Telekomjätte anmäler sig själva – hundratusentals sms på villovägar

2023 02 13

Nästan 200 000 sms som skickats av Telenors kunder har hamnat hos fel mottagare.

Händelsen inträffade den 20 januari och drabbade telekomjättens drygt 2,7 miljoner mobilabonnenter.

Telenor beräknar att ungefär fem procent av alla sms som skickades den 20 januari, mellan klockan 10.45-20.36, kom till fel mottagare, rapporterar Aftonbladet.

– Tyvärr kan man inte se vilka som hamnat fel. Var och en får gå igenom sin historik för att se vilka sms som kan ha skickats fel, säger Boel Bengtsson,  presstalesperson för Telenor, till tidningen.

– Om man skickade ett meddelande under tidpunkten då felet inträffade är det inte heller säkert att sms:et kom fram samma tid, eftersom felet också kan ha lett till fördröjningar, fortsätter hon.

Anmält sig själva

Telenor har nu anmält sig själva till post- och telestyrelsen.

– Händelsen har anmälts som en integritetsincident enligt lagen om elektronisk kommunikation. Anmälan innehåller inga uppgifter som går att härleda till en specifik person, uppger företaget.

Teknisk fel

Enligt  telekommunikationsföretaget var det ett teknisk fel som låg bakom teknikstrulet.

Pia Rosin, kommunikationschef på Telenor, sa den 20 januari att endast ett ”liten andel” av samtliga sms nått fel mottagare.

– Det vi vet just nu är att en liten andel av alla sms som skickas som har problem. De allra flesta sms går fram som de ska, men någonting är fel. Vi vet inte om det är isolerat till en operatör eller om det är flera, sa kommunikationschefen till GP.

I dag skriver Telenor att man ser allvarligt på händelsen.

– Vi beklagar det inträffade och ser allvarligt på händelsen. Vi rekommenderar att du, utifrån din egen situation, funderar på om du behöver vidta några åtgärder på grund av det inträffade, framhåller företaget i en uppmaning till berörda kunder.

Kunder, vars sms hamnat fel, kommer inte kunna ta reda på vem som mottagit deras textmeddelanden.  

– Telekommunikationsbolagens lagreglerade tystnadsplikt gör att vi inte kan tala om till vilket/vilka nummer dina sms levererades till, skriver Telenor.

Foto: Priscilla Du Preez

Text: Redaktionen


Ryska folket drar i nödbromsen – 50 procents skillnad

2025 12 19

Den första veckan i januari firar Ryssland nyår med pompa och ståt. Hela landet stängs praktiskt taget och många ryssar tar semester.

I år präglas dock perioden av stora oroligheter.  

Det kärva ekonomiska läget tvingar den ryska befolkningen att hålla hårt i plånboken.

Hushållen förväntas spendera i genomsnitt 14 000 rubel (175 dollar) under semestern – en minskning med nästan 50 procent jämfört med föregående år, rapporterar oberoende Moscow Times med hänvisning till en undersökning från marknadsanalystjänsten Avito. 

– Stigande inflation samt högre priser på mat, el och vatten och kläder tvingar konsumenterna att spara pengar, säger den ryske ekonomiprofessorn Alexander Safonov, enligt tidningen.

– Folk begränsar sina inköp och utgifter, inklusive utgifter till nyårsfiranden. Oavsett hur mycket man tjänar är den allmänna trenden att minska sina utgifter, fortsätter han.

LÄS MER: Varnar för attack 2027 – USA skickar vapen i rasande takt

Klassiska varan försvinner

Flera nyckelingredienser under det ryska nyårsfirandet har noterat kraftiga prisökningar – bland annat klassikern röd kaviar som numera blivit en lyxvara för de flesta hushåll.

– Den kommer bara finnas som ett ”symboliskt inslag” i många hem, berättar Alexander Safonov.

Enligt professorn blir årets nyårsmenyer bli betydlig glesare än tidigare.

– För många familjer kommer högtidsmåltiderna att begränsas till traditionella rätter som sallad Olivier, ett litet urval av drycker och billiga grönsaker och frukt, säger han.

Sallad Olivier, också känd som rysk sallad, är en klassisk rätt i Ryssland. Den består huvudsakligen av potatis, ägg och majonnäs.

LÄS OCKSÅ: Elgiganten-mejl cirkulerar – radera direkt om du får det 

Foto: V. Adutskevich

Text: Redaktionen


Dystert besked för tre av fyra pensionärer

2025 12 19

– För tre av fyra svenskar lönar det sig inte alls eller knappt i pensionskuvertet att ha arbetat och slitit ett helt liv. Så ska det inte behöva vara.

Det säger Maria Larsson, förbundsordförande vid intresseorganisationen SPF Seniorerna, till tidningen Senioren.

Larsson hänvisar till en färsk sammanställning från SPF som visar att en medianpensionär med ett långt arbetsliv inte har högre inkomst än en person som aldrig har arbetat, men som får full garantipension och fullt bostadstillägg.

Här är SPF:s beräkningar:

- Person med full garantipension och maximalt bostadstillägg (7 290 kronor). Pensionen uppgår till 17 774 kronor efter skatt. (Bostadstillägget är skattefritt).

- Person född 1945 som arbetat i ett låglöneyrke med en slutlön på 27 100 kronor. Pensionen uppgår till 15 671 kronor.

- Person född 1950 som arbetat som sjuksköterska med en slutlön på 46 500 kronor. Pensionen uppgår till 22 418 kronor.

Enligt SPF:s beräkningar krävs en månadslön på omkring 50 000 kronor för att uppleva att det har lönat sig ekonomiskt att ha arbetat ett helt yrkesliv. 

Ska se över grundskyddet

I maj meddelade riksdagens pensionsgrupp att grundskyddet inom det allmänna pensionssystemet ska ses över. I dag består grundskyddet av garantipensionen och ytterligare fyra skattefinansierade förmåner som syftar till att komplettera en otillräcklig inkomstgrundad pension. Det handlar om bostadstillägg, särskilt bostadstillägg, äldreförsörjningsstöd och inkomstpensionstillägg.

LÄS MER: Elgiganten-mejl cirkulerar – radera direkt om du får det 

Svaret: Krävs mer

SPF välkomnar översynen av grundskyddet, men vill se ytterligare åtgärder.

– Det är positivt att Pensionsgruppen tagit till sig av den kritik som kommit från bland annat SPF Seniorerna – politiska stödåtgärder har inneburit att grundskyddet har förlorat sitt syfte, numer har 7 av 10 pensionärer statliga bidrag utbetalda och det lönar sig inte att ha arbetat ihop sin pension. Därför behövs ett effektivt och överblickbart grundskydd med tydliga mål, säger förbundsordförande Eva Eriksson.

– Men en översyn av grundskyddet är inte tillräckligt. Tillkomsten av nya och höjda bidrag de senaste åren är en respons på att inkomstpensionen blir alldeles för låg för alldeles för många. Det är därför avgörande att politiken också fattar beslut om högre inkomstpension för dagens och framtidens pensionärer – det måste löna sig att ha arbetat. Vi menar också att en utredning av grundskyddet bör vara offentlig och inte hållas inom Pensionsgruppens väggar, tillägger hon.

LÄS OCKSÅ: Raseri mot storkedja – jupyntet var “stötande”

Foto: Geralt 

Text: Redaktionen