1 jul 26

Telefoner slutar fungera i Sverige

2026 07 01

En traditionell telefon går i graven.

Klassiska telefoner försvinner i Sverige.

Det handlar om hemtelefonen via telefonjacket, som nu går mot sitt definitiva slut.

Går i graven

Den klassiska fasta telefonen, som i över 100 år varit en självklar del av svenska hem, håller på att försvinna helt.

Det gamla kopparnätet, som använts för telefoni via telefonjacket, avvecklas nu steg för steg i hela landet.

– Den stora utmaningen som nätägarna lyft och haft fokus på under året har varit att nå fram till användarna och att få genomslag kring behovet av att byta sin utrustning i tid, skriver Post- och telestyrelsen (PTS) i sin årsredovisning.

I Finland har utvecklingen redan nått sin slutpunkt – där har den sista trådtelefonen från och med idag stängts av.

LÄS MER: Mobilräkningen kan skjuta i höjden – går att undvika

Sista datumet är satt

I Sverige finns nu ett tydligt slutdatum för tekniken: den 30 november 2026 ska kopparnätet vara helt nedsläckt.

– Kunder anslutna till kopparnätet behöver därför beställa nya, moderna och framtidssäkra lösningar via Telia eller annan operator, uppger Telia.

Det innebär att både fast telefoni och bredband via telefonjacket (ADSL) försvinner helt där tekniken fortfarande används.

Men all fast telefoni försvinner inte helt.

– Samtliga berörda, såväl Telias som andra operatörers kunder, får i god tid före kopparnätet stängs information om detta. Är du berörd behöver du beställa nya tjänster. Berörda kunder erbjuds i första hand tjänster via fiber eller mobilnätet, meddelar Telia.

Det betyder att telefonen i hemmet kan fortsätta fungera – men då via modern teknik istället för det gamla telefonjacket.

Historisk förändring

Förändringen är historisk, men påverkar inte alla svenskar.

De flesta hushåll har redan lämnat den gamla tekniken bakom sig.

Vid slutet av 2025 fanns 698 000 abonnemang för fast telefoni i Sverige, enligt PTS. 

Omkring 77 000 abonnemang var kvar på traditionell fast telefoni via kopparnätet.

LÄS MER: Ägare av motorfordon varnas – flera anmälningar

Foto: M Widenka

Text: Redaktionen


29 april 2026

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen. 

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen


20 juli 2026

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen