TEGNELL: Detta gäller inför julhelgen

2021 11 21

Tiden går fort och nu är det bara 1 månad och 3 dagar kvar till självaste julafton.

Kalle Anka och julklappar

Med tanke på att många inte fick fira jul tillsammans som vanligt i fjol 2020 så är längtan på många håll givetvis rekordstor efter att få avnjuta Kalle Anka, julgröt, julklappar, julmat, Karl-Bertil Jonssons julafton och allt annat tillsammans med alla nära och kära.

Man skall ta sin tredje dos

Men frågan är vad som kommer att gälla när julen står för dörren och statsepidemiolog Anders Tegnell har nu berättat för DN vad man ska tänka på inför julen i år generellt sett.

– Man ska vaccinera sig och ta sin tredje dos om man tillhör de grupper som kan göra det. Man kanske åter ska fundera på hur stora samlingar man ska ha. Framför allt ska man hålla sig hemma om man får symtom, säger Anders Tegnell.

Ovaccinerade kan inte fira stort

I Sverige finns det hela 1,2 miljoner personer som trots kraftfulla uppmaning ännu inte sett till att vaccinera sig överhuvudtaget enligt SVT och de har inte ens tagit sin första vaccindos. Frågan är hur man ska göra om det finns ovaccinerade som tänker dyka upp på julfirandet. Statsepidemiologen framhåller att ovaccinerade inte kan fira som alla andra i jul.

– Är man ovaccinerad så behöver man verkligen fundera på vilka man umgås med och helt undvika större sammanhang, understryker Anders Tegnell.

Yngre under 39 år

Folkhälsomyndigheten betonar att det stora problemet just nu är det faktumet att det främst i åldersgruppen 39 år och yngre är allt för många som inte vaccinerat sig.

– De har ett stort ansvar att skydda sig själva och sin omgivning mot smitta, säger Anders Tegnell till DN.

Närmare instruktioner till julen kan väntas längre fram beroende på pandemins utveckling.

Foto: Folkhälsomyndigheten, Montage

JUST NU: ”Allvarlig ökning” av extrem bakterie

2025 06 29

Det visar Folkhälsomyndighetens rapport ”Swedres-Svarm 2024”.

I rapporten fastslår myndigheten att antalet fall av så kallade ESBL-CARBA-producerande bakterier ökade med 30 procent under 2024 jämfört med 2023 – från 310 till 414 fall.  

FHM kallar siffran för en ”allvarlig ökning”.

– Dessa bakterier kan orsaka allvarliga och svårbehandlade infektioner som särskilt drabbar känsliga patientgrupper, samt försvåra viktiga medicinska behandlingar som transplantationer, framhåller myndigheten.

I Sverige finns fortfarande väldigt få behandlingsalternativ mot bakterierna. Därför betraktas ökningen av ESBL-CARBA som extra allvarlig.

De antibiotikaresistenta bakterierna kan bland annat orsaka svårbehandlade urinvägsinfektioner, bukinfektioner, lunginflammation och sepsis.

”Goda möjligheter att bromsa spridningen”

Olov Aspevall, utredare på Folkhälsomyndigheten, tror att Sverige kan bromsa smittspridningen.   

– Svensk sjukvård är bra på att förebygga utveckling av resistens. Ett exempel är att stora spridningar av vankomycinresistenta enterokocker inte längre förekommer lika ofta som för ett tiotal år sedan. Det betyder att vi även bör ha goda möjligheter att bromsa spridningen av ESBL-CARBA, säger han.

Antibiotikaresistensen ökar långsamt

I samma rapport fastslår Folkhälsomyndigheten att antibiotikaresistensen fortsätter att öka långsamt Sverige.

– Det är viktigt att arbetet med att förebygga infektioner, förhindra smittspridning och att använda antibiotika ansvarsfullt alltid prioriteras högt. Våra kontinuerliga ansträngningar kan bromsa, men inte helt hejda, ökad antibiotikaresistens, kommenterar Olov Aspevall.

”Ett av vår tids största hälsohot”

Socialminister Jakob Forssmed (KD) har beskrivit antibiotikaresistens som ett av vår tids största hälsohot.

– Om det inte lyckas så kommer även vi i Sverige, trots att vi själva är väldigt duktiga, att drabbas av resistenta bakterier. Så det krävs ett lokalt arbete men även en internationell och global approach i detta, har han sagt till Altinget.

Enligt Världshälsoorganisationen WHO sker mer än 700 000 dödsfall årligen till följd av resistenta mikroorganismer, däribland bakterier. 

I EU kopplas 33 000 dödsfall varje år till antibiotikaresistens. Unionens målsättning är att minska användandet av antibiotika med 20 procent till 2030. Mellan 2019 och 2023 har dock användandet ökat med en procent.

Foto: Folkhälsomyndigheten 

Text: Redaktionen