Snart börjar en ny avgift gälla för vissa Tele2-kunder.

Avgiften kommer att dras från saldot varje dag.

Gäller från oktober

Den 1 oktober förändras villkoren för Tele2:s Comviqs kunder som har kontantkortet Bas.

– Om du inte har en aktiv prisplan kommer vi från 1 oktober att dra 1,50 kr/dag från ditt saldo, för att hålla numret aktivt, meddelar Comviq.

Avgiften dras automatiskt från saldot på kontantkortet.

För en kund som exemplevis har pengar på kortet och ligger kvar på Bas under hela oktober innebär det totalt 46,50 kronor i avgift under månaden.

Detta kommer utöver eventuella kostnader för samtal, sms och annan användning.

Läs också: Trump erbjuder vapen till ärkerivalen

Kunder som slipper avgiften

Den nya avgiften gäller dock inte alla som har ett Comviq-kontantkort.

Kunder som har en aktiv prisplan behöver inte betala dagsavgiften så länge prisplanen är aktiv.

Det gäller bland annat kunder med Fastpris, Amigos, Amigos Allo, Standard eller Kompis.

Men avgiften kan bli aktuell senare.

När giltighetstiden för exempelvis Fastpris löper ut och kunden inte fyller på med en ny prisplan övergår kontantkortet till Bas, och kommer då bli aktuell för den dagliga avgiften.

Det innebär att även kunder som i dag har en annan prisplan behöver hålla koll på när den löper ut.

Då kan numret spärras

Så länge det finns pengar på saldot fortsätter Comviq att dra 1,50 kronor per dag.

Om det finns mindre än 1,50 kronor kvar dras det belopp som finns tillgängligt. Kunden kan alltså inte få ett negativt saldo på grund av avgiften.

– När ditt saldo är 10 kr eller lägre skickar vi en SMS-påminnelse till dig, meddelar Comviq.

När saldot däremot når noll börjar en tidsfrist på sju dagar.

– Har du inget saldo har du 7 dagar på dig att tanka en prisplan eller fylla på saldo – annars spärras numret, och du kan varken ringa eller ta emot samtal och SMS. Numret behåller du dock, och det öppnas direkt när du tankar igen.

Samtal till 112 går dock fortfarande att ringa även under spärren.

Läs också: Lavrov ger Turkiet grönt ljus 

Foto: Utsman Media

Text: Redaktionen

I intervjun kritiserar Andersson regeringen Kristersson för att ha fokuserat för mycket på Östersjöområdet och ägnat för lite uppmärksamhet åt det ”globala syd”, där S-ledaren anser att Europa behöver fler allierade.

– Jag tycker att de har haft en ganska låg profil i internationella frågor. De har också varit tydliga med att deras utrikespolitiska strategi är att arbeta mer i Baltikum och inte lägga så mycket tid och kraft på resten av världen. Jag tycker att det är ett misstag, säger Andersson till tidningen.

”Skapar otydlighet”

Uttalandet kritiseras av utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M), försvarsminister Pål Jonson (M) och justitieminister Gunnar Strömmer (M). I en debattartikel anklagar de Andersson för att skapa otydlighet om inriktningen för Sveriges utrikespolitik.

– Magdalena Andersson skapar nu otydlighet om vad Sveriges säkerhetspolitiska inriktning är. Det är tyvärr inte första gången, skriver ministrarna i Aftonbladet.

Vidare varnar M-politikerna för Socialdemokraternas utrikespolitik.

– I oroliga tider är det inte läge för ett oprövat vänsterexperiment. Sverige behöver en regering som kan hålla kursen i utrikes- och säkerhetspolitiken och fortsätta prioritera Sverige och svenska folkets säkerhet.

Läs mer: Trump erbjuder vapen till ärkerivalen 

Svaret: ”Ovärdigt”

Kritiken från M får Morgan Johansson (S) att reagera kraftfullt.

– Det är ovärdigt, skriver Johansson på X.

Johansson, som är Socialdemokraternas utrikespolitiska talesperson, kritiserar Moderaterna för att ägna sig åt politiskt spel efter valet.

– Valet är över, statsministern har avgått och Sverige har en övergångsregering. Då försöker utrikes-, justitie- och försvarsministern sprida osäkerhet om Sveriges framtida säkerhetspolitik genom osakliga påhopp på Socialdemokraterna.

Läs också: Lavrov ger Turkiet grönt ljus 

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

S-ledaren gav upp det första försöket att bilda regering efter att Vänsterpartiet ställt sig bakom Moderaternas kandidat Andreas Norlén i talmansomröstningen.

– Därmed har det bildats en ny konstellation i riksdagen av vänsterpartister och moderater, framhöll Andersson på en pressträff före omröstningen.

Kristerssons plan

Norlén blev återvald av riksdagen och får därmed fortsätta som talman en tredje mandatperiod.

Nu ska han ta ställning till vem som får nästa sonderingsuppdrag.

Om valet faller på Ulf Kristersson (M) väntas M-ledaren försöka samla stöd kring en gemensam ekonomisk politik. Kristersson vill samla riksdagens fem ”icke-socialistiska” partier – det vill säga de fyra Tidöpartierna samt Centerpartiet.        

SD ger tydligt besked

C säger dock fortsatt nej till att samarbeta med Sverigedemokraterna.

Samtidigt står SD fast vid sitt krav på att fälla varje regering där de själva inte ingår. Det uppger Jimmie Åkesson efter valet av talman.  

–  Vi kommer inte acceptera någon regering som vi själva inte sitter med i, säger SD-ledaren till SVT.

Därmed kvarstår en tydlig låsning mellan de partier som Ulf Kristersson vill samla bakom en regering.

”Regeringsparti eller oppositionsparti”

Jimmie Åkessons besked ligger i linje med SD:s tidigare hållning i regeringsfrågan.

– Inför valet år 2026 kommer vi sverigedemokrater att ta upp kampen mot sossarna om att bli Sveriges största parti och efter nästa val är vi antingen ett regeringsparti eller ett oppositionsparti, sade SD-ledaren i sitt sommartal.

Läs också: ”En miljard kan dö” – Bill Gates varnar

FAKTA: Så bildas regeringen

- Det vanligaste skälet till att en ny regering bildas är efter ett riksdagsval.

- Det är riksdagens talman som tar fram ett förslag till statsminister.

- Riksdagen röstar om statsministern som talmannen har föreslagit.

- Den som väljs till statsminister utser övriga ministrar i regeringen.

- Statsministern avger en regeringsförklaring där hen redogör för det viktigaste i den politik som hen vill arbeta för framöver.

- Regeringsskiftet sker vid en konselj på slottet där statschefen konstaterar att regeringsskiftet har ägt rum.

Källa: Riksdagen

Andra läser: Rusning till Ica-hyllorna – alla vill ha samma sak

Foto: Olle Friman Regeringskansliet

Text: Redaktionen