Tidigare arresterad klimataktivist blir minister i Kanada

2021 10 27

Kanadas omvalda premiärminister Justin Trudeau signalerar stor förändring i hans nya regering i samband med att han byter ut de flesta av sina ministrar.

Liberalerna med partiledaren Justin Trudeau i spetsen vann valet förra månaden och kan nu bilda en ny minoritetsregering.

30 nya ministrar

Färre än 10 av de 38 ministrarna får stanna kvar på sina poster.

– Kanadensarna förväntar sig att stora saker hände när det gäller frågor som klimatet och försoning med Kanadas ursprungsbefolkning. En ny laguppställning kan göra det möjligt, säger Justin Trudeau på en presskonferens.

Fokus på nya klimatministern

Bland de mest uppmärksammade förändringarna märks följande ministrar:

Anita Anand blir Kanadas andra kvinna som försvarsminister efter Harjit Sajjan som får lämna efter sex år på posten. Militären har drabbats av en rad skandaler kopplat till olämpligt uppförande och kraven på ny politisk ledning har pågått länge. Anand ledde tidigare Kanadas insatser för att skaffa vaccin.

Den tidigare klimataktivisten Steven Guilbeault blir ny klimatförändringsminister. Trudeau har signalerat att klimatfrågan är en huvudfråga för nya regeringen och valet av Guilbeault indikerar att stora förändringar kan vara på gång. Han är en stor motståndare till oljeledningar. Han greps 2001 för medverkan i en Greenpeaceaktion där man reste jättelika plakat med budskap till George W Bush på en skyskrapa i Toronto.

Guilbeault är sannolikt både den mest hyllade och mest kritiserade av Trudeaus nya ministrar.

Tidigare språkministern Melanie Joly utses till ny utrikesminister.

Chrystia Freeland stannar kvar som finansminister och vice premiärminister.

Kanadas parlament är tillbaka igen efter uppehållet den 22 november.

Foto: Justin Trudeau, FB

JUST NU: Hundratals skolor förbjuds

2025 11 05

Skolor med utländska ägare ska stoppas i Sverige.

Det har regeringen och Sverigedemokraterna beslutat.

– Handel och investeringar används för att öka inflytande över andra länder. Av säkerhetspolitiska skäl vill därför regeringen och SD nu förbjuda utländskt ägande i skolväsendet, skriver företrädare för Tidöpartierna i SvD.

I dag har hundratals skolor i Sverige utländskt ägarskap.

Hänvisar till säkerhetsläget

Regeringen och SD hänvisar till det allvarliga säkerhetspolitiska läget och att Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, har varnat för riskerna med utländskt ägande i svensk grund- och gymnasieskola.

– En utländsk antagonist kan utnyttja nationella sårbarheter för egna intressen, vilka kan vara geopolitiska, ideologiska eller kriminella. I Sverige finns det ett väsentligt antal privata aktörer, både inhemska och utländska, i den offentliga sektorn, vilken är särskilt känslig då den är avgörande för samhällets funktionalitet, skriver FOI i en analys.

Myndigheten har identifierat följande sårbarheter i svenskt skolväsende:

- Skollagen somär en ramlagstiftning medger olika tolkningar

- Skolinspektionen har svårt att upptäcka och motverka antagonistiska aktörer för att den kompetens som skulle behövas finns hos andra myndigheter

- Det finns stora svårigheter att identifiera nationaliteten på ett företags huvudman eller ägarförhållanden utomlands.

LÄS MER: Sverige i historiskt avtal – “extremt negativt för Ryssland”

”Ska inte tillåtas”

Nu kommer Tidöpartierna tillsätta en utredning som ska föreslå hur ett förbud ska utformas.

Förbudet bygger på ett förslag från Liberalerna.

– Främmande makt ska inte tillåtas att köpa upp vår viktigaste samhällsinstitution. Därför har Tidöpartierna enats om att gå vidare med Liberalernas förslag om att begränsa det utländska ägandet i skolan, skriver L-ledaren Simona Mohamsson på X.

LÄS OCKSÅ: Helt ny svensk cola kommer till affären

Foto:

Text: Redaktionen

JUST NU: ”Fick nästan en hjärtattack” – chockbesked från Ungern

2025 11 05

Ungerns premiärminister Viktor Orban stärker sitt grepp om informationsflödet i landet.

En mediekoncern med nära kopplingar till hans parti Fidesz har köpt upp den populära tidningen Blikk – Ungerns mest lästa tidning med omkring tre miljoner läsare varje månad.

Beskedet har slagit ner som en bomb i Ungern.

Tidningens journalister utrycker både chock och oro för vad uppköpet innebär för pressfriheten.

– Jag fick nästan en hjärtattack när jag hörde tillkännagivandet. För mig är detta moraliskt oacceptabelt, säger en reporter till The Guardian.

Sker vid viktig tidpunkt

Affären stärker Orbans kontroll över Ungerns medielandskap ytterligare.

Under de senaste 15 åren har premiärministern, genom den regimtrogna koncernen Indamedia, succesivt tagit kontroll över en rad tidigare oberoende medier. Medierna har därefter rapporterat vänligt om Orban och hans regering – något som bidragit till att han har kunnat behålla makten.

Förvärvet sker bara månader före det ungerska valet och samtidigt som flera opinionsundersökningar visar att oppositionsledaren Péter Magyar kan besegra Orban.

Genom uppköpet av Blikk hoppas premiärministern kunna befästa sin maktposition.

– Blikk har varit ett huvudmål för Orbán och hans parti vid en tidpunkt då opinionsundersökningar signalerar att de har en verklig utmanare för första gången på över ett decennium, skriver The Guardian.

LÄS MER: Raseri mot Orbán – ”Specifikt stöd till Putin”

”Kommer påverka

Ágnes Urbán, chef för medieforskningsorganisationen Mérték Media Monitor, beskriver uppköpet av Blikk som mycket viktigt för Orban och hans regering.

– Blikk är den i särklass mest lästa dagstidningen i Ungern, en marknadsledare, säger han till The Guardian.

– Deras nyhetssida har blivit förvånansvärt populär de senaste åren och är den fjärde mest lästa webbplatsen i Ungern. Om propaganda dyker upp i så brett lästa och populära medier kommer det att påverka allmänheten, fortsätter experten.

LÄS OCKÅ: “Ett svek” – raseri mot Jens Stoltenberg

Foto: Romiro

Text: Redaktionen