice premiärminister.

Kanadas parlament är tillbaka igen efter uppehållet den 22 november.

Foto: Justin Trudeau, FB


”Ge upp vapen” – USA ställer massivt krav på Ukraina

2025 11 19

Överlämna territorium till Ryssland och ge upp vapen.  

Det kräver USA att Ukraina ska gå med på för att få slut på kriget, som Ryssland startade 2014.

Kraven har överlämnats till Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, rapporterar Reuters med hänvisning till källor med insyn.

– USA har signalerat till president Volodymyr Zelenskyj att Ukraina måste acceptera ett USA-utarbetat ramverk för att avsluta kriget med Ryssland. Villkoren innebär att Ukraina måste ge upp territorium och en del av sina vapen, framhåller källorna enligt nyhetsbyrån.

Ytterligare krav: Armén ska decimeras

Vidare uppger källorna – som väljer att vara anonyma av säkerhetsskäl – att det amerikanska förslaget innehåller krav på att Ukrainas militär ska minska i storlek.

– Washington vill att Kyiv ska acceptera huvudpunkterna i avtalet, uppger källorna.

Ukraina har inte kommenterat uppgifterna.

28 punkter

Totalt innehåller det amerikanska förslaget 28 punkter, erfar Axios.

– Förslagets 28 punkter faller inom fyra övergripande kategorier: fred i Ukraina, säkerhetsgarantier till Ukraina, säkerheten i Europa och framtida relationer mellan USA, Ryssland och Ukraina, rapporterar tidningen.

LÄS MER: Ukraina sätter deadline för Europa – sista chansen 

Donbas i blickfånget 

Kreml har tidigare krävt att hela Donbasregionen i östra Ukraina ska tillfalla Ryssland – trots att Ukraina kontrollerar betydande delar av området.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har upprepade gånger avfärdat idén om att dra tillbaka trupper från Donbass.

– Vi kan inte dra oss tillbaka från öst. Det handlar om vårt lands överlevnad. Vi har de starkaste försvarslinjerna där, sade han till reportrar i Kyiv i slutet av augusti.

Zelenskyj kräver också konkreta säkerhetsgarantier från Europa och USA som en del av ett fredsavtal. När dessa är på plats är han redo att möta Vladimir Putin för att diskutera ett fredsavtal.

– Vi behöver klarhet i säkerhetsgarantierna inom sju till tio dagar. När vi har det siktar vi på ett möte, konstaterade Zelenskyj.

LÄS OCKSÅ: Luftwaffe i skarp insats 

Foto: 

Text: Redaktionen


19nov25

BEKRÄFTAT: Tung smäll för alla som bor i hyresrätt

2025 11 19

Nu är det bekräftat.

Det är dyrare att bo i hyresrätt jämfört med bostadsrätt, enligt färsk statistik från SCB.

Under fjolåret gick 23 procent av den disponibla inkomsten till att betala för boendet, enligt myndigheten.

För den som bor i hyresrätt är andelen högst – hela 27 procent. Motsvarande siffra för hushåll i bostadsrätt är 21 procent och 18 procent för hushåll i ägt småhus.

”Det är i grunden orättvist”

Hyresgästföreningen reagerar starkt på SCB:s nya siffror.

– Det här visar tydligt att bostadsmarknaden i grunden är orättvis. Hyresgäster lägger störst andel av sina inkomster på boendet, år efter år. Det är ett resultat av en ordning där de som äger sitt boende får stora skattesubventioner till skillnad mot de som hyr sin bostad, säger organisationens chefsekonom Martin Hofverberg.

– När kostnaderna stiger äts hushållens ekonomiska marginaler upp, och där är hyresgästerna särskilt utsatta.

De är mest utsatta

Situationen är särskilt allvarlig för ensamstående föräldrar som bor i hyresrätt, uppger Hofverberg.

Ekonomen hänvisar till att tidigare mätningar har visat att över en tredjedel av deras inkomst får till boendet.

– Levnadskostnadskrisen fortsätter kasta sin långa skugga över hushållen, särskilt hyresgästerna. De hyror som höjts för att hantera fastighetsägarnas tillfälliga kostnadsökningar under krisen sjunker aldrig undan, som de gör för dem med bolån, utan de ligger kvar, säger Martin Hofverberg

LÄS MER: Nytt besked om elpriserna – så blir det i vinter

FAKTA: Hyresförändring under de senaste tio åren (riket)

2025 4,6
2024 5,0
2023 4,1
2022 1,7
2021 1,4
2020 1,9
2019 1,9
2018 1,1
2017 0,8
2016 0,8

Källa: SCB

LÄS OCKSÅ: “Radera det direkt” – Folksam varnar för mejl 

Foto: G. Karlsson

Text: Redaktionen